- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Väg- och vattenbyggnadskonst /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG

HÄFTE 6 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 24 JUNI 1939

INNEHÅLL: Trådbussdrift i Stockholm, av kapten vvk Torsten R. Åström.—Några önskemål beträffande
våra statliga normalbestämmelser för byggnadskonstruktioner, av civilingenjör Ejnar Landberg. -— Jon
Julius Munch-Petersen, av överingenjör Töre Husberg.— Föreningar. — Författningssamling. — Riksdagen.

Trådbussdrift i Stockholm.

Av kapten vvk TORSTEN R. ÅSTRÖM, Stockholm, LSTF.1

1 februari i år har A.-b. Stockholms spårvägar hos

Allmänna svenska elektriska aktiebolaget i Västerås
beställt 20 st. trådbussar, avsedda att levereras under
första halvåret 1940 för att insättas i allmän trafik
utmed en linje med sträckning i huvudsak
överensstämmande med nuvarande spårvägslinje 11 i
Stockholm. I samband härmed har spårvägsbolaget ingått
till K. maj:t med vederbörlig koncessionsansökan
rörande den elektriska ledningsanläggningen för
nämnda trådbusslinje. Härmed avses att i relativt stor
skala försöksvis införa trådbussdrift i Stockholm för
att därigenom vinna praktisk erfarenhet av detta
trafikslags tillämplighet för Stockholms
trafikförhållanden. Innan jag ingår på de närmare detaljerna
angående den ifrågavarande trådbusslinjen, torde en
kort historik över trådbussen och dess utveckling
samt några uppgifter om dess nuvarande utbredning
över världen vara av ett visst intresse.

Trådbussen — på engelska trolleybus, efter den
ursprungligen använda strömavtagartrissan "trolley",
på tyska Obus (Oberleitungsomnibus) — är ju
ingalunda någon ny företeelse i modern trafik, ehuru den
icke kan sägas ha fått någon större spridning förrän
från senare delen av 1920-talet. Redan under
1880-talet pågingo i Tyskland praktiska försök att i ett
icke spårbundet fordon inbygga en elektrisk motor,
vilken tillfördes ström genom en utmed gatan
förlagd kontaktledning. Till år 1901 torde den första
egentliga trådbussanläggningen kunna hänföras, då
en av den tyske ingenjören Schiemann konstruerad
trådbuss togs i bruk i Königstein vid Elbe. Därefter
tillkommo flera trådbussanläggningar, sammanlagt
t. o. m. år 1912 ett 30-tal anläggningar i Tyskland

l Föredrag vid VV-avd. sammanträde 1939 17/4.

samt i Frankrike, Österrike, Italien och Schweiz. Även
uppåt våra nordliga landamären kom trådbussen
relativt tidigt, då nämligen år 1909 en trådbusslinje i
Drammen öppnades, som fortfarande är i trafik.

Denna trådbussens första och kvantitativt svaga
utvecklingsperiod, som sålunda hänför sig till
Centraleuropa och i första hand till Tyskland, stoppades
emellertid av världskriget samt av bensinmotorns och
dieselmotorns snabba utveckling. Trådbussars vidare
användning och utveckling i stortrafik härrör från
England, där dess egentliga genombrott kan föras
tillbaka till Birminghams år 1922 påbörjade övergång
från spårvägsdrift till trådbussdrift. Den första
engelska staden med trådbussdrift var Bradford, som
införde sådan trafik år 1911. I England har trådbussen
sedermera fått en mycket stor utbredning och synes
ha tillvunnit sig en speciell uppskattning, vilket bl. a.
framgår av följande siffror från London, där
spårvägsnätet i stor utsträckning sedan år 1933 ersatts
av trådbusslinjer, en omläggning, som fortsattes och
påskyndas.

Ar Antal
trådbussar i bruk Med trådbussar befordrade pass. i mill. pr år D:o i % av totala antalet pass. med
masstransportmedel
1/7 1933 ... 61
1935—36 ... ca 200 70 2
1936—37 ... 594 203 6
1937—38 ... 1.026 368 10

I U. S. A., där trådbussen vunnit inträde i trafiken så
sent som år 1932, har utbredningen även blivit ganska
stor, och U. S. A. är nu det land, som näst England
har det största antalet trådbussar i världen; dess
procentuella andel i trafiken är dock i U. S. A. långt

Fordonsparkens och trafikens fördelning i England och U. S. A. under år 1938.

Lokaltrafik Transportmedel England U. S. A.
Antal vagnar Befordrade pass. Antal vagnar Befordrade pass.
st. % mill. % st. * mill. %


Snabbanor ............................................3 154 5,o 488 4,3 14 063 19,i 2 428 19,0

Spårvagnar ..........................................8 875 ; 13,8 j 3 059 27,2 31 403 42,5 6 493 51,5

Brännoljebussar ..................................49 655 77,2 ; 6 828 60,8 26 477 35,7 3 407 27,o

Trådbussar .................................2 585 4,o j 865_7,7 | 2 002 2,7 355 2,5

__Summa 64 269 | 100,0 ■ 11240 100,0 | 73 945 | 100,0 12 663 | 100,0

73

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939v/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free