Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1940 - Hyrorna och trafikproblemet, av Nils B. Hast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
moderna teknikens medel
— snabbtrafiken — för att
så att säga flytta de
obebyggda markområdena på
andra sidan vattnen in mot
centrum. Med detta
faktum står och faller hela
Stockholms framtida
utveckling. Skall staden leva
vidare förkrympt, som den
redan är med sina
olämpliga bostadsförhållanden,
och på så sätt långsamt
men säkert strypa sig
själv? Eller skola vi
måhända kunna blåsa nytt liv
i den, så att åtminstone
nästa generation skall
kunna bo rymligare?
Frågeställningen blir
aldrig: Ha vi i X-staden råd
att bygga en T-bana för vår
periferiska
hyreshusbebyggelse? utan den är och
förblir: Ha vi i X-staden råd
att ur social och ekonomisk
synpunkt längre undvara
T-bana mellan city och
våra yttre hyreshusområden?
Den ena staden kan svara
ja å den sista frågan,
medan den andra måste svara
nej. Stockholms stad skulle
sagt ett bestämt nej redan
för 15—20 år sedan och
byggt sina T-banor då.
Säkerligen hade
bostadshyrorna i vår stad i så fall varit annorlunda än nu,
och vårt stolta hyresrekord hade vi kunnat överlåta
på någon annan.
t Stockholms framtida utveckling ur
bebyggelsesynpunkt.
Jag ankyter till vad som i det föregående har sagts
om trafikavstånden i världsstäderna. Från såväl
Paris som Berlins utkanter för hyreshusbebyggelsen
har man knappast någonstädes så långt in till stadens
centrum som från exempelvis Abrahamsberg till
Norrmalmstorg. För att få en jämförelse med avstånden
från Stockholms city ut till områden för
hyreshusbebyggelse i Åkeshov och Ängby, måste man gå till
London. Denna senare är dock icke någon enhetligt
vuxen stad utan ett konglomerat av många gamla och
ursprungligen friliggande, men sedermera hopväxta
stadsbildningar. För övrigt hänvisas till de bifogade
kartorna över nämnda storstäder. Skalan för alla
bilderna är densamma. Ringarna ånge avstånden från
centrum.
Som vi ha sett i det föregående, har Stockholm
genom sitt läge vid vatten och sina mot norr starkt
beskurna utvidgningsmöjligheter f. n. knappast andra
ställen att taga i anspråk för sin tillväxt än västerut
till Åkeslund, Åkeshov och Ängby samt söderöver till
Årsta, Johanneshovområdet och Enskede. De
förstnämnda platserna ligga ca 8 km, de senare 4 à 5 km
Berlin X : 150 000.
Fig. 3. Den egentliga staden Berlin har något mindre utsträckning i nord-sydlig än i
östvästlig riktning. Radiella avståndet från centrum till högbebyggelsens kant varierar i
huvudsak mellan 4 och 6 km. Observera de talrika radiella utfartsvägarna från centrum.
från Stockholms centrum. Därjämte återstå vissa
delar av Gärdet att exploatera.
Tyvärr är större delen av hitre Bromma redan nu
bebyggd med villor, såsom Äppelviken och
Smedslätten, där annars genom hyreshusbebyggelse plats
skulle ha kunnat beredas för många flera människor.
En enkel beräkning ger vid handen, att värdet av
befintlig villabebyggelse är så stort, att dess snara
ersättande med hyreshus icke är möjligt.
Byggnadsmarken blir i så fall för dyr, och det torde dröja ännu
mycket "länge, innan berörda förändring i
bebyggelsekaraktären kan genomföras. Därför måste
hyreshusbebyggelsen förläggas till det flera kilometer längre
bort belägna Ängbyområdet, dit emellertid avståndet
är så stort, att även en förortsbana tar betänkligt lång
tid. Huvudstaområdet norr om Ulvsundasj ön och
bortom Karlberg är en markreserv, som, ehuruväl det ej
är inkorporerat med Stockholm, dock kan behöva
utnyttjas snart nog. Till stadens centrum är avståndet
omkring 4 km, således jämförbart med de söder om
Hammarbyleden liggande områdenas.
De lättast tillgängliga och största markreserverna
finnas söder om Stockholm. En utbredning av staden
huvudsakligen i denna riktning vore emellertid
olycklig. Därigenom skulle en förskjutning av stadscentrum
obevekligt ske söderut. Med hänsyn till de stora
investeringar som gjorts i Stockholms nuvarande city
och de stora nyanläggningar staden står i begrepp att
göra där i och med Norrmalmsplanens genomförande,
14 sept. 1940
413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
