Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 1. Kraft- och värmekostnader för olika järnframställningsmetoder.
Tackjärn, vanligt Tackjärn elektro Järnsvamp enl. Wiberg Kombinerat förfarande enl. Wiberg
träkol koks [-Elektro-metall-masugn-] {+Elektro- metall- masugn+} träkol Tysland Holes-ugn koks träkol koks träkol koks
hl/ton kr/ton kg/ton kr, ton hl/ton kr’ton kg/ton^ kr/ton hl/ton kr/ton kg/ton kr/ton hl/ton [ kr/ton kg/ton kr/ton
Träkol à 1: —/hl–– 45 45: - 22.5 22: 50 13 18: — 17 17:-
Koks à 30: —/ton–– — — 800 24: — — — 200 6: — — — 200 6: - — — 150 4: 50
Koksstybb à 20: —/ton ......... __ _ _ _ _ _ 200 4: - _ _ _ _ _ _ 100 2: -
Elektr. kraft à 0,6 öre/kWh ...... kWh 2 200 13:20 kWh 2 500 15: — kWh 1100 6: 60 kWh 1 100 6: 60 kWh 1500 9: — kWh 1 500 9: —
Elektroder à 30 öre/kg — — — — kg 6 1:80 kg 12 3: 60 kg 4 1:20 kg 4 1:20 kg 8 2: 40 kg 8 2: 40
Summa kr. 45: — 24: — 37: 50 28: 60 20:80 13:80 28:40 17:90
Avgår för masugnsgas med avdrag för
läckage o.
blästeruppvärmning ......... 4: — 5: 50 5:- 5: —
Summa kr. 41:-| 18:50 82: 50 23:60 20:80[ 13:80 |28: 40 17:90
svampsanläggning enligt Wibergs princip och den
nya kombinerade järnsvamps-tackjärnsmetoden, har
jag sammanställt några data i ovanstående tabell.
Jag har därvid räknat med ett normalt träkolspris
av 1 kr/hl. Priset på koks har antagits till 30 kr/ton
och på koksstybb till 20 kr/ton. Den till förfogande
stående avloppsgasens värde har efter avdrag för
läckage och gas, använd för blästeruppvärmning,
beräknats efter ett stenkolspris av 25 kr/ton. För de
elektriska metoderna har jag räknat med ett
kraftpris av 0,6 öre/kWh. Den stora skillnaden i
värme-kostnaden för en vanlig svensk träkolsmasugn och en
kokshytta ger en enkel förklaring till att de
kontinentala järnverken, som ju ha sin koks till förfogande
för ett mycket billigare pris än vad svenska järnverk
få betala för importerad koks, kunna kosta på sig en
import av svenska malmer från gruvfält belägna norr
om polcirkeln. Av tabellen framgår även, att den
elektriska tackjärnsugnen av Elektrometalls typ vid
de angivna priserna blir billigare i kraft- och
bränsle-kostnad än en vanlig träkolsmasugn, men vid ett
kraftpris av ca 1 öre/kWh bli kostnaderna lika höga.
Om koks i blandning med koksstybb användes som
reduktionsmedel i den elektriska masugnen av
Tys-land-Holes typ blir priset för tackjärnet vid ett
kraftpris av 0,6 öre väsentligt mycket högre än för vanligt
kökstackjärn. Först vid ett kraftpris av ca 0,4
öre/kWh bli kraft- och värmekostnaderna lika. För
järnsvamp framställd enligt Wibergs metod bli, som
framgår av tabellen, värme och kraftkostnaderna, om
koks användes som-reduktionsmedel, så låga, att
möjligheter synas föreligga för en konkurrens med
kokstackjärn. Yad slutligen den kombinerade
järnsvamps-tackjärnsprocessen beträffar, kommer man till värden,
som naturligt nog ligga högre än för järnsvampen, men
å andra sidan måste tackjärnet, som i ett fullständigt
järnverk kan utnyttjas i flytande form, anses vara
ett värdefullare material än järnsvampen. Om det
verkligen skulle vara möjligt att med Wibergs
kombinerade process direkt framställa ett gott stål, eller
åtminstone ett råstål, som i flytande form kunde
överföras till stålugnar för vidare raffinering, måste denna
metod komma att få’ alldeles särskilt stor betydelse.
Ovanstående kalkyler kunna endast tjänstgöra som
en vägledning. För att riktigt bedöma de olika
processerna gentemot varandra måste man även taga
hänsyn till en mängd andra faktorer, som bland annat
äro betingade av de lokala förutsättningarna.
Jag har kallat mitt föredrag "Järnsvamp kontra
tackjärn". Under nuvarande förhållanden är det
naturligt, jag skulle vilja säga nödvändigt,1 att man på
nytt och grundligare än förr upptar
järnsvampsproblemet och reduktionsproblemet i sin helhet till en
ingående granskning. Tidigare förslag till övergång
till järnsvampsframställning i Mellansverige ha oftast
strandat på att kostnaderna för ränta och amortering
av de nya anläggningar man planerat blivit så stora,
att priset på produkten höjts utöver kostnaden för
tackjärn, framställt i gamla för länge sedan avskrivna
masugnsanläggningar. Det är lätt att vara efterklok,
men man kan med bestämdhet påstå, att om
elektriska järnsvampsanläggningar kommit till stånd i
större utsträckning i vårt land, skulle
bränslesituationen för svensk järnhantering i dag ställt sig
betydligt gynnsammare, och amorteringen av
anläggningarna hade vid dagens bränslepriser kunnat göras på
mycket kort tid.
Som bekant förberedes nu på allvar upptagandet
av järn tillverkning i Norrbotten. Det är ett
ansvarsfullt och för vårt land betydelsefullt beslut, när det
gäller att välja rätt järnframställningsmetod och rätt
bränsle för det nya verket. Risken att grunda
tillverkningen på importerat bränsle behöver i dag ej
diskuteras. Att stödja sig på träkolet som
reduktionsmedel måste även anses oklokt med hänsyn dels
till den minskade konkurrenskraften under normala
tider, dels till den stora knapphet på träkol, som vid
en avspärrning mycket snart kommer att uppträda.
Stora svårigheter ha redan uppstått i
träkolsförsörj-ningen, när en stor del av våra bilar drivas med
gengas, och svårigheten att hastigt kunna skaffa fram
tillräckliga kvantiteter torr ved är väl känd. Men
det finnes kanske ännu ett alternativ. I omedelbar
närhet av Norrbottens malmfält ligga vidsträckta
torvmossar. Det är nödvändigt, att man grundligt
utreder möjligheten att utnyttja torven som bränsle
för en järnframställning i Norrbotten. Den metod,
som nu tillämpas vid det statliga företaget vid Sös-
84
14 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
