Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1941 - Det tekniska forskningsarbetet i Finland, av Martti Levón - S. T. F:s vårstämma och årsmöte, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
staltens verksamhet bevisas av att hittills från detta
håll donationer gjorts till ett belopp av ca 1,5 mill.
mk för det nya laboratoriets maskinanskaffningar
samtidigt som man garanterat nödiga medel för vissa
avdelningars verksamhet för flere år framåt.
Mot den nya forskningsanstaltens organisation kan
kanske invändas, att dess sammankoppling med
högskolan och att dess alltför mångsidiga
verksamhetsprogram kommer att göra arbetet osmidigt och svårt.
För min del vill jag endast genmäla, att vi i Finland
ha varit tvungna använda oss av den väg, som
snabbast, rakast och med minsta uppoffringar för till det
önskade huvudmålet. Genom att ordna
forskningsverksamheten på det av mig här skildrade sättet ha
vi bäst och effektivast kunnat tillgodogöra oss
forskarkrafterna, forskningsattiraljen, biblioteken,
laboratorierna och penningmedlen. Framtiden får
utvisa om vi lyckats i vår avsikt. I denna stund
innebär vårt senaste initiativ ett stort framsteg i
utvecklandet av vår tekniska forskningsverksamhet.
rig-. 2. Tekniska högskolan efter återuppbyggnaden.
Den verkar i samband med Tekniska högskolan,
till vilken höra även de byggnader och apparater
som forskningsanstalten disponerar över. Dess
verksamhet ledes av en styrelse, i vilken såväl högskolan
som industrin är representerad. Verkställande
direktören har professors värdighet, likaså eventuellt
avdelningscheferna. Den övriga personalen består av
forskningsingenjörer, assistenter, laboratoriemästare
osv. Av personalen kommer en del, främst direktören
och avdelningscheferna, att vara ordinarie
statstjänstemän, de övriga extraordinarie avlönade med
enskilda medel. Forskningsanstalten uppdelas på
följande 11 avdelningar: byggnadsteknisk, statisk,
träteknisk, metallteknisk, bergsteknisk,
kemisk-tek-nologisk, väg- och markbyggnads, elektroteknisk,
brandteknisk, vattenbyggnads och
livsmedelsindustrieli. De sju förstnämnda komma att arbeta i den
nya laboratoriebyggnad, som nu skall uppföras, de
övriga i andra dels gamla, dels nya
laboratoriebyggnader. Forskningsanstalten, vars uppgift det är att
utföra teknisk forskningsverksamhet, att fungera som
officiell materialprovningsanstalt och även i mån av
sina möjligheter medverka vid den tekniska
undervisningen, kommer att arbeta med finansiellt stöd
såväl av staten som av enskilda.
Industrins stora intresse för den nya forskningsan-
Det nordiska samarbetet på det tekniska
forskningsområdet.
Innan jag slutar, vill jag ännu med några ord
beröra det nordiska samarbetet på det tekniska
forskningsområdet. Detta är en tanke som många gånger
berörts vid de nordiska ingenjörernas konferenser och
möten. Jag fruktar dock, att det hittills merendels
stannat vid en vacker tanke. Tiderna ha förändrats,
denna gång fordra de av oss, nordiska ingenjörer,
mera än tidigare. Vi ha här i Norden samma
råmaterial, samma industrier, samma strävanden vid
utvecklandet av vår industriella produktion.
Vi behöva envar på sitt håll vår egen tekniska
forskningsverksamhet, som arbetar anpassad efter
våra egna förhållanden och för våra egna syftemål.
Men vi ha även många gemensamma frågor,
gemensamma strävanden, för vilkas lösande och främjande
vi kunna arbeta med förenade krafter utan att i
onödan förbruka dem envar på sitt håll. Jag uttalar
den förhoppningen att vid detta, den svenska
ingenjörskårens gemensamma möte, ett definitivt,
avgörande initiativ i positiv riktning måtte tagas för
åstadkommandet av ett organiserat nordiskt
samarbete på det tekniska forskningsområdet. Vi finnar
äro redo att räcka brodershanden. Låtom oss arbeta
tillsamman på det tekniska forskningsområdet —
såsom vi borde göra i alla andra frågor — till fromma
för ett fritt, kraftigt och enigt Norden, vars välgång
och förkovran, andligt och materiellt, ligger oss alla
så varmt om hjärtat.
S. T. F:S vårstämma och årsmöte.
Med frångående av tradition hade årsmötets
öppnande i år förlagts till en söndag och som lokal hade
valts Tekniska museet. Programmet var avpassat
härefter, och med särskild tanke på att ledamöternas
damer skulle begagna tillfället att taga museets
skatter i ögonsikte, hade föreningens livaktiga orkester
anmodats medverka vid mötet.
Redan lördagen den 22 mars hade anordnats ett
sammanträde mellan representanter för de samarbe-
tande ledande nordiska ingenjörsföreningarna, och
det hade ställts i utsikt, att anslutning skulle vinnas
från alla tre grannländerna. Tyvärr kunde dock
planerna ej helt genomföras. Från Den Norske
In-geniørforening ingick telegram, att de fyra
representanterna, med ordföranden chefingenjör Aage Owe i
spetsen, som man utsett, blivit förhindrade — tydligen
på grund av att passvisering uteblivit. Av
representanterna för vårt östra grannland infann sig på lör-
» » *
fä’’ "
99 9, \ 11- 1|j
162
5 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
