Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 12. Principschema av Veloxpanna med separat överhettare. 1 = Luftfördelare och brännare. 2 =
Förbränningskammare. 3 = Ångbildarrör. 4 = Ångavskiljare. 5 = överhettare. 6 = Gasturbin. 7 = Matarvattenförvärmare. 8 =
Luftkompressor av axialtyp. 9 = Kuggväxel. 10 = Start- och regleringsmotor. . 11 = Cirkulationspump. 12 = Matarpump. Luften
komprimeras i kompressorn 8 till ett tryck av ca 1,5 atö och föres genom luftfördelaren i brännaren 1 till
förbränningskammaren 2, där bränslet insprutas och förbrännes under övertryck. De heta förbränningsgaserna, ca 1 600°C, strömma
genom ångbildarrörens 3 inre kanaler med mycket stor hastighet, ca 150—200 m/s, och avgiva därvid genom den livliga
konvektionen större delen av sitt värme. Med ca 800° inkomma gaserna i överhettaren 5 och gå därifrån till gasturbinen 6 med
ca 500°C. I gasturbinen expandera gaserna till ca 0,2 atö 400°C och gå därifrån till matarvattenförvärmaren 7, där de
nedkylas till 80—120°C. Ångbildarrören 3 liksom kylslingorna i förbränningskammaren kylas av cirkulerande vatten av
ång-bildningstemperatur medelst pumpen 11. Den bildade ångan avskiljes från det cirkulerande vattnet i ångavskiljaren 4. Den
mättade ångan går till överhettaren 5 och från denna uttages ångan till kraftmaskinen. Gasturbinens 6 effekt är i det
närmaste tillräcklig för kompressorns 8 drivande. Den ringa effekt som erfordras utifrån för driftens upprätthållande tillföres
med start- och regleringsmotorn 10 över kuggväxeln 9.
en sådan uppladdad ångpanna och 1932 var en första
försökspanna redan i drift. Kompressorn var en
tvåstegs centrifugalkompressor av normal typ. Försöken
utvisade, att man erhållit en i många avseenden
revolutionerande ångpannetyp, men att
gasturbinkompres-sorgruppen behövde en avsevärd tillskottseffekt på
grund av den relativt låga
kompressorverkningsgraden. För att minska differensen mellan den
erforderliga kompressoreffekten och den till buds
stående gasturbineffekten måste man söka förbättra
kompressorns verkningsgrad avsevärt, i annat fall
skulle denna nya typ av ångpanna knappast kunna
bliva konkurrensduglig.
De redan tidigare vid firman pågående försöken
med kompressorer av flerstegsaxialtyp hade givit
lovande resultat. Forskningen ocli försöken på detta
område forcerades och på otroligt kort tid hade man
skapat en axialkompressor med en verkningsgrad
avsevärt överstigande den traditionella centrifugal-
typens. Därmed var i stort sett Yeloxpannans
konstruktiva utveckling slutförd; sedan dess hava endast
mindre ändringar och detaljförbättringar vidtagits.
Då Veloxpannan i föregående uppsatser behandlats
i Teknisk tidskrift,3 inskränka vi oss här att
hänvisa till dessa artiklar samt till den kortfattade
beskrivningen till fig. 12. Fig. 13 visar
ångbildar-rörets utveckling. Från de enkla rören av typ a och
b övergick man till ångbildarrör med inbyggda
över-hettarslingor typ c. På senare tid hava
pannbränn-oljorna från många oljedistrikt på grund av den allt
längre drivna utvinningen av lättare oljor blivit
mycket bemängda med asfalt och obrännbara eller
svårbrännbara rester. Vid användning av sådana
tjocka oljor vid pannor med ångbildarrör av typ c
har en viss benägenhet för igensättning genom
avlagringar i de svårtillgängliga ringkanalerna gjort sig
3 I. Juno: Veloxpannan, Mekanik, s. 73, 1933, och I Juno:
Veloxpannan, 5 års utveckling, Mekanik, s. 121, 1937.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
