Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1941 - Det tekniska forskningsarbetet i Finland, av Martti Levón
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
under de två senaste årtiondena i mycket hög grad
gestaltat sig till en industriproduktion. Kristiden
har dessutom givit upphov till en omfattande
surrogatindustri. Tillverkningen av dessa varor
förutsätter en noggrann och grundlig, främst kemisk,
undersökningsverksamhet. Särskilt under kristider har
mycken osund och skadlig verksamhet möjlighet att
lätt innästla sig i fabrikationen och försäljningen av
dylika alster, vilket för förbrukaren kan medföra
såväl sanitära vådor som ekonomisk skada. För att
undvika detta är det viktigt att ifrågavarande
produktion och handel sker under officiell kontroll,
baserad på en kemisk undersökningsverksamhet. —
Alla bränslefrågor äro som känt nära
sammankopplade med forskningsverksamhet. Särskilt bör
nämnas frågan om ersättandet av motorbränslet, med
vilken äro förenade motorsprit-, trä- och
träkolsgasfrå-gorna, vilka erbjuda ett vidsträckt forskningsfält.
Finlands återuppbyggande, att återställa och
ytterligare utveckla det allmänna välståndet är möjligt
blott genom att befrämja och kraftigt utvidga den
industriella förädlingsverksamheten. Genom
landavträdelserna efter kriget förlorade Finland ca 12 %
av sin skogsareal samt ca 20—25 % av
träförädlingsindustrins produktionskapacitet. Den förlorade
industrin måste ersättas med en ny. Våra
skogstillgångar sätta likväl en gräns för en fortsatt
utvidgning av träförädlingsindustrin. Träets förädling
måste därför inriktas på en allt högre förädlad,
specialiserad kvalitetsproduktion. Vår industri har
varit alltför ensidig och därför vill man sträva till att
utveckla och utvidga den på en bredare bas än
tidigare. Den senaste tiden har klart visat särskilt
bergshanteringens betydelse såväl för
försvarsberedskapen och industrien som för hela landets
ekonomiska liv. Användningen och förädlingen av vårt lands
mineraltillgångar äro därför synnerligen
betydelsefulla och aktuella frågor. Allt vad jag ovan anfört
och ännu många andra efterkrigsfrågor äro sådana,
att deras lösande förutsätter en grundlig
forskningsverksamhet.
Åtgärderna för utvecklandet av det tekniska
forskningsarbetet.
Under tiden omedelbart efter kriget kunde med
glädje konstateras en kraftig livaktighet på det
tekniska forskningsområdet. Man grep sig an med
många forskningsfrågor såväl från statens, speciellt
folkförsörjningsministeriets som från industrins, olika
organisationers och enskildas sida.
Av de på enskilt initiativ igångsatta, av
statsmakten understödda forskningsarbetena må i detta
sammanhang speciellt nämnas dr Olli Ant-Wuorinens
undersökningar rörande träsockerframställning med
tillhjälp av inhemsk svaveldioxid. Detta arbete, som
på laboratoriestadiet lämnat synnerligen gynnsamma
resultat, fortsättes för närvarande i större skala.
Industrin, vissa koncerner och organisationer
började även planera uppförandet av laboratorier och
försöksanläggningar för undersökningar på olika
områden. Så glädjande detta än var med hänsyn till
utvecklandet och utvidgandet av den tekniska
forskningsverksamheten hade man samtidigt skäl befara
att det lätt kunde leda till en överdriven splittring av
forskningsarbetskraften, undersökningsattiraljen och
Fig. 1. Statens tekniska forskningsanstalt, den nya
laboratoriebyggnaden som utföres enligt ritningar av prof. J. Paatela
och som skall vara färdig inom detta år.
penningmedlen, och sålunda kunde giva upphov till
ett flertal forskningsanstalter med svaga och relativt
små arbetsmöjligheter.
Då inskred man från Tekniska högskolans sida i
saken. För att förverkliga högskolans
laboratorieprojekt hade en statskommitté redan 1932 uppgjort
en plan. På grundvalen av denna reserverade staten
för år 1939 ett anslag för uppförande av ett
byggnadslaboratorium. Statens övriga stora byggen
gjorde emellertid att byggnadsarbetet uppsköts och det
rysk-finska kriget korsade fullständigt planen. De
reserverade medlen användes för högskolans
återuppbyggande. För att lösa främst den brådskande
frågan om en organisation och centralisering av det
byggnadstekniska forskningsarbetet beslöt Tekniska
högskolan hösten 1940 ånyo taga upp frågan om
byggnadslaboratoriet till behandling.
För att man emellertid skulle på samma gång
kunna avgöra frågan om den tekniska
forskningsverksamhetens organiserande och centralisering även på
en bredare bas, beslöt man ändra den ursprungliga
planen, som närmast avsåg byggnadslaboratoriets
verksamhet som materialprovningsanstalt, så att
anstaltens namn bleve Statens tekniska
forskningsanstalt och att till denna genast i det första skedet
skulle anslutas avdelningar representerande även
andra områden, såsom t. e. träteknisk, en
metallteknisk och en bergsteknisk avdelning. Tekniska
högskolan inlämnade ett förslag i saken till
handels-och industriministeriet den 20 oktober 1940 och
redan den 14 november avgjorde statsrådet frågan i
positiv riktning samt beviljade för ifrågavarande
forskningsanstalts byggnadsarbeten 10 mill. mk. För
anskaffning av maskinell utrustning och inventarier
har anhållan om ett särskilt anslag inlämnats, vilket
torde av riksdagen behandlas under de närmaste
veckorna i samband med tilläggsbudgeten.
Byggnadsarbetena på laboratoriet, till vilket prof. J. Paatela
uppgjort ritningarna, ha redan igångsatts och
avsikten är att få detsamma färdigt att tagas i bruk i
slutet av detta år.
För "Statens tekniska forskningsanstalts"
administration, organisation och verksamhet utarbetas som
bäst ett reglemente, som i närmaste framtid kommer
att insändas till statsrådet för godkännande. Enligt
detta förslag kommer forskningsanstalten att arbeta
på följande sätt.
12 april 1941
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
