Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- OCH MOTORTEKNIK
Redaktör: NILS GUSTAFSSON
HÄFTE 7 utgiven av svenska teknologföreningen 20 ]ULI 1940
INNEHÅLL: En encylindrig högtrycks Bolindermotor med skakfri gång och automatisk självstart (system
Ljungström), av dr-ing. Fredrik Ljungström. — Några synpunkter i samhand med provning av
förbränningsmotorer, av civilingenjör Erik Carlberg.
En encylindrig högtrycks Bolindermotor med
skakfri gång och automatisk självstart
(system Lju ngström).
Av dr-ing. FREDRIK LJUNGSTRÖM.
(Forts. fr. sid. 50.)
Startanordning.
Såsom nöjesmotor måste den encylindriga
dieselmotorn uppträda i konkurrens med den
flercylind-riga bensinmotorn, försedd med elektrisk
startanordning. Skall nu en encylindrig dieselmotor förses med
en dylik elektrisk startanordning, så blir den
elektriska anläggningen av betydande dimensioner, detta
emedan den höga kompressionen i dieselmotorn
fordrar ett motsvarande högt moment å startaggregatet.
Visserligen finnas möjligheter att med öppnandet av
kranar osv. tillfälligt minska kompressionen, men dels
fordra dessa åtgärder sakkunskap och dels är allt
fortfarande priset på den elektriska anläggningen
betungande.
Förf. har därför utarbetat en rent mekanisk
startanordning, avsedd för den mindre dieselmotorn,
medgivande start av en dylik motor genom en enkel
rörelse å ett starthandgrepp. Det är med denna
anordning möjligt att efter behag begagna sig av
dieselmotorn utan att vare sig behöva smutsa ner
händerna eller klädedräkten eller med andra ord sagt,
att dieselmotorn har därmed ryckt upp i samma
kategori som bensinmotorn men med fullständig frånvaro
av all eldfara, vilket är en väsentlig skillnad till dess
fördel.
Huvudprincipen för den nya startanordningen är,
att dess kraftkälla i stället för ett elektriskt batteri
eller en behållare med komprimerad luft består av
en anspänd fjäder. Den energimängd, som på detta
sätt kan ackumuleras, utgör givetvis endast en
bråkdel mot den, som inrymmes i de bägge förut använda
formerna, om man i jämförelsen utgår från
arbetsmängd i kgm. Om sålunda den tillgängliga
energimängden är mycket underlägsen i en
fjäderackumulator, så är på samma gång dess förmåga att tillfälligt
avge hög effekt överlägsen gentemot de bägge andra
metoderna och det är denna egenskap, som passar vid
starten av en dieselmotor.
Dieselmotorn är ju en tillämpning av det
pneumatiska elddonet. Det gäller vid starten, att luften skall
komprimeras i cylindern så pass snabbt, att den
önskade temperaturstegringen av flera hundra
grader kommer till stånd. Verkställes kompressionen
för långsamt, så sjunker den uppnådda
temperaturstegringen av två orsaker, dels avgives för mycket
värme till cylinderväggarna och dels minskas
kompressionen genom ökat läckage förbi kolvringarna.
Ett långsamt kringvridande av en dieselmotor vid
starten försvårar alltså i hög grad ernåendet av
tandning i cylindern.
För dieselmotorer, som skola kunna startas vid
låga temperaturer, t. e. vid noll grader Celsius eller
därunder, är detta förhållande synnerligen
framträdande. Därvid är starten försvårad av ytterligare en
orsak, nämligen smörjoljans höga viskositet i den
nedkylda cylindern, vilken hastigt stegrar kravet på
ett stort vridmoment vid starten.
Med en startanordning, försedd med anspänd
fjäder, kan den motorn tillförda effekten under dess
första kompressionsslag utan svårighet väljas så hög, att
den är flera gånger större än motorns normala
fullast-effekt under ett arbetsslag. En stor marginal i
energitillförsel vinnes härigenom utöver den energimängd,
som åtgår för kompressionen för ett arbetsslag pius
det viskosa motståndet i oljefilmen mellan cylinder
och kolv och övriga glidytor inom motorn.
Överskottsenergien bliver därvid tillgänglig för att
hastigt accelerera motorn, vilket i sin ordning möjliggör
ernåendet av en snabb kompression samt ett snabbt
passerande av kolvens toppläge, allt samverkande till
en effektiv tändning och ett effektivt första
arbetsslag inom motorn.
Vid andra startmetoder är det vanligt, att motorn
får gå ett eller annat varv, innan den kan komma i
gång. Vid t. e. start med tryckluft skall kolven stå
i sitt översta läge och drivas i gång av tryckluften.
Vid enklare anläggningar, där denna tryckluft är
tagen direkt från arbetscylindern, är densamma dess-
20 juli 1940
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
