Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell IV. På konstgjord väg framställda jättemolekyler.
(Additionsreaktioner.)
Typreaktion: CH2 = CH2 CH2 = CH2
Polyvinylklorid (Koroseal, Mipolam)
Poly vinylalkohol
Polyvinylacetat (Mowilith)
Polyvinylacetal
Polystyren (Victron, Trolituol)
Polyakrvlsyra
Polyacrylater (Plexiguni, Akronal)
(R = etyl, metyl, etc.)
Polymetakrylater (Lucite, Perspex)
(R = etyl, metyl, etc.)
Polykloropren (Neoprene)
Polybutadien (Buna)
. CH3 — CH2 — CH = CH2 CH3 — [CH2 — CH2]n— CH = CH2
återkommande enhet
-CH2 —CHC1––
––-CH2 — CHOH
_._ -CH2 — CH(02C-CH3)
CH2 —CH(OCH2—)-
CH2:— CH (C6H5)
–-CH2 — CH (COOH) —
-CH2 — C H(COOR)-
- - CH2 — C(CH3XCOOR) -
-CH = C — CH2 — CH2-
Cl
-CH = CH — CH2 — CH2
eller
-CH — CH-
CH
ÖH2
Den moderna kemisten nöjer sig emellertid icke
endast med naturens jättemolekyler som råmaterial,
han bygger också upp helt nya sådana enligt sina
egna ritningar och diagram. För detta ändamål kan
han tillämpa två metoder. Antingen kan han
framställa enkla föreningar, vilka vid frånvaro av vissa
inhibitorer eller i närvaro av lämpliga katalysatorer
förena sig spontant och bilda jättemolekyler, eller
också kan han åstadkomma en
kondenseringsreak-tion (med borttagande av sådana produkter som
vatten, klorvätesyra, natriumklorid, osv.) mellan små
molekyler, vilka var och en med två eller flera
grupper deltaga i reaktionen. Om varje reagerande
molekyl icke äger mer än två funktionsgrupper, uppstå
lång-kedjemolekyler; om någon av molekylerna äger
tre eller fler funktionsgrupper, bli de erhållna
jättemolekylerna grenade och tredimensionella.
I tabell IV finnes en sammanställning av syntetiska
jättemolekyler, som framställts enligt den
förstnämnda metoden. Polymerisering av etylen kan anses
som typreaktion, ehuru man först helt nyligen
kunnat åstadkomma lämpliga förhållanden för
reaktionens utförande. Rent teoretiskt kan en förening med
en eller flera dubbel- eller trippelbindningar eller
ringar undergå en liknande reaktion, ehuru i
praktiken betydande skillnad föreligger i den grad av
lätthet, med vilken dylika reaktioner äga rum. Ett stort
antal etylenderivat reagera spontant utan någon
svårighet, och många av de erhållna produkterna få allt
större industriell betydelse.
De återkommande enheterna i några av de på detta
sätt bildade molekylerna äro också angivna i tabell
IV. I praktiken användes ofta en blandning av olika
polymeriserande molekyler (t. e. vinylklorid och
vinylacetat) för erhållande av en "interpolymer"
jättemolekyl med andra egenskaper än de, som förefinnas
i en blandning av enkla jättemolekyler. Sedan
jättemolekylerna framställts på detta sätt, kunna samma
kemiska modifieringar vidtagas med dem som med
de naturliga jättemolekylerna. Polyvinylalkohol och
polyvinylacetal framställas sålunda normalt av
jättemolekyler av polyvinylacetat. Polyvinylacetal med
butyraldehyd som kombinerad aldehyd är av särskilt
intresse, då detta ämne är det modernaste
mellanskiktet i splitterfritt glas och i Amerika hastigt
uttränger cellulosaacetat på grund av sina mycket
överlägsna egenskaper.
Polybutadienerna och de substituerade
butadiener-na likna som synes kautschuk i sin struktur, och de
bilda också i själva verket flera av de viktigare
kautschuksurrogaten eller s. k. syntetiskt gummi. I
likhet med kautschuk har den återkommande enheten
en omättad bindning, som kan ge upphov till
tvärbindningar vid vulkaniseringsförfarandet. .
Den andra metoden att åstadkomma
jättemolekyler åskådliggöres av den överst i tabell V visade
typreaktionen, enligt vilken självförestring sker av en
hydroxisyra för att bilda en långkedjig polyester.
Denna reaktion har icke någon betydelse i
kommersiellt hänseende, men en viktig reaktion av analog
typ, som ger upphov till en långkedjig molekyl,
representeras av reaktionen mellan natriumpolysulfid och
olika diklorföreningar, t. e. dikloretan. Hit höra
sådana produkter som det amerikanska Thiokol och
det tyska Perduren.
De senaste långkedjiga jättemolekylerna, som
bildas genom en kondensationsreaktion, och som synas
bli av stor betydelse i industriellt hänseende, äro
polyamiderna. De kunna framställas genom
samverkan av tvåbasiga syror och diaminer. I form av de
amerikanska produkterna Exton och Nylon utmärka
de sig särskilt för seghet, styrka och elasticitet. Av
detta material har tillverkats det första konstborst,
som någorlunda liknar svinborst, och som användes
i tandborstar, där det t. o. m. visat sig vara mera
hållbart än vanlig svinborst. En fabrik är nu under
byggnad för tillverkning av en silkesliknande fiber,
som är starkare, mera elastisk och mindre känslig
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
