Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 15 juni 1940 - Svenska teknologföreningens utflykt våren 1940, av r. - Notiser - Statens elektrotekniska fackskola - Skola värmeavgifterna betalas för sig eller ingå i hyran? av r. - Litteratur - Anmälan: Järn- och metallmanufaktur, av A. Lg. - Anmälan: Widerstandsschweissen, av DDR. - Anmälan: Praktische Regeln für den Elektroschweisser, av DDR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
genom att tvinga ordf. att lämna det glada budskapet,
att Gustavsbergs porslinsfabrik hade ställt sig som
värd för middagen. Glädjen dämpades icke nämnvärt
av ordf:s med acklamation godkända förslag att de
redan erlagda middagsavgifterna skulle tillfalla
kamrathjälpsfonden.
Vid det efter middagen hållna sammanträdet, som
kommer att refereras särskilt, höll professor H. Sterky
föredrag om "Ingenjörernas utnyttjande för
intensifiering av vårt lands försvarsberedskap", vilket i
lämpliga delar torde komma att återgivas i tidskriften, r.
Notiser
Statens elektrotekniska fackskola, Västerås,
meddelar bl. a. i sin redogörelse för senaste läsåret, att
antalet lärjungar under året varit 120. Förra året
utexaminerades 55 lärjungar från fackskolan. Antalet
utexaminerade i år väntas bli omkring 50.
Inträdes-och terminsavgifter äro 10:-— kr. resp. 15:—■ kr.
Nästa läsår börjar den 17 augusti. Anmälningar till
fackskolan skola vara insända före den 10 augusti. I
årsredogörelsen, som utlämnas till intresserade,
meddelas även upplysningar för inträdessökande.
Skola värmeavgifterna betalas för sig eller ingå i
hyran? Med anledning av en framställning från A.-b.
Esco, Malmö, att Staten borde vidtaga åtgärder för att
främja införandet i Sverige av ett tillförlitligt
värmekontrollsystem framhåller Svenska
teknologföreningens beredskapskommitté i ett remissutlåtande följande
synpunkter:
I de fall då hyresgästen själv bekostar sitt bränsle
såsom i kakelugnseldade hus med vedspisar iakttages
stor sparsamhet med bränslet, under det att man i
centraluppvärmda hus lätt förfaller till slöseri, vilket i
onödan ökar vår import av utländska bränslen.
Människor uppskatta i allmänhet icke tillräckligt
vad de ej själva bekosta, och det värme som levereras
genom radiatorer och tappkranar borde därför betalas
särskilt. Härför erfordras emellertid fullgoda
anordningar för att mäta förbrukningen hos varje enskild
hyresgäst.
De besparingar som kunna ernås böra komma
hyresgästerna till godo i form av sänkta hyror, och det är
följaktligen de som ha intresse av det föreslagna
systemet. Hyresvärdarna däremot, som kunna vältra över
bränslekostnaderna på sina kunder, bekymra sig
mindre för hur stor bränsleförbrukningen blir. Att
undvika slöseri på detta område är däremot ett
samhälleligt intresse av första ordningen icke blott just
nu utan även under normala förhållanden.
Med tanke på vad det allmänna och hyresgästerna
ha att vinna genom en reduktion av
bränslekostnaderna uttalar beredskapskommittén som sin åsikt, att
prov snarast böra utföras med ifrågavarande
värme-mätningsanordningar i sådan skala, att fullt säkra
resultat rörande deras egenskaper och användbarhet
kunna erhållas. r.
Litteratur
Bokanmälan.
Järn- och metallmanufaktur, av Oscar Bergman,
Bonniers förlag, 244 sid., klotband 9: 50.
Förestående arbete ingår som del VII i den bekanta
serien Tekniskt Folkbibliotek, i vilken huvudvikten mera
lagts på popularitet i framställningen än på
fackmässig-het. Intet ont om populärvetenskap och populärteknik i
allmänhet, men saken är den, att detta slags framställ-
ning fordrar betydligt mera av sin man än vad de flesta
föreställa sig, något som vi tidigare vid flera tillfällen
haft anledning att i dessa spalter erinra om. För att ett
populärt hållet arbete skall vara njutbart är,det ett
oeftergivligt villkor, att de uppgifter som lämnas skola i
varje avseende vara riktiga. I detta avseende synes ing.
