Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Tabell III. Strukturformler för naturliga långkedje-jättemolekyler.
Cellulosa:
H
CHoOH
’ I
H
-o\
OH H
sJ_!_/
H OH
H
\
H
O
H OH
i_i
/"i-r\
OH H
H
,0
H
-0/
CH20H
Återkommande enhet.
H
CHoOH
H
"0\
\
H
\ OH H /’
V|_L/
H OH
Gummi:
H
-C
H H
= C—C—-C -
I I
CH, H H
H H H
I I !
C = C—C—C -
CH3 H H
Återkommande
enhet
H
H H
I I
-c = C
—C—C-CH, H H
Protein:
H
O
N—C—C
-R
H O
I II
N—C—C
-I ’
R
[-Återkommande-]
{+Återkom-
mande+}
enhet
H
O
F —C—C
I
R
förestras med en syra eller syrablandning eller
företräs med en eller flera alkoholer. Det finnes
således en hel serie cellulosaacetat, som praktiskt taget
uppvisar en fullt kontinuerlig variation i de
fysikaliska och kemiska egenskaperna (inkl.
sammansättning), beroende på molekylernas längd och antalet
förestrade hydroxylgrupper per molekyl. Dessa
lång-kedje-molekyler kunna i allmänhet under lämpliga
förhållanden — vanligtvis genom sträckning •—
orienteras och giva därvid upphov till ytterst
hållbara produkter. Så har t. e. det ovannämnda i
bilringar använda konstsilket orienterats på dylikt sätt
och äger en draghållfasthet, som är lika stor som hos
stål. I laboratorieskala ha fibrer av cellulosa och
cellulosaacetat saint av kautschuk tillverkats med
mer än dubbla denna hållfasthet. Det är
uppenbarligen svårt att bryta sådana långkedje-molekyler med
mekaniska medel.
Stärkelse är en annan av en lång kedja uppbyggd
jättemolekyl med anhydroglykosrester som
återkommande enhet men med en från cellulosa avvikande
anordning i rummet.
Kautschuk liksom guttaperka och balata äro även
långkedjiga molekyler med isopren som
återkommande enhet. Av dessa formler för kautschuk och
cellulosa framgår icke den väsentliga orsaken till deri
oerhörda skillnaden i mekaniska egenskaper, men vi
kunna för ögonblicket icke gå in på denna fråga.
Kautschuk undergår icke kemisk modifikation så lätt
som cellulosa. En eller flera väteatomer ersättas med
halogener såsom t. e. i klorerad kautschuk, och olika
grupper kunna adderas vid dubbelbindningen. Dub-
belbindningen anses ha särskild betydelse för
vulkaniseringen, varvid tvärbindningar medels
svavelatomer otvivelaktigt uppstå vid dubbelbindningar hos
närliggande molekyler, så att en tredimensionell
molekyl bildas. Tredimensionella jättemolekyler äro i
allmänhet mycket svårlösliga utom i lösningsmedel,
som kunna spränga tvärbindningarna.
Den återkommande enheten hos proteinämnena är
en alfa-aminosyra, men det finnes ca två dussin olika
aminosyror, och varje proteinämne innehåller flera
av dem. Även om proteinämnena anses vara
långkedje-molekyler, äro de följaktligen till sin struktur
mycket mer komplicerade än molekylerna hos
cellulosa och vulkaniserad kautschuk. En ytterligare
komplikation uppstår därigenom att R-gruppen i den
återkommande enheten ibland innehåller fria
kar-boxyl-, hydroxi- eller aminogrupper. Dessa äro do
grupper, som vanligtvis användas vid framställning
av kemiska derivat av proteinämnen. En annan
egendomlighet hos proteinmolekylerna framträder,
när de befinna sig i lösning. De övriga, av långa
kedjor uppbyggda jättemolekylerna synas i lösning
vara i mer eller mindre hög grad förlängda, såsom
man kan vänta sig av deras struktur, men efter vad
som framgått av undersökningar i prof. Svedbergs
laboratorier rulla proteinmolekylerna i flera fall ihop
sig till kompakta sfärer. Dylika molekyler giva
vanligtvis icke upphov till de sega filmer, fibrer och
massor, som kunna erhållas av andra slags
jättemolekyler, om de icke dessutom tvärbindas med något
reagens (såsom t. e. vid behandling av plastiska
ka-seinmassor med formaldehyd).
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
