Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
É1ISS1S
EST HWAITE
Fig. 12 och 13. Diagram utvisande" sjöbottnens beskaffenhet.
karakteristiska kännetecken på havsbottnen än på
kusten, vilka med ekolodets hjälp kunna identifieras
till vägledning- för de sjöfarande. Den vanliga
lödningen med blylod kan närmast liknas vid en blind
man, som trevar sig fram med en käpp.
Man får inte tro, att havsbottnen i verkligheten är
så skarpt kuperad som framgår av exempelvis det
typiska ekolodsdiagrammet från S/S "Awatea," (fig.
10). I detta fall stävade fartyget framåt med en
hastighet av 21 knop. Som synes är tidskalan överst på
diagrammet indelad i minuter. Varje minut
representerar alltså en förflyttning framåt på ungefär 2 100 fot.
Skalan på diagrammet går från 0 till 90 famnar eller
från 0 till 540 fot, varför en en-minutsperiod på
diagrammet med den hastigheten skulle bliva fyra
gånger diagrammets bredd, om den utsträcktes efter
skalan. Så har skett på det andra återgivna diagrammet
(se det svarta partiet längst ned på fig. 11).
Detta blir också ett svar till dem, som vid åsynen
av ett ekolodsdiagram med de skarpa sluttningar, som
dessa ibland uppvisa, undra, varför ekot när det
träffar sluttningen, icke återkastas ungefär horisontellt
med havsbottnen i stället för att såsom sker
återkastas upp mot fartygsbottnen.
Diagrammet från S/S "Awatea" är intressant även
ur en annan synpunkt. Man lägger märke till att det
under den vanliga ekolinjen även går andra linjer.
Dessa måste antingen beteckna dubbelt, upprepat eko,
i vilket fall de tydligen utgöra funktioner av
själva ekolinjen, eller också antyda de att det
under den mjukare ytan ligger ett hårdare
lager, förmodligen klippor under siam. På
ovannämnda diagram synes också hur klippgrunden
här och där sticker upp ur slammet.
Att tack vare ekolodet kunna fastställa
havsbottnens natur är givetvis av oskattbart värde
inte bara för de sjöfarande vid navigering samt
vid sökande efter god ankringsgrund utan även
för ingenjörerna, om ett entreprenadarbete skall
kalkyleras och det gäller att utforska
havsbottnens hållfasthet. Det skulle också vara en
stor fördel, om man kunde få fram korrekta
siffror för de olika lagrens tjocklek. Vi närma
oss detta ideal, och 1937 levererade Henry
Hughes ett ekolod till The Freshwater
Biological Association of Great
B r i t a i n för lödningar på Windermere och andra
sjöar i sjöområdet. Diagrammen (fig. 12 o. 13)
visade att sjöbottnen utgjordes av gyttja. Vad mera
var, de visade fullkomligt klart att slammet endast
låg på vtan. Borrprov genom dessa lager visade att
ekolodets förutsägelser stämde på pricken och likaså
att dessa uppskattningar av lagrens tjocklek voro
ungefär riktiga (fig. 14).
Det frågas ofta, hur hastigheten inverkar på
ekolodet, Svaret är att ekolodet fungerar vid vilken
hastighet som helst, om oscillatorerna äro riktigt
placerade. Detta bevisades till fullo av de i England
byggda argentinska jagarna, ombord på vilka man
fick utomordentliga diagram med alla skalor vid
hastigheter ända upp till 36 knop (fig. 15).
Ett annat fall av helt annan natur bevisade samma
sak. Ett ekolod inmonterades i en 20-fots motorbåt
för lödningar i floden Rhöne. Fullt korrekta diagram
erhöllos vid högsta hastighet.
Även på andra områden kan ekolodet få praktisk
användning. I detta sammanhang bör nämnas
upptäckandet av fiskstim. Vidare erbjuder naturligtvis
själva arbetet vid fiskbankarna ett utmärkt tillfälle
att använda ekolod, då det är nödvändigt att fartyget
därvid följer vissa bottenkonturer.
Ekolodet är också av stor nytta vid sökandet efter
vrak på havsbottnen. Det var med ett av brittiska
amiralitetets ekolod, tillverkat av firman Hughes, som
S 8 T Of |
Fig. 14.
Borrprov bekräftande vad ekolodet avslöjat ifråga om
bottnens beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
