Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vai ti nbyggnadskonst
bliva snett orienterad. Professor Forssell1 har i sina
föreläsningar påvisat, att om man då antager aktivt
tryckförhållande |a mellan de snett liggande
huvud-påkänningarna a2 och av måste förhållandet mellan
horisontal- och vertikalpåkänningarna px till qx bli
större än |0. Mot <p = 30° och <p’ = 0 svarar
exempelvis relationen px — 0,333 qx, medan för <p — 30°
och (p’ = 30° svarar px—0ßüi qx.
Detta, att spänningsellipsen ligger snett orienterad
intill siloväggen, komplicerar problemet i hög grad.
Man vet nämligen inte då, i vad mån förhållandet
px till qx vid förhindrad sidoutvidgning avviker från
förhållandet a2„ till au px och qx äro ej som a2v och
a1 huvudpåkänningar.
Principiellt synes det förf. vara ovedersägligt, att
silotryck bör beräknas på basis av vilotryck och ej
aktivt tryck. Detta innebär, att beräkning av
silotryck skall ske under hänsynstagande till materialens
deformationsegenskaper i stället för som hittills
endast dess friktions- eller hållfasthetsegenskaper.
Att uttömmande lösa detta problem är en stor och
viktig forskningsuppgift. Janssen—Koenens formel
och övriga liknande beräkningsmetoder måste alltså
vara principiellt felaktiga. T. v. får man i varje
särskilt fall söka pröva sig fram till riktigast möjliga
värden.
Det första material, för vilket vilotryckets storlek
vetenskapligt noggrant undersökts, är normalsand.
Detta skedde i den av ing. W. Kjellman2
konstruerade "universalapparaten". Därvid befanns
vilo-trycket vid kontinuerlig lastökning från noll till 12
kg/cm2 vara = 0,5 ggr vertikaltrycket, dvs. = 0,5.
Undersökningar över det aktiva tryckets storlek vid
sidoutvidgning i två riktningar utfördes ävenledes
och gåvo till resultat ungefär — 0,25. I detta fall
är således vilotrycket ca två ggr aktiva trycket.
Det är alltså en mycket stor skillnad mellan aktiva
trycket och vilotrycket. Man drager då genast den
slutsatsen, att om vilotrycket vore avgörande för
trycket mot en silovägg, skulle en hel del silor
kollapsa, som beräknats enbart för aktivt tryck, eller
för px enligt Janssens ekv. med insatt <p = fulla
friktionsvinkeln. I verkligheten ha även en del brott
inträffat i på detta sätt och med normal säkerhet
beräknade silor. Att å andra sidan de flesta dylika silor
hållit, torde bero på en del extra säkerhetsreserver.
Först och främst räknas av ålder för vissa viktiga
material faktiskt med lägre vinklar än som motsvarar
aktivt tryck. Sålunda räknas vanligen för sand med
!p — 30° eller lägre under vatten, medan den fulla
inre friktionsvinkeln såväl ovan som under vatten
är = 36° eller mer. Det är även möjligt, att
naturliga lutningsvinkeln ibland är lägre än fulla
friktionsvinkeln. Vidare medräknas i betongsilor inte
betongen för upptagande av ringspänningarna i väggen.
I verkligheten har dock betongen en viss
draghållfasthet. Om väggtjockleken är tillräckligt stor i
förhållande till armeringen, kan betongen taga större
dragkraft än armeringsjärnen. Ett event. brott sker
emellertid då inte segt och med förebud genom en
sakta sträckning av armeringsjärnen utan plötsligt
och radikalt.
1 Carl Forssell: "Jordtryck" (kompendium) kap. om silor.
2 Walter Kjellman: "Om undersökning av jordarters
deformationsegenskaper". Tekn. tidskrift 1936, Väg- och vatten,
h. 8.
Det är märkligt, att i ett i år publicerat tyskt
normförslag (Der Bauingenieur H. 1 1939 S. 27)
rörande volymvikter och lutningsvinklar för en del
material väsentligt lägre värden på vinklarna angivas
än i modern tysk facklitteratur. Exempelvis angiver
tabellen för cement (p = 25°, under det att annars i
olika tabeller (se ex. Löser) <p := 40° brukar angivas.
Det förra lägre värdet stämmer med det värde, som
förf. tidigare använt vid beräkningar och som
ungefärligen motsvarar vilotryck. I samma tabell angivas
dock för andra material värden, som förefalla ligga
för högt, exempelvis för nybränd kalk i stycken,
<p — 45°.
Kap. II. Undersökningar rörande vissa material.
A. Försök med cementklinker.
a. Volymvikt m. m.
Cementklinker är den färdigbrända produkt, som
utkommer från ugnarna vid cementfabrikationen.
Klinkern utgöres av tämligen rundade stycken av
mycket varierande storlek från ett par mm till ca 50
och ibland 100 mm. Klinkern föres från ugnarna till
ett lager.
Vid den år 1938 företagna stora utvidgningen av
Limhamns cementfabrik1 uppfördes fem st. stora
silor för lagring av klinker. Dessa ha vardera en
invändig diameter av 14,5 m och en höjd av 28 m.
Sektioner samt vy av anläggningen framgå av fig. 2
och 3.
Vid projekteringen av denna siloanläggning
utfördes en del undersökningar för att klarlägga de
egenskaper hos cementklinker, som äro av betydelse för
beräkningen av en silo. Även efter uppförandet ha
vissa kompletterande undersökningar gjorts.
Cementklinkerns volymvikt uppmättes genom prov
direkt i en äldre klinkersilo i Limhamn. Därvid
erhölls en genomsnittlig volymvikt, ej överstigande 1,55.
Volymvikten var större inne i silons mitt än ute vid
väggarna. Laboratoriemässigt ha dock i små mått
väsentligt högre värden på volymvikten erhållits.
b. Aktiva tryckets storlek.
På Byggnadsstatiska laboratoriet bestämdes
klin-kerns inre friktionsvinkel i den av prof. Forssell
konstruerade friktionsprovaren. Friktionsvinkeln
befanns vid stora rörelser i massan uppgå till ca <p =
— 42°. Den var tämligen lika vid olika
normaltryck, prov utfördes med 0,12, 0,46 och 3,3 kg/cm2.
Enligt dessa undersökningar bör det aktiva trycket
vara 0.20 ggr vertikaltrycket (§a = 0,20).
Samtidigt bestämdes friktionsvinkeln mellan
klinker och betong och befanns vid normaltrycket 1,5
kg/cm2 vara <// = 31°.
c. Vilotryckets storlek.
Vilotryckets storlek har bestämts genom två helt
skilda undersökningar, den ena utförd i Limhamn före
silornas uppförande, den andra efteråt på
Geotekni-ska laboratoriet.
Vid den förra undersökningen uttogos först ett
antal 9" cementrör från A.-b. Skånska cementgjuteriets
i Georg Wästlund : "Byggnadsnytt i Sydsverige", Betong
nr 4, 1938, sid. 223.
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
