- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Bergsvetenskap /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig:. 11. Strålknippets gång och upplösning i spektrograf
"Q24".

Fig. 12. Anordning för gnistans avbildning på spektrograf
-spalten.

kunna framställas genom klippning eller sågning.
Tunn plåt lägges ihop till erforderlig tjocklek.

En stor del av våra standardprov (jämförelseprov)
framställes i 5 mm ct> tråd, vilken värmebehandlas för
upphävande av strukturojämnheter, dragstruktur etc.
Däremot har värmebehandling av gjuteriprover ej
visat sig medföra någon märkbar förbättring.

Spektral analytiska laboratoriets utrustning.

Utrustningen har levererats av Zeiss ocli består av
följande apparater:

1 st. Kvartsspektrograf, Q 24.

1 st. Feussneraggregat.

1 st. Spektrallinjeprojektor.

1. st. Spektrallinjemikrofotometer (icke skrivande).

1 st. Kvarts-kvicksilverlampa, Original Hanau, för
belysning av gnistgapet.

Spektrografen Q 24 är speciellt avsedd för
undersökningar i ultravioletta våglängdsområdet ned till
2 000 Å. E. Den ljusstarka optiken tillåter ett
maximalt öppningsförhållande 1: 11,2. All optik är av
kvarts. Prismat har en brytande vinkel på 60°.

Med en enda upptagning omfattas
våglängdsområ-det 2 000—5 800 Å. E., vilket ger en sträcka av
223 mm på plåten.

Därvid är dispersionen vid 2 000Å.E. 3,9 l.E./mm.

3 000 „ 13,5
o 000 „ 58 „

Som exempel på den goda dispersionen kan nämnas
att de tre järnlinjerna vid 3100 Å. E. väl kunna
skiljas åt, trots att avstånden dem emellan endast
utgöra från 0,338—0^362 Å. E.

I fig. 11 visas schematiskt strålgången i "Q 24".

För att från prov till prov kunna utnyttja samma
del av gnistan resp. bågen användes
mellanavbild-ningslinser. Fig. 12 visar en schematisk anordning
av dessa.

Gniststräckan (1) förstoras ca 3 gånger med hjälp
av kvartskondensorn (2). Bländaren (3) utgöres av
en vridbar skiva med utskärningar av olika höjd.
Den icke avbländade delen av ljuset passerar genom
en kvartskondensor (4) (placerad omedelbart framför
spalten) till spektrografens kollimatorobjektiv (5).

Bländaren (3) är sammanbyggd med en
kvartskondensor, vilken avbildar kondensorn (2) på spalten.

Spektrografens kamera kan anordnas för
plåtformaten 6 X 24 cm, 9 X 24 cm och 4" X 10". Vid
härvarande laboratorium användes formatet 6 X 24 cm.
Kasetten är medelst skruvanordning höj- och
sänk-bar. Kasetten för 6 X 24 cm omfattar 16 lägen.
Antalet upptagningar som kan göras på en plåt
bestämmes emellertid även av höjden på en bländare,
in-skjutbar alldeles framför spektrografspalten. Med

2 mm bländarehöj d kan 16 upptagningar göras på
plåt 6 X 24 cm, under det att med en bländare,
omfattande 7 st. 0,7 mm höga utskärningar ordnade i
trappstegsform, 56 upptagningar äro möjliga på
samma plåtformat.

Feussneraggregatets koppling medger möjlighet
att framställa såväl absorptions- som
emissionsspektra. Vid användandet av gnista, kan kapaciteten
varieras från 600 till 3 000 cm. Självinduktionen kan
väljas antingen 80 000 eller 800000 cm.
Sekundärspänningen kan påsläppas med 8 000, 9 300, 10 600
resp. 12 000 voit. Primärsidan är försedd med en
synkronmotor med roterande avbrytare, vilken
anordning har till uppgift att ge gnistan en regelbunden
styrning.

Spektrallinjeprojektorn ger linjär förstoring av 20
gånger. Med dess hjälp erhålles en god uppfattning
av spektrum.

Spektrallinjemikrofotometern medger vid
rutinarbete en uppmätningshastighet av 3 linjer per minut.
Zeiss har dock konstruerat en snabbfotometer med ca

3 gånger större mäthastighet.

(Forts.)

Litteratur

Aluminiumguss in Santi und Kokille, av Roland
Ibmatot, 2:a upplagan 1939. Akademische
Verlags-gesellschaft. 166 sid. 102 fig. Pris Rm 8: 60.

Andra upplagan av clenna klart skrivna handbok
hälsar man välkommen, då genom lättmetallernas
fortsatta hastiga frammarsch den kunskap, som i
allmänhet finnes i detta ämne, behöver ökas. Man är
tacksam för författarens bemödanden att framhålla
betydelsen av lättmetallegeringarnas olika
sammansättning och betydelsen av att hålla ordning och reda
på såväl hopsmälta legeringar som på skrotet. Inte
minst i dessa tider med rådande brist på lättmetaller
är i synnerhet kännedomen om legeringarna av stor
vikt för vårt land och ofantligt mycket återstår ännu
att lära för såväl dem, som framställa lättmetallgods
som för dem, som handla med utgångsmetaller och
skrot. För den, som är avnämare av färdiga
produkter av lättmetall torde boken vara en hjälp att öka
sin allmänbildning på detta område, ehuru skriften är
väl teknisk för att framställningen ens kan benämnas
populärvetenskaplig.

Första kapitlet behandlar utgångsmetallerna för
alu-minlumgjuteriet och man får en god överblick över
renaluminium av olika kvaliteter, en sak, varom väl
ännu mången är helt okunnig. Ett par sidor ägnas
ät framställning av s. k. förlegeringar, och man kunde
önska, att den svenske praktikern finge reda på mera
om detta viktiga’ kapitel, då vi även borde kunna
behärska denna fas av tillverkningen. En del tyska
noteringar på renmetall och omsmält metall samt
metallavfall från olika tillverkningsstadier visa, att be-

70

14 sept. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940b/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free