Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Vitaminförsörjning och försvarsberedskap, av Ernst Abramson - Industri och vitaminer, av Henry Brahmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
framställning av billiga till användning vid offentliga
utspisningar och i hemmen avsedda produkter,
innehållande avsevärda mängder av endera A-vitamin,
D-vitamin och C-vitamin har industrien en ur
folkhälsans synpunkt mycket betydelsefull uppgift att
fylla för att säkerställa landets möjligheter att
tillgodose befolkningens behov av dessa viktiga
näringsämnen. Industriens uppgift bör ej blott
inskränkas till att tillverka koncentrat av vitaminer,
syntetiskt eller ur naturliga produkter. Som redan
nämnts föreligga viktiga forskningsuppgifter med
hänsyn till möjligheterna att förhindra att den
beredning av viktiga livsmedel, vilken i många fall
äger rum industriellt, medför en sänkning av
födoämnenas naturliga vitaminhalt. Ansträngningar
kunna i vissa fall t. o. m. inriktas på att höja densamma.
Jag tänker här närmast på kvarnindustrien och
konservindustrien.
Slutligen måste frågan om vitaminisering av
födoämnen något beröras. Vitaminisering kan ju ske
genom att ett födoämne tillsättes ett vitaminhaltigt
preparat, det kan ifråga om D-vitaminet jämväl ske
genom bestrålning med ultraviolett ljus ’av lämplig
våglängd. Här står man inför ett område, som å ena
sidan kan komma att visa sig vara mycket
betydelsefullt, å den andra sidan fullt av vanskligheter.
Vitä-miniseringen är i många fall en så subtil process att
garantier måste skapas för att folkhälsans intressen
bli fullt tillgodosedda. Det är icke ett område som
utan hämningar kan utlämnas till enskild
affärsverksamhet. Jag har redan omnämnt, att vitaminisering
av födoämnen i viss utsträckning förekommer här i
landet och att den säkerligen varit av betydelse. I
vissa andra länder har vitaminiseringen tagits i bruk
i avsevärt större utsträckning. Åtskilliga länder lia
också sett sig föranlåtna att, genom särskilda
lagbestämmelser reglera tillverkningen av sådana
födoämnen.
Jag kan icke lämna detta ämne utan att åtmin-
stone omnämna den icke sällan förekommande
reklam. som använde* synnerligen diffust hållna
allmänna argument om vitaminhalt. Alla borde ju
numera veta, att ordet vitamin är en sammelrubrik för
ett stort antal högst olikartade substanser med
växlande verkningar, vilka icke kunna ersätta varandra
och vilkas betydelse i näringen helt beror på kostens
sammansättning i övrigt. Det torde emellertid kunna
anses som visst, att den okunniga allmänheten direkt
vilseledes genom sådana diffusa argument. De lojala
industrimännen och försäljarna liksom allmänheten
skulle säkerligen vara mycket betjänade av
lagbestämmelser av den innebörd, att vid reklam för
vitaminer såväl vitaminernas art som mängd skulle
angivas. Detta torde också vara en förutsättning för
att illojal reklam och illojal konkurrens på detta
område med utsikt till framgång skall kunna.
stävjas.
Under mera primitiva förhållanden och långt fram
i tiden var livsmedelsförsörjningen uteslutande
beroende på jordbrukets möjligheter och hemmens
beredning av födoämnena. Först tämligen sent i den
industriella utvecklingen har livsmedelsindustrien
kommit att spela någon större roll för ländernas
försörjning. Dess betydelse är i ständig utveckling.
Som anförts stå vi nu i början av en ny aera inom
denna utveckling, livsmedelsindustrien som
framställare av viktiga livsmedel eller näringsämnen. Även
om tillverkningen av en allt innehållande
födoämnestablett, avsedd att ersätta den normala kosten, är
både ett ouppnåeligt och icke önskvärt mål, finnes
här ett betydande rum för forskning och teknisk
utveckling. Särskilt under krisförhållanden, med
allvarliga rubbningar i den internationella handeln och
samfärdseln, blir industriens betydelse i detta
avseende än mer påtaglig. Den kris som vi nu
genomleva är den första i historien, där industrien även
direkt har att dela ansvaret för landets
livsmedelsförsörjning.
Industri och vitaminer.
Av överingeniör HENRY BRAHMER.1
När jag av Svenska teknologföreningen blivit
ombedd att säga något om industriell framställning av
vitaminer, så får jag be mina ärade åhörare att inte
vänta sig något särskilt märkvärdigt. Det är
nämligen så, att industri och vitaminer ännu så länge
haft ganska litet med varandra att göra. Det är ju
i flera fall endast en mycket kort tid, som
vetenskapen själv ägt en närmare kännedom om dessa
intressanta, för fysiologien så viktiga ämnen, och .det är ju
ingalunda att förvåna sig över att industrien
knappast hunnit att taga någon mera ingående befattning
med att framställa dem i en skala, som påminner om
fabriksdrift. Andra skäl härtill finnas också.
Det kanske kan vara av intresse att här lämna
några data, som belysa hur ny vår närmare kunskap
om de viktigaste vitaminerna är.
i Föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte den
30 mars 1940.
Renfram- Konstitutio- Syntes
ställt nen bestämd utfärd
A......... 1933 1933 1937
B1 ........ 1926 1935 1935
B„ ........ 1933 1935 1935
C ......... 1928 1933 1933
D, ................1931 1935 —
Dg ................1936 1936
,E ..................1936 1937 —
K..................1939 1939 1939
Med sådana data som dessa kan man snarare säga,
att det är mera märkvärdigt, att det kan sägas något
alls oin industri och vitaminer. Men då så ändå i
någon mån är fallet, så vittnar detta om, hur tätt den
industriella tillämpningen ofta följer de
naturvetenskapliga upptäckterna i spåren. Och det är i sin tur
ett utmärkt bevis för den vetenskapliga forskning-
Vitamin
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
