- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Mekanik /
101

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

E8o

■Hkr

2oo
1fco
•IJo
Bo

Ao

o

O 4oo éoo Soo 1aoo l3=o ttoc 14oo "-Tit*.

Fig. 5. Jämförelse mellan effektbehovet N för Lovöverkets
propellerpumpar och Ni för centrifugalpump med fasta skövlar.

Enligt prof. Hj. o. Dahl.

provstationens värden, under det att vid lägre
vattenmängder en något försämrad verkningsgrad
erhölls. Anledningen härtill har ej kunnat utrönas, men
det ligger nära till hands att antaga, att avvikelsen
härleder sig från svårigheten att i detta fall mäta
uppfordringshöjden exakt. Som framgår av fig. 3 löper
vattenströmmen omedelbart efter diffusörhuset in i
en krökt bana, vilket medför, att man får en ojämn
hastighets- och tryckfördelning över strömbanans
tvärsektion. Detta inverkar givetvis på
mätningarnas noggrannhet.

Av stort intresse är det diagram, fig. 5, över
effektbehovet, som av professor Dahl bifogats
provningsprotokollet. I detta ha de vid proven uppmätta
effekterna, N, jämförts med effektbehovet Nv för en
vanlig centrifugalpump med fasta skövlar. Som synes
erhålles en mycket betydande effektbesparing vid
minskande vattenmängd.

Liksom för alla andra pumpar är även ifrågavarande
pumptyps användningsområde begränsat av den med
ökande uppfordringshöjd inträdande kavitationsfaran.

I första hand får man, om man vill komma till högre
uppfordringshöjder, arbeta med övertryck på
pumpens tilloppssida samt begränsa
uppfordringsmängden, dvs. maximala skovelutslaget. Vidare har man
möjlighet att flytta gränsen uppåt genom ökning av
skovelantal och skovelarea. För varje typ av
pumphjul måste emellertid kavitationsgränsen bestämmas
genom provstationsförsök.

Dylika försök gjordes också med provpumpen för
Lovöverket varvid konstaterades att
kavitationsgränsen låg över de data, som fixerats för
anläggningen. Allmänt kan sägas, att till dess mera
omfattande prov med olika hjultyper föreligga, torde
gränsen kunna dragas vid uppfordringshöjder på 8—10 m.

Beträffande uppfordringsmängden kan man tala om
en viss begränsning nedåt, i det att vid minskande
pumphjulsdiameter svårigheter uppstå med den
konstruktiva utbildningen av de inuti navet befintliga
detaljerna för skovlarnas vridning. Givetvis kan
man i speciella fall gå ned till mycket små
dimensioner, men som normal undre gräns torde dock kunna
sättas 400—500 mm hjuldiameter. .

Slutligen må omnämnas en intressant iakttagelse,
som vid Lovöverket gjorts under driften med de två
pröpellerpumparna. Vid större vattenmängder upp-

står i maskinrummet ett ganska kraftigt ljud, vars
källa är svår att lokalisera. Att pumparna skola gå
ljudlöst, kan man knappast begära, om man betänker
att axiella vattenhastigheten genom pumphjulet vid
1 500 lit./sek. uppgår till över 8 m/sek., men det
förhåller sig i detta fall så att ljudet i vissa delar av
rummet höres mycket svagt för att i andra punkter
nå ett maximum. Det starka ljudet måste därför
härleda från resonansfenomen, för vilka de vidsträckta
tunna betongbjälklagen synbarligen skapa goda
betingelser. Det kan därför vara bra, att ha
uppmärksamheten fästad på dessa förhållanden vid
utformningen av byggnaden för ett dylikt maskineri.

En ny svetselektrod.

Vid svetsning av lågtemperaturbehållare samt
ångpannor och tryckbehållare med stor plåttjocklek äro
fordringarna på svetsförbindningarna särskilt stora.
Utom porfria och rena svetsar måste hög hållfasthet ocli
samtidigt hög förlängning samt god smidbarhet
garanteras. Slagarbetet gäller som ett särskilt viktigt
kriterium på kvaliteten av dylika svetsarbeten. Det
betecknar svetsfogens motståndsförmåga mot slagartade
påkänningar. Samtidigt utgör det ett prov på om
glödgningen är riktigt utförd.

För dessa mycket fordrande användningsområden har
Gutehoffnungshütte Oberhausen A. G.,
Ober-hausen-Rheinland, nyligen fört i marknaden en
specialelektrod benämnd "GHH-Pan 15". Godset i den med
denna elektrod erhållna svetsen har efter glödgning
följande mekaniska egenskaper:

Hållfasthet Sträckgräns Förlängning Kontraktion
48 kg/mm2 37 kg/mm2 28—31 % 50—60 %

Fig. 1 visar slagarbetet vid olika temperaturer på ett
provstycke ur svetsen i oglödgat tillstånd jämfört med
ett vanligt kolstål med samma hållfasthet. Den hastiga
minskningen i slagarbete, som är typisk när
temperaturen sjunker under ett visst värde, är på provstycken
ur svetsar erhållna med "GHH-Pan 15" förskjuten så

Temperatur

Fig. 1. DVMR betecknar det tyska slagprovet, varvid
provstycket har samma huvuddimensioner som vid det i Sverige
använda Charpyprovet men ett skårdjup av 3 mm i st. f.
5 mm och en diameter av 2 mm i st. f. 1,5 mm. Det svenska
Charpyprovets värden ligga vid rumstemperatur och ca 12
kgm/cm2 omkring 10 % lägre, vid ca 20 kg/cm2 omkring
25 % lägre än DVMR-provet. Dessutom har
slaghållfast-hetstemperaturkurvan ett något flackare förlopp, dvs. vid låga
temperaturer blir skillnaden mellan värdena mindre, vid
högre temperaturer större.

21 sept. 1940

101

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940m/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free