- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
392

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 12 okt. 1940 - Elbilen, av W. G. Schmidt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig-. 5.

Fig. 5 visar en elbil för 1 250 kg last, som av
Svenska elektrobilaktiebolaget i Stockholm levererats till
ett bryggeri i en svensk landsortsstad. Bilen är av
modernt utförande med duoaggregat utfört av Asea,
chassiet är importerat. Den ena bromsen och
kör-kontrollern betjänas medelst fotpedaler. Kontrollern
har två startlägen samt två körlägen vid ca 16 och
27 km/h.

Växeln vid duosystemet är försedd med en
manöveranordning, som står i förbindelse med
omkopplaren för "fram" och "back", verkande så att, då
omkopplaren föres från "fram" till "back", inskjutes ett
tandhjul, som låser frih julskopplingen, så att vid
häckning endast de båda motorerna kunna vara
kopplade i serie och huvudmotorn ej kan arbeta ensam.
Hastigheten kan således vid häckning ej överstiga
den lägre, och vridande momentet blir det maximala.

Fördelarna vid duosystemet, jämfört med
enmotor-drift, äro i huvudsak följande:

1) Bilens hastighet kan hållas högre utan att
aktionsradien behöver reduceras eller batteriets
storlek ökas.

2) Backtagningsförmågan blir större.

3) Förefintligheten av två ekonomiska varvtal
bidrager till minskad energiförbrukning per km och i
motsvarande grad ökad aktionsradie.

4) Batteriet och huvudmotorn skonas för stora
överbelastningar.

5) Den tillåtna nyttiga lasten blir högsta tänkbara.

6) Genom att körhastigheten ökats från den
travande hästens tempo till bensinbilens
normalhastighet inom stadssamhällen, bortfaller den psykologiska
motviljan, som existerar mot allt, som rör sig
långsamt.

Jag ingår i denna artikel ej på konstruktiva
detaljer, men kommer möjligen vid något senare tillfälle
att beskriva en under tillverkning varande elbil, som
utarbetats under samarbete mellan Asea och Volvo.

Av stort intresse är givetvis att framlägga en
någorlunda tillförlitlig ekonomisk jämförelse mellan
eldrift och bensindrift, men en exakt sådan är svår att
åstadkomma på grund av de oerhört varierande
omständigheterna, ej minst under nuvarande
förhållanden.

I tab. 3 har jag emellertid så objektivt som möjligt
uppfört jämförande tabeller, innehållande de
viktigaste årliga utgiftsposterna. Härvid har jag utgått
från en amorteringstid av 12 år för elbilen och 6 år

för bensinbilen. Enligt erfarenheterna från utlandet
skulle elbilens amorteringstid kunna sättas till 15 år,
men, oin 12 år och 6 år antagas som prima livstid,
kunna nog båda biltyperna därutöver under åtskilliga
år användas som goda reserver. Att elbilens
amorteringstid kan sättas så mycket längre beror på
frånvaron av vibrationer från motorn, vilken för övrigt
har en livslängd av 20—30 år, samt på mjuk och
ryckfri start och relativt låg maximalhastighet. Vid
bensinbilar torde sexårig amorteringstid allmänt
till-lämpas.

Inköpsprisen för bilarna och likriktarna ligga ca
20 % högre än före kriget, och priset av 5 öre per
kWh för elektrisk nattström torde fortfarande vara
normalt och i många fall ligga lägre. Kostnaden för
batteriunderhållet, som avser den genomsnittliga
kostnaden per år under 12 års tid, är baserad på
under nuvarande tidpunkt gällande materialpriser och
torde överstiga förkrigsnivån med ca 20 %.
Beräkningen är att hänföra till s. k. massaplattor. Denna
kostnad är för övrigt ganska varierande och beroende
av de påfrestningar, batteriet blir utsatt för, och den
skötsel, som ägnas detsamma.

Tabell 3. Jämförande driftkostnadskalkyl.
mellan elbil och bensinbil för 1 500 kg nyttig last.
ElektroMl

Inköpspris ......................... ca Kr. 10 000: —

Omkostnader per år
Strömkostnaden vid en förbrukning
per dag av 33 kWh à 5 öre,
motsvarande ca 50 km körsträcka ........ ca Kr. 500: —

Gummiringar ................................................120: —

Omkostnader för batteriet ........... „ 750: —

Reparationer ....................... „ 100: -—

Olja och smörjmedel .. ............ „ 10: —

Amortering av bil exkl. batteri efter 12

år, motsvarande 6,28 % per år .... „ 500: —

5 % ränta å bil och batteri .......... „ 500: -—

Skatt ............................... „ 275: —

Försäkring ......................................................225: ■—

Kr. 2 980: —

Kostnad per dag ..................... „ 9: 90

Likriktare

Inköpspris ......................... ca Kr. 2 200:^—

Amortering efter 20 år, motsvarande

3,04 % per år..............................................66: —

5 % ränta ......................................................110: ■—

Kr. 176: —

Kostnad per dag ............................................0: 58

Bensindriven Ml
Inköpspris ......................... ca Kr. 6 500:’—

Omkostnader per dr
Bensinförbrukning 2,4 lit. per mil,
körsträcka 5 mil per dag, bensinpris kr.

0: 35 per liter ..................... ca Kr. 1 260: —

Gummiringar ...................... „ 200: ■—

Reparationer ...........................400: —

Olja och smörjmedel ....................................100: -—

Amortering på 6 år, motsvarande

14,75 % ..............................960: —

5 % ränta .............................325: —

Skatt ................................................................210: —

Försäkring ......................... „ 300: —

Kr. 3 755: —

Kostnad per dag ..................... „ 12: 50

392

12 okt. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free