Bergmans bok vara svagare än andra hittills utkomna
böcker i serien.
Under rubriken Pressgjutning säges sålunda bl. a.
att pressgjutet gods besitter större täthet än sandgjutet
gods, vilket är ett väl kategoriskt påstående. Man
förundrar sig också över att bland de legeringar, som lämpa
sig för pressgjutning, sådana vars huvudbeståndsdel är
aluminium icke äro nämnda. Uppgiften att silverlod
kan bestå antingen av silver och mässing eller av silver,
koppar och mässing har en anstrykning av gammalt
verkmästarerecept liksom mycket annat. Aluminium är
svårt att löda, säger författaren. Rätta förhållandet
torde vara att aluminium är tämligen lätt att löda,
varemot det ännu icke har framställts något lödmedel för
aluminium, som håller i längden, speciellt ej i fuktig
omgivning. Att man vid varmförtenning kan få ett
tjockare överdrag genom att upprepa förtenningen synes
icke alldeles trovärdigt, lika litet som att man
föredrager järnmönja framför blymönja såsom rostskydd.
Varför måste man före lackering uppvärma
mineraloljebe-mängda metalldelar till ca 400 grader i st. f. att tvätta
dem i trikloretylen? Varför innehåller boken icke något
kapitel om valsverk och valsning?
Den företagna axplockningen betyder emellertid ej,
att boken saknar förtjänster, helst som den innehåller
en mångfald av fakta och erfarenheter. Till vilken publik
boken är riktad är svårt att avgöra. Den saknar på
något sätt ett bestämt mål. Tekniskt intresserade
personer, som icke haft tillfälle att betrakta fabriker annat än
från utsidan, torde emellertid genom ing. Bergmans
arbete kunna komplettera sin allmänbildning på åtskilliga
punkter. Illustrationsmaterialet är i huvudsak mycket
gott. Undantag från denna regel finnas likväl också,
exempelvis de mer än lovligt schematiska figurer, som
äro avsedda att illustrera automatisk framställning av
bleckemballage. A. Lg.
Widerstandsschweissen, av dr-ing. Wolfgang
Fahben-bach. 62 sid. med 141 fig. Berlin, Julius Springer
1939. (Häfte 73 i serien Werkstattbücher utg. av dr-ing.
H. Haake.) Pris häft. RM 2: —.
Inledningsvis lämnas i kort och koncis form en
instruktiv redogörelse för de teoretiska förutsättningarna
för motståndssvetsning. Härefter redogöres för
motståndssvetsningens olika utförandeformer med
tyngdpunkten på punktsvetsning. Sålunda behandlas
svets-maskinernas konstruktion, arbetssätt och prestanda,
olika möjligheter för automatisk reglering av svetstryck,
svetsström och svetstid jämte organ härför,
användningsmöjligheter och praktiska synpunkter. De metallurgiska
frågorna i samband med svetsförloppet beröras endast
helt ytligt. Häftet kan varmt rekommenderas envar som
har med motståndssvetsning att göra eller eljest har
intresse härför och som närmare önskar orientera sig i
denna teknik. DDR.
»«nKEcia:ii’iTnniiij3TrT.<®.-*- —"væ–––(T- -........ - ’ ’ 1
Praktische Regeln für den Elektroschweisser, av
ing. Rtjb. Hesse. 47 sid. med 112 fig. Berlin, Julius
Springer 1939. (Häfte 74 i serien Werkstattbücher utg.
av dr-ing. H. Haake.) Pris RM 2: —.
Författaren till detta häfte tycks av allt att döma
framleva sina dagar i lycklig okunnighet om rena
elementa inom svetstekniken och vid utarbetandet har han
tydligen lyckats förbli obesmittad av svetslitteraturen.
Oaktat titeln, äro praktiska regler för svetsningen
ganska tunnsådda och där de förekomma dessutom på flera
viktiga punkter direkt felaktiga eller vilseledande.
DDR.
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
