Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 14 juni 1941 - »Bevisning genom sakkunnig» i rättstvister, av E. Hubendick - Notiser - Jätteteleskopet på Mount Palomar - Reseberättelser - Litteratur - Anmälan: Tekniska museets årsbok Daedalus 1941, av Sw.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
privat älskvärdhet från advokaten och väntade sig att
ifrån Hovrätten erhålla inlagan på remiss för yttrande.
När emellertid tiden gick utan att någon remiss kom,
frågade sig de sakkunniga för hos Hovrätten. Därvid
gavs svaret, att parterna kunde bombardera Hovrätten
med skrivelser hur mycket som helst, att Hovrätten ej
var skyldig taga hänsyn till sådana skrivelser samt
att den ifrågavarande skrivelsen ej komme att
remitteras till de sakkunniga. Jag återkommer med
anledning av denna episod till vad jag tidigare anfört,
att ingen vederhäftig sakkunnig torde vara villig
åtaga sig sakkunniguppdrag utan att vara försäkrad
om att få taga del av allt det material, som Hovrätten
tar del av vid målets behandling. Det synes mig även
rätt förvånande, att lagen skall vara sådan, att
Hovrättens sakkunniga ej skola anmodas närvara vid
målets föredragning, då säkerligen åtskilligt kan
förekomma, som endast de sakkuniga kunna giva
riktigt besked om.
Naturligtvis äro ett par episoder sådana som här
relaterats, i och för sig inget att skriva om. Men då
dessa episoder beträffande ett nytt förfarande ger en
antydan om att en felaktig, olämplig, i viss mån
ohållbar, för domstolen ovärdig och för de sakkunniga
kränkande ävensom för den rättssökande allmänheten
otillfredsställande praxis håller på att utveckla sig,
en praxis som delvis synes vara påtvingad genom en
pålappad gammal lagstiftning, finner jag det viktigt
att utan tidsspillan taga upp frågan till diskussion.
Det är alldeles påtagligt, att den praxis, som nu
håller på att utveckla sig, på grund av en förändrad
rättegångslagstiftning, måste förändras, om den ej
skall bli svenskt rättsväsen till mera skada än nytta.
Det kan även ifrågasättas huruvida ej lagen om
"bevisning genom sakkunnig" i samband med ny
rättegångsbalk bör kompletteras med bestämmelser om
hurudant förfarandet vid lagens tillämpning bör vara
och ej överlåta åt Härads-, Rådhus- och Hovrätter att
förfara efter en vars smak och gottfinnande. Frågan
är, synes det mig, så viktig att den bör upptagas till
överläggning inom såväl jurist- som ingenjörskretsar.
Själv har jag gjort mig en uppfattning om hur jag
anser förfarandet i stora drag bör utformas. Då min
avsikt emellertid är att vinna intresse för en mera
allmän överläggning i frågan, anser jag mig ej i detta
sammanhang böra framföra dessa funderingar.
Notiser
Jätteteleskopet på Mount Palomar. Med det nya
teleskopet på Mount Palomar, vilket nu nalkas sin
fullbordan, och som kommer att bli världens största och
starkaste hittills, skall man kunna se stjärnor på en
milliard ljusårs avstånd. En åtta gånger så stor del
av världsrymden som hittills, med millioner nya
vintergatsystem, skall kunna utforskas. Spegelglaset
väger 20 ton. Avkylningen av glasmassan tog ett år
och slipningen av blocket, från vilket fyra ton måste
avlägsnas, har tagit fyra år i anspråk, då det över
hela spegelytan erfordrades en noggrannhet av 40000
mm. Själva instrumentet väger ca 500 ton och
obser-vatoriebyggnadens rörliga kupol, som har en höjd av
ca 40 m, väger 1 000 ton.
Reseberättelser. Till Tekniska högskolans
bibliotek har inkommit: dels följande 2 redogörelser för un-
dersökningar, företagna för erhållna stipendiemedel:
EskhjSSON, Enar, Fotometriska undersökningar vid
Tekniska Högskolan våren 1938. U. o. u. å. 4: o. 27 sid.,
6 fig. Bil.: 18 sid. diagr.; Kihlstedt, P. G.,
Beträffande förbättring av renkrossningsegenskaperna hos
kromit-malm medelst värmebehandling. Skelleftehamn 1940.
4: o. 4 textsid., 3 tab. samt 3 diagr. utom text;
dels följande reseberättelser: Richson, Gunnar,
Reseberättelse över studieresa till Tyskland, Schweiz och
Tyskland den 28 maj—21 juli 1939. Resans ändamål
[var] att studera organisationen av central driftkontroll
av samhörande kraftverk,... kraft- och
transformator-stationers elektriska utrustning,.. . Sthlm 1940. Fol.
80 sid.; Schlyter, Ragnar, [Reseberättelse för att
studera bl. a. träteknisk forskning i Tyskland, Schweiz,
Frankrike, England m. fi. länder. Resor företagna
under åren 1931—1939.] Sthlm 1940. 4:o, fol. 2 sid. Bil.
1—7; Sidenbladh, Göran, Rapport för stipendieresa i
U. S. A. [Resans ändamål var att studera slumproblem
samt främjande av produktion av bostäder för mindre
bemedlade.] Sthlm 1939. 4: o. 14 textsid., Tidsplan och
studieplan på 6 sid. 1 bil.; Wauldén Sven,
Reseberättelse över studieresa i Tyskland i juli—augusti mån.
1934. Studier av kisrostningsmetoder och smältmetoder
samt därmed förknippade problem, speciellt
förfaranden för tillvaