Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Industri och vitaminer, av Henry Brahmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
därav, och någon särskild metod för att anrika
jästens B-vitaminhalt är icke behövlig. Förutsättning är
dock, att jästen är av anaerob typ, ty i den aerobt
odlade jästen är Brhalten avsevärt lägre. Sådan jäst
erhålles i samband med tillverkning av öl eller sprit
och beredes till vitaminpreparat genom tvättning och
torkning samt överförande i lämplig form för peroralt
bruk. För att helt täcka människans dagsbehov av
Bj-vitamin behövs 15 till 30 gram anaerob jäst i
ton-form, dvs. en dessertsked till en matsked dagligen.
Jästen kan intagas direkt utrörd i vatten eller
inblandas i kötträtter osv.
Även övriga B-vitaminer förekomma rikligt i jäst,
men rörande flera av dem har deras nödvändighet var
och en för sig för människan icke säkert fastställts.
Helan B-vitaminkomplexct anses emellertid äga
betydelse såsom regulator för kolhydratomsättningen i
kroppens celler, tillväxten, hudens funktioner osv. I
synnerhet är detta fallet med ur jäst framställda på
B-komplexet anrikade preparat, H-vitaminet, som
även finnes i jäst, är av vikt för hudens funktioner.
Av naturprodukter, som tidigare nämnts såsom
vitaminkällor, som utnyttjas industriellt, återstår att
nämna ett par ord om dem, som innehålla C-vitamin.
Detta vitamin tillförsäkras oss, om vi äta nog frukt
särskilt citron och apelsin, vidare grönsaker, bär,
särskilt svarta vinbär och potatis kokt med skalet på,
men så slcer i stor utsträckning icke, varför
skörbjugg i mer eller mindre utpräglad form, mest mindre,
är mycket vanlig hos alla folk, även vårt. I
prepara-tiv form torde nyponprodukter vara de vanligaste
C-vitaminkällorna. C-halten i alla frukter, således
också nypon, varierar dock starkt med fruktart och
mognadsgrad, och den kan dessutom på grund av
C-vitaminets starka reaktionsförmåga med syre lätt
fördärvas genom oxidation vid preparatens beredning.
Nypon måste vara vakuumtorkade vid låg temperatur
och väl mogna, om de skola ha värde såsom
C-vita-minkälla. Goda preparat underkastas kontroll och
deras C-halt justeras stundom till bestämda värden
genom tillsats av syntetiskt framställd ascorbinsyra,
Därmed är det viktigaste om vitaminpreparat ur
naturprodukter sagt, och det återstår att meddela
något om de rent syntetiskt framställda vitaminer, som
äro föremål för industriell tillverkning. Detta är i
nämnvärd grad endast fallet med vitaminerna B15 B„
B,., K och C.
Vid syntesen av Bx kunna i huvudsak tre vägar leda
till målet, alla med utgångspunkt i derivat av en
ättiksyreetylester, vilka efter 6 till 9 påbyggnader
med olika atomgrupper leda fram till målet. Det kan
omöjligen bli tal om att gå närmare in på detaljerna
härvidlag. Syntetiskt framställes i ej ringa
utsträckning industriellt under namn av aneurin, som
tillvinner sig en allt större uppmärksamhet i
kura-tivt och profylaktiskt syfte vid vissa fall av
otillräcklig eller störd kolhydratomsättning. B2 eller
lactoflavin kan syntetiseras efter en 20-ledad
reaktionsserie. B0-vitaminet, vilket äger betydelse för
vissa djur, kan ersättas hos människan med
nikotin-syreamid, som är föremål för industriell syntes.
Av stor betydelse är industriell syntes av
C-vita-minet, närmare bestämt i form av ascorbinsyra.
