Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Sedan x beräknats ur (5), erhålles gasens
sammansättning:
%_fø
Kolsyrehalten =–• 100 volymprocent ...... (6)
Metanhalten = — • 100 volymprocent
(7)
Ovanstående formler skola tillämpas på ett konkret
exempel; vi skola därvid beräkna den (teoretiska)
maximala gasmängden. Denna erhålles
uppenbarligen, om all den upplösta organiska substansen
förbrukas för bildning av slutprodukterna kolsyra, metan
och ammoniak. En liter råslam antages innehålla
50 g torrsubstans av sammansättningen:
C = 46 %; H=7 %; 0 = 14
aska = 30 %.
N = 3 %;
ningarna beräkna slamvattnets pH-värde. Detta
domineras [11] helt av jämvikten fri kolsyra —
bikarbonat och kan beräknas ur ekvationen:
H = 3 X 10"
[fri kolsyra]
Det utrotade slammet antages utgöra 30 g (a = 0,57)
och ha sammansättningen:
C = 30 %; H = 4 %; 0 = 13 %; N = 3 %;
aska"= 50 %.
Yi beräkna först minskningen i de respektive atom-
23_9
komponenterna. Man finner C’ = ———= 1,17 gram-
1 u
atomer och på motsvarande sätt H’ = 2,3, O’ = 0,19
och N’ = 0,043, gramatomer. Ur ekvationerna (1)—(4)
erhålles:
a — 0,36, b = 0,81, c = 0,043 och d = 0,54
grammolekyler. Rötkammartemperaturen antages vara
25°C. Vid denna temperatur löser en liter vatten 1,45
g CO„ vid 1 atm tryck, och vi kunna ur ekv. (5)
beräkna den totalt bildade gasmängden till a: =1,12
grammolekyler. Gasens sammansättning erhålles ur
ekvationerna (6) och (7). Man finner:
Kolsyrehalten = 29 volymprocent. Metanhalten = 71
volymprocent.
Sönderdelningen av en liter råslam har således
enligt den schematiska beräkningen lämnat 1,12
grammolekyler rötgas av sammansättningen C02 = 29 %
och CH4 = 71 %. Detta motsvarar 25 liter gas per
liter råslam, eller räknat per g tillfört organiskt
material 715 cm3. Av 1 g sönderdelat organiskt
material har erhållits 1,44 g kolsyra och metan. De
erhållna siffrorna stämma väl överens med den
praktiska erfarenheten [10], särskilt 0111 man beaktar, att
vid praktisk drift sönderdelningsprodukterna aldrig
fullständigt överföras i gas och ammoniak. I
allmänhet kan man vid teknisk utrotning räkna med att
högst ca 80 % av det sönderdelade materialet
omvandlas i gas; resten återfinnes som mellanprodukter
i slamvattnet.
Vid rötkammarens beskickning med råslam
förlänges en motsvarande volym slamvatten ur
kammaren. I allmänhet föres slamvattnet till
sedimente-ringsbassängernas inlopp. Man strävar efter att
erhålla ett slamvatten, som i möjligaste mån är fritt
från siam. Slamhalten är oftast mindre än 1 %.
Dessutom är det önskvärt, att slamvattnets halt av
lösta organiska ämnen icke är alltför hög, då i sådana
fall dålig lukt och olägenheter vid slamvattnets vidare
behandling kunna uppkomma. För avslamning av
slamvattnet användas stundom särskilda
avslamnings-brunnar.
Yi skola här anknyta till det ovan behandlade
numeriska exemplet och under de där angivna förutsätt-
[bikarbonat]
Om sålunda den fria kolsyran i slamvattnet enligt
exemplet är a — c —■ (x — b) = 0,007 grammolekyler
och bikarbonatkolsyran är c = 0,043 grammolekyler,
erhålles slamvattnets pH-värde = 7,3-
Om de totalt sönderdelade mängderna av kol, väte,
syre och kväve betecknas med C, H, O och N
gramatomer och de vid mineraliseringen och
ammoniak-bildningen förbrukade mängderna som förut med C’,
H’, O’ och N’, kan den i slamvattnet kvarvarande
organiska substansen skrivas:
C" = C — C’; H" = H — H’; 0" = O — O’;
N" .= N — N’.
Den för total oxidation av slamvattnets organiska
substans jämte ammoniaken förbrukade syremängden
i gramekvivalenter är
4 C" + H" — 2 O" + 5 N" + 8 N’,
om som slutprodukter antagas kolsyra, vatten och
nitrat. Med hänsyn till (2) kan uttrycket omformas
till:
(4 C + H — 20+5 N)— 8 b.
Storheterna inom parentesen kunna bestämmas genom
slamanalyser, b är likaledes direkt bestämbar. Utan
att närmare utveckla resonemanget, understryka vi
särskilt metanbildningens av uttrycket åskådliggjorda
betydelse för slamvattnets syrebehov.
Allmänna synpunkter på sönderdelningshastigheten
och dess betydelse.
Vid planering av en rötkammaranläggning och val
mellan olika konstruktioner är den hastighet, med
vilken sönderdelningen sker, av dominerande intresse.
Den erforderliga rötkammarvolymen, som
huvudsakligen bestämmer anläggningskostnaderna, är nämligen
omvänt proportionell mot sönderdelningseffekten,
varmed vi skola förstå den i hela rötkammaren per
tidsenhet sönderdelade organiska substansen.
Dividerar man sönderdelningseffekten med rötkammarens
volym, erhåller man en för rötkammarens bedömning
lämplig storhet, som vi skola benämna (den nominella
volumetriska) sönderdelningshastigheten. Beteckna
vi rötkammarens volym med V (m3), beskickningen
av organisk substans med B (kg/dygn), och
sönderdelningshastigheten med H (kg/m3 och dygn), erhålles
vid fortfarighetstillstånd följande samband
H ■
B
a V’
B
Uttrycket — kunna vi lämpligen benämna specifik
beskickning. Vid moderna separata, uppvärmda
röt-kammare har den specifika beskickningen ofta ett
värde av 1,0 à 1,2. Vid en sönderdelningsgrad « = 0,5
blir sönderdelningshastigheten sålunda 0,5 à 0,6. På
sönderdelningshastigheten inverka dels rötkammarens
konstruktiva utformning och dels dess drift. Innan
vi behandla dessa spörsmål, skola vi först diskutera
några allmänna synpunkter på
sönderdelningshastigheten.
Vi ha i vår formel definierat sönderdelningshastig-
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
