Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 10 maj 1941 - Arbetsledareinstitutet — ett tioårsjubileum, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tioårsperioden bestått av disponent F. W. Grewin,
direktör John Davidsson, civilingenjör Oscar
Hellman och verkmästare Erik Andree. Den
kontinuitet, som den oförändrade styrelsen vittnar om,
är ett gott betyg åt dess eget samarbete och ledning.
Den som främst har fått taga ansvaret för
institutets fackliga utveckling och dagliga arbete har
varit dess ledare, fil. dr Gösta Ekelöf. Redan
under de förberedande diskussionerna och kommitté-
Fil. dr Gösta Ekelöf,
Arbetsledareinstitutets chef.
arbetet samt sedan vid den första planläggningen av
institutet var direktör Ekelöfs sakkunniga arbete av
betydelse. Den stora och påtagliga framgång och
utveckling som institutet under det gångna
decenniet har genomgått får väl även främst tillskrivas
de personliga insatser, som dess ledare har gjort i
samråd med styrelsen genom undervisningens
planläggning. Dr Ekelöf är känd som en synnerligen
uppskattad föreläsare vid utbildningskurserna.
Uppgifterna ha varit personligt och sakligt synnerligen
krävande bl. a. därför, att det har gällt att delvis
bryta ny mark. Det har m. a. o. gällt att söka skapa
en "lära om arbetsledning", som både kunnat fylla
kraven på saklig vederhäftighet och enkel
framställningskonst. Då läran om arbetsledning berör flera
olika vetenskapliga discipliner: ekonomi, teknik och
psykologi, kräves ett tillräckligt beaktande av alla
dessa vetenskapliga synpunkter jämte förmågan att
åstadkomma en praktisk och lättfattlig syntes och
framställning. Huru dr Ekelöf gått i land med denna
svåra uppgift får man även ett fördelaktigt intryck
av genom hans nyligen utgivna och av undertecknad
i denna tidskrift recenserade arbete:
"Arbetsledare-skap och arbetsledareplikter i svensk industri."1
Institutets kursverksamhet.
Den betydande insats som Arbetsledareinstitutet
redan gjort för arbetsbefälets utbildning får man
ett-starkt intryck av vid studium av kursverksamheten i
dess skilda former och med dess kraftiga anslutning.
Tyngdpunkten i kursverksamheten har legat på
1 Se Tekn. tidskr. Industriell ekonomi och organisation,
h. 3, 1941.
centrala arbetsledarekurser för personer i
förmans-och verkmästareställning. Sådana ha anordnats
flera varje år och både som dagskurser och
aftonkurser. De ha i allmänhet omfattat: arbetsledning
och arbetsorganisation, arbetslagstiftning samt
ar-betshygien och anordningar för arbetareskydd.
Instruktionskurser av kortare varaktighet ha även
anordnats bl. a. i samverkan med Sveriges
arbetsledareförbund. Den stora anslutningen till alla dessa
kurser vittnar om den uppgift de haft att fylla. Men
tydligen ha platshänsyn m. m. gjort att varje år
flera ha måst nekas inträde i kurserna.
En annan grupp av arbetsledare, för vilka kurser
anordnats i allt större omfattning under senare år,
är ingenjörer. Centrala kurser för ingenjörer ha
sedan år 1931 även anordnats årligen. De ha
omfattat: arbetsledning, arbetsorganisation och
driftsekonomi, arbetsmarknadens organisationer,
arbetslagstiftning, arbetshygien och anordningar för
arbetareskydd samt överläggningar. Dessutom ha för
ingenjörer anordnats specialkurser för
säkerhets-ingenjörer och för arbetsstudieingenjörer.
Förutom dessa kurser har det anordnats lokala
arbetsledarekurser gemensamma för verkmästare och
ingenjörer. Dessa ha omfattat grunddragen av
arbetsledning och arbetsorganisation jämte vissa
specialproblem och nyheter i arbetslagstiftning samt
arbetshygien och lokal säkerhetstjänst.
Institutet har under sin verksamhet haft den stora
förmånen av en synnerligen representativ och
vederhäftig stab av föreläsare och medarbetare, vilket
även verksamt bidragit till det anseende institutet
lyckats förvärva.
Industripsykologisk forskningsverksamhet.
En mycket betydelsefull industripsykologisk
forsknings- och arbetsuppgift består uti psykologisk
anlagsprövning av lämplighet för visst yrke. De
metoder som tidigare utexperimenterats härför äro
delvis ganska osäkra och ofta rent interna. Institutet
har därför anmodat professor Rudolf Anderberg,
föreståndare för psykologiska laboratoriet vid Uppsala
universitet, att som vetenskaplig ledare i samverkan
med institutets styrelse och ledning företaga
undersökningar beträffande provningsmetoder för
utrönande av sökandes lämplighet för utbildning till olika
arter av kvalificerat industriellt arbete. Som assistent
i detta arbete har fungerat fil. kand. G. Westerlund.
Detta forskningsarbete har först inriktats på
textilindustrien och dess behov av lämplig arbetskraft för
vävare och spinnare. Resultaten av denna
undersökning finnas publicerade i en redogörelse från 1938:
"Psykologisk anlagsprövning och personurval.
Undersökningar inom textilindustrien."
Under år 1938 påbörjades även ett mera
omfattande arbete med en psykologisk prövningsmetod för
underlättande av bedömning av en arbetsledares
allmänbegåvning och säkerheten i hans personliga
omdöme i de situationer, som uppstå på arbetsplatsen.
Prövningsmetoden är avsedd för olika industrigrenar.
Ett större antal undersökningar ha skett och
resultaten bearbetas f. n. men äro ännu icke färdiga för
publicering.
Även på andra områden ha psykologiska
anlagsprov utförts för speciella yrkesgrupper. Som
exempel kan nämnas den keramiska industrien där ett
210
14 juni 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