Utgångsmaterial äro vissa kolhydrat, som genom en
mångledad reaktionskedja leda fram till
slutprodukten. T terapin torde såväl aneurin som ascorbinsyra,
syntetiskt framställda, vara på god väg att uttränga
Bj och C-vitaminhaltiga naturprodukter. Slutligen är
att nämna, att A.-b. Astra sedan början av detta år
framställer, först av alla, syntetiskt K-vitamin, som
har egenskapen att böta en bristsjukdom, som
karakteriseras av en medfödd oförmåga hos blodet att
koagulera. Här kan man verkligen tala om expressfart
vid industriellt utnyttjande av en vetenskaplig
upptäckt. Vitamin K upptäcktes 1934 av dansken Dam;
Karrer och Dam klarlade dess konstitution år 1939
och Astra tillverkar och för det i handeln redan.
Det återstår nu att säga något om vårt lands
vitaminindustri, ty en sådan finnes verkligen i visst
avseende. Vitaminpreparat framställas hos oss dels vid
några läkemedelsfabriker, som äro avläggare av
utländska moderföretag. Här äro danska, schweiziska
och holländska företag representerade. Rent svenskt
är A.-b. Astra i Södertälje. Det senare tillverkar ur
naturprodukter preparat, innehållande kända
mängder av A, D och E-vitaminer samt B-komplexet, och
syntetiserar själv B15 B2, B0 och som nämnt
K-vitamin. Företaget kan även vid behov upptaga syntes
av C-vitamin. Råmaterial för samtliga synteser
finnes i vårt land för flera års vitaminbehov.
Produkter innehållande B-vitaminkomplexet tillverkas av
A.-b. Stockholms bryggeriers dotterbolag,
Kärnbola-get a.-b., samt av Svenska jästfabriks a.-b. Båda
företagen framställa jäst, som genom bestrålning
gjorts D2-vitaminhaltig. Kärnbolaget tillverkar av
nypon preparat rika på naturligt C-vitamin.
Det blir till slut en kostnadsfråga, om vårt folk
skall kunna i den utsträckning, som vore önskvärd,
förskaffa sig dessa farmaceutiska vitaminprodukter.
I övrigt är om råvarukällorna att säga, att vi väl
knappast löpa någon risk att icke erhålla råmaterial
för A-och D-vitaminer, eftersom Norge är världens
största producent av fiskolja. Från Danmark erhålla
vi vetegroddolja för E-vitaminpreparats framställning
och kunna givetvis av eget vete själva framställa
dylik olja, om så erfordras. B-komplexet med
H-fak-torn sammanhänger med tillgången på anaerob jäst,
vilken i sin tur är beroende på i vilken grad vi kunna
taga vara på bryggeriernas jäst och huru mycket
melass, som står till förfogande för spritframställning.
Beträffande C-vitaminet kan den inhemska
nypontill-gången behöva undersökas och nyponskörden
tillvaratagas mera och bättre än nu, vilket övervägande
torde vara en prisfråga.
Det bör väl dock aldrig lämnas ur sikte, att vårt
folks försörjning med vitaminer går över en allsidigt
och riktigt sammansatt kost. Kunskapen om hur
sådan föda är beskaffad och hur den tillredes bör
självfallet med lämpliga propagandamedel spridas, och
därvid har och får Statens institut för Folkhälsan en
ytterst viktig uppgift. En rakitisk, scorbutisk,
natt-blind, B-avitaminotisk medborgare är ett sekunda liv,
behäftad med allehanda sjukdomsanlag, värkar,
krämpor, skelettdeformationer, tandröta osv. Riktig kost
rycker upp honom till prima arbetskraft. De flesta
former av avitaminoser kunna med ganska enkla
medel avhjälpas, och det är ett oerhört nationellt
slöseri att icke göra det. Redan vår försvarsberedskap
kräver det, men det är i alla livets skiften under
djupaste fred en lika viktig angelägenhet att lära
folk, hur deras mat bör vara beskaffad för att inte
framkalla kroppsliga skador och andliga lidanden.
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
