Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 12.
Kronologiskt diagram över variationerna i grundvattnets
beskaffenhet.
döma dess kapacitet. Ej heller känner man med
säkerhet dess sänkningskurva. Vidare har hänsyn
icke tagits till inverkan från brunnen i
"Mjölkafållan" och de andra brunnar, som framdeles
tillkomma inom området däromkring. Observationerna
vid försöksvattenverkets drift ha emellertid utvisat,
att uppfordringen där endast obetydligt påverkat
vattenstånden i provhålen i och kring "Mjölkafållan".
Detta har sin förklaring i att antiklinalen genom
borrhål nr 6 av undersökningsresultaten att döma
uppdelar vattentäkten i tvenne av varandra praktiskt
taget oberoende parallella grundvattenströmmar. Med
anledning härav och av de resultat, som
provpumpningen i den norra brunnen lämnat, torde man kunna
förutsäga, att det slutgiltiga resultatet obetydligt
kommer att avvika från det kalkylerade och att det
snarare blir bättre än sämre.
Av tabellen över brunnarnas belastning olika antal
dygn i följd framgår, att överbelastning endast
kommer att äga rum 10 dygn i följd varje år. Denna
överbelastning böra brunnarna utan svårighet kunna
tåla med hänsyn till det magasin, som kommer att
skapas under de övriga 355 dagar, då tillrinningen
till brunnarna är större än uppfordringen.
Avståndet 500 m synes vara ett lämpligt värde,
vilket kan tillämpas vid vattenverkets
framtida utbyggnad inom andra delar av
sandstensområdet. För brunnen vid
"Mj ökafållan" synas betingelserna vara
minst lika goda.
Var de framdeles behövliga nya
brunnarna skola placeras, kan f. n. icke med
säkerhet bedömas. Den södra
grundvattenströmmen synes med hänsyn till den
goda vattentillgången i de privata
bergbrunnarna och stadens borrhål vara den
mest givande. Om försöket vid Sjöstugan
slår väl ut, kommer en brunn att placeras
där (se ovan). I motsatt fall bör
terrängen mellan Kungsgatan,
Drottninggatan och Huskvarnaån närmare sonderas.
Inom detta område torde minst två
brunnar med ungefärligen samma kapacitet
som den färdiga brunnen kunna anordnas.
Slutligen återstår terrängavsnittet vid
stadens norra gräns, där en brunn torde
kunna placeras.
Grundvattnets beskaffenhet.
Grundvattnet har analyserats med
jämna mellanrum både bakteriologiskt,
fysikaliskt och kemiskt under hela den
tid, som provborrningarna pågått.
Analyserna ha utförts av Kemiska
kontrollbyrån i Stockholm 1935—1936 och därefter
av Kemiska stationen i Jönköping.
Analysresultaten ha för tiden 1938—
1940 ’dvs. den tid, under vilken
försöks-vattenverket varit i drift, sammanställts
på fig. 12. Diagrammet gäller vattnet
från försöksvattenverket.
Bakteriologisk beskaffenhet.
Någon bakterieflora har icke kunnat
påvisas i vattnet. Det är ej heller att
vänta, att vattnet skall vara bakteriellt
förorenat, när det går fram i sandstenslager på ett
djup av ca 50 m under markytan. Vid ett par
tillfällen tidigare hava proven visserligen vid analysen
givit positivt resultat, men det har kunnat
konstateras, att provtagningen, på platsen då skett utan
tillbörlig försiktighet.
Fysikalisk beskaffenhet.
Vattnets temperatur har varierat mellan 7 och 9°C,
vilket är normalt för ett grundvatten på
ifrågavarande djup. Denna konstanta låga temperatur är en
stor fördel hos grundvattnet framför ytvattnet och
medverkar i viss mån till vattenbesparing.
Vattnets klarhet är otadlig. Vid ett tillfälle
befanns det vara något opaliserande, men detta har
berott på oförsiktig provtagning.
Färgen är den bästa tänkbara för ett vatten, som
icke undergått destillation och < 4 mg Ptft. Vidare är
vattnet luktfritt och dess smak utmärkt.
Kemisk beskaffenhet.
Reaktionstalet, dvs. halten vätejoner, varierar
mellan 7 och 7,S, vilket betyder, att vattnet är neutralt
eller svagt alkaliskt. Detta värde är gott (se nedan).
Reaktionen på ammoniak och nitrit är ingen.
54
13 juli 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
