Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Industri och vitaminer, av Henry Brahmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ens direkta betydelse för tekniken. Att upptäckten
av vitaminerna även inom den vetenskapliga världen
anses såsom bragder av första ordningen framgår
därav, att en rad av de senaste årens
Nobelpristagares namn äro knutna till dem, såsom v. Euler, Karrer,
Widaus, Szent-Györgyi, Eijkman, Wagner-Jauregg,
Kuhn samt i viss mån Warburg, Hopkins, Härden,
Wieland, Willstätter m. fi. Så gott som samtliga äro
eller ha varit verksamma såsom biokemister och
sålunda arbetat inom gränsområdet mellan kemi,
medicin och fysiologi.
Att tekniken i stor omfattning funnit, att på detta
i intensiv utveckling varande område rön gjorts, som
kunnat ges karaktären ej blott av upptäckter utan
också av uppfinningar, framgår bl. a, därav, att ett
betydande antal patent uttagits, som skydda
förfaringssätt på vitaminområdet. Sålunda redovisas i ett
arbete om vitaminer, som utkom förra året, en
samling av 720 patent, som uttagits i 19 länder. Dessa
avse 372 skilda uppfinningar. Samtliga i Sverige
gällande patent inom vitaminområdet äro år 1939
nitton stycken. Därav voro fem uttagna av svenska
uppfinnare. Tre av patenten avsågo framställning av
preparat, innehållande vitaminer, och de återstående
två, sätt att framställa vitaminerna själva. Det ena
av dessa senare har beviljats civilingenjör Karl
Wessblad, det andra A.-b. Astra i Södertälje. Det
förefaller av dessa uppgifter som om den vetenskapliga
forskningen i vårt land på detta område, som nått
världsrykte, i endast ringa mån stimulerat till
teknisk verksamhet med patentskydd som syfte.
Till jämförelse kan nämnas, att i det lilla Schweiz
58 patent på vitaminområdet äro gällande, varav 22
äro schweiziska uppfinningar och alla avse
framställning av vitaminerna själva, således icke
preparatblandningar och dylikt, Naturligtvis dominera det
Brittiska imperiet och Tyskland, som ha vartdera över
150 vitaminpatent. Närmast komma Förenta staterna
med över 100 patent på detta område. Dessa tre
stater ha således mer än hälften av alla patent. Att i
vårt land så få vitaminpatent äro gällande betyder å
andra sidan, att ett stort antal metoder att framställa
vitaminer eller vitaminhaltiga preparat kunna fritt
utövas i vårt land, men monopolställning genom
patentskydd kunna de naturligtvis ej få.
Det kunde kanske vara av intresse att söka
uppskatta, vilka kvantiteter av de olika vitaminerna, som
behövas för att säkerställa vårt folk mot avitaminoser
av olika slag. En sådan uppskattning måste
naturligtvis bli ytterst osäker, dels emedan behovet per
individ varierar inom vida gränser, dels emedan
behovet av vissa viktiga vitaminer icke alls eller blott
i ringa mån är känt. Jag inskränker mig därför
till sådana vitaminer, av vilka det dagliga behovet är
något så när säkert bekant, nämligen för A, Bt, C och
D3. Storleksordningen av vårt folks årliga behov av
dessa vitaminer kunde då uppskattas till att röra sig
om följande mängder.
Av A ................ 5 000 kg per år
............... 2 000 „ „ „
C ................ 100 000 „ „ „
D3 ............... 25 „ „ „
Det är att förmoda, att behovet av övriga vitaminer
rör sig från noll och uppåt de tal, som här nämnts.
Nu är det ju så, att det allra mesta av vårt folks vita-
minbehov i olika former täckes genom födan, och vad
som kan återstå att tillföra genom industriell
produktion av vitaminer och preparat därav, blir en ganska
ringa del av de nämnda kvantiteterna. Det är således
från denna synpunkt sett ingen storindustri vi skymta,
om vi tänka oss en framtida mera omfattande
vitaminproduktion i vårt land. Tvärtom vore en eller
annan fabrik för ett slags vitamin nog för att förse
hela jordens befolkning med dess eventuella brist på
sådant vitamin.
Det gäller således industriellt sett ganska små
kvantiteter vara, som behöva framställas. Å andra sidan
är åtminstone ett syntetiskt uppbyggande av
vitaminer från grunden ytterst komplicerat och kräver ett
mycket stort antal operationer. Kostnaden per kilo
syntetiskt vitamin har därför hittills varit mycket
hög. Så kostade exempelvis förra året 1 kg i
Tyskland framställt Bj-vitamin 30 000 kr. Priset
har emellertid raskt fallit och torde för närvarande
vara omkring 10 000 kronor per kg, och prisfallet är
väl inte slut därmed får man hoppas. Till jämförelse
härmed kan nämnas, att B,-vitamin såsom
apoteksvara, fördelad i ampuller om 2,2 cm3, innehållande
20 mg Bj-vitamin, kostar omkring 2 kr., vilket svarar
mot omkring 100 000 kr. per kilogram Br C-vitaniin
kostar för närvarande ca 500 kr. per kg och
distribuerat i tabletter 1 200 kr. per kg. Sett från
synpunkten av försäljningsvärde kunde med sådana priser
produktion av vitaminer mycket väl komma att
motsvara även storindustriella anspråk. Det är å andra
sidan naturligtvis att räkna med högst betydande
prisfall, om vitaminer framställdes verkligt rationellt
i något så när stora kvantiteter. Och detta är i och
för sig nödvändigt, om industriellt framställda
vitaminer skola kunna få den allmännare användning de
förtjäna. Som det nu är, höra vitaminpreparaten
såsom apoteksvara till de dyrbaraste och utesluter deras
användning av de breda folklagren, vilket är i talrika
fall synnerligen beklagligt.
Jag övergår nu till att nämna något om de hittills
och för närvarande mest använda sätten att framställa
vitaminpreparat. Man har då att skilja på två
huvudlinjer, Den ena rör sig om tillvaratagande och
anrikning av redan färdigbildade vitaminer, sådana de
påträffas i naturen, som än så länge är i alla
väsentliga hänseenden överlägsen kemisten såsom syntetiker.
Den andra linjen leder till produkter, som erhållas in
vitro och som uppbyggas enligt den genom kemisk
forskning funna, såsom riktiga ansedda konstitutionen
hos vitaminerna. I åtskilligt fall sker
vitaminproduktens framställning genom en kombination av dessa
båda förfaringssätt.
Som vi ha hört av professor Abramsons föredrag,
förekomma de olika vitaminerna vitt utbredda i den
levande naturen både inom växt- och djurvärlden.
De senare årens omfångsrika forskningar på detta
område ha givit en mycket god inblick i den
naturliga förekomsten av dessa ämnen och ha därmed
också varit till god vägledning vid sökandet efter
lämpliga råmaterial för framställningen av koncentrerade
vitaminpreparat eller rena vitaminer. De viktigaste
råmaterialen har man funnit vara fiskleverolja, jäst,
vetegroddar och vissa frukter av växter tillhörande
Citrus, Rosa, Ribes och Capsicumsläktena.
Vissa fisksläkten, torsk, hälleflundra och tonfisk,
hava en egendomligt stor lever, till vilken kröpps-
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
