Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
H06ER SIDOVY
Fig. 8. Dammpelare med på förhand lokaliserad krympspricka.
hags dammläge låg på ungefär samma nivå, kunde
man där — utan att det behövde kosta för mycket —
låta bågsättarna gå om lott, vilket ju för
bottentät-ningens skull förutsätter, att botteuanslagslisten
ligger på samma höjd längs hela dammen. I Skymnäs
är berget i dammläget mera ojämnt, och man har
därför släppt det kanske onödigt stränga kravet, att
varje m2 av pelarens frontsida skall kunna torrläggas
för reparation. I gengäld har sättarnas spännvidd
kunnat minskas från 19 m i Långhag till 14 m
i Skymnäs. Krångedesättarna hade 22 m
spännvidd.
En nyhet på fogområdet, som först använts vid
utförandet av Åtorps kraftverk i Letälven, har även
kommit till användning i Skymnäs. Med hänsyn till
risken för krympsprickor i massiva dammkroppar av
betong brukar man ju, åtminstone vid användning av
vanligt A-cement, när dammkropparnas utsträckning
i plan överskrider 6 à 10 m — beroende på
undergrundens beskaffenhet och sprängningens utseende —
uppdela dem i mindre gjutpartier, vilka få krympa
Fig. 9. Tvärsektion av Skymnäs kraftstation.
uppsTROMsvY var för sig och därefter på det ena eller
andra sättet bringas till samverkan i
statiskt och hållfasthetstekniskt
avseende.
Med den begränsade höjden på våra
svenska dammar räcker det ofta att
dela dammkropparna i två
bottenpartier och dessutom — för dammpelare
— ett topparti. Mellan
bottenpartier-na anordnas ibland en krympfog av ca
1 m tjocklek, vilken igjutes så sent
som möjligt. En sådan fog visas i
fig. 4 över en av Långhags
dammpelare. Kryinpfogarna förses ofta med
förtagningar, vilka med eller utan
samverkan med skjuvarmering skola
överföra sk juvkraf terna.
Gjutfogar kunna emellertid försena
arbetet och kosta alltid pengar. Ledd
av iakttagelsen, att krympsprickorna i
stora betongmonoliter i allmänhet
börja vid berget och sluta ett stycke upp i monoliten,
har man i Skymnäs med tillhjälp av en ingjuten
järnplåt från början lokaliserat krympsprickan såväl till
läge som utsträckning, fig. 8. Plåten slutar mot ett
cirkulärt hål, avsett att minska sprickanvisningen
uppåt. Samma ändamål tjänar en kraftig armering
ovanför detta hål.
Konstruktionen, som visat sig effektiv, bör icke
nämnvärt inverka på pelarens monolitiska
verkningssätt vid kraftöverföringen. Det är dock sannolikt,
att de horisontalkrafter, som måste överföras från
monoliten till berggrunden, bli koncentrerade till
kontaktytan mot berget framför plåten, vilket får
beaktas vid pallsprängningen.
Gjutningen på ömse sidor om plåten måste givetvis
ske i samma takt. En förutsättning för
konstruktionens användning är därför, att blandarstationen
har tillräcklig kapacitet för att medge kontinuerlig
gjutning över den stora ytan.
I tvärsektionen av kraftstationen, fig. 9, märkes
det dränerade intagspartiet och spiralsnäckans tjocka
väggar. I själva verket är snäckväggens ytterkontur
rektangulär i plan, varför tjockleken i hörnen är långt
större än sektionen visar. Fördelarna med
konstruktionen äro liten armering, enkel ytterform och rikligt
utrymme i formen vid gjutningen. I gengäld kräver
konstruktionen mera betong, varjämte
temperatur-och krympspänningarna torde bli svårare att beräkna
och kontrollera än i t. e. Långhags tunnväggiga
snäcka, i synnerhet som snäckväggen i Skymnäs
samtidigt bildar yttervägg.
Som i Långhag har Skymnässnäckan
utförts i en enda kontinuerlig gjutning,
omfattande jämväl snäcktaket och den
övre könen.
Genom en asfaltstruken fog ovanpå
sugrörsparti3t är snäckan helt skild från
detta. En betongcylinder omkring
sugröret, nedgjuten i sugrörspartiets betong,
ombesörjer överföringen från
snäckpar-tiet till undergrunden av de av
vattentrycket framkallade horisontalkrafterna.
Kraftverket, som ännu är under
byggnad, beräknas kunna köras igång vid
årsskiftet.
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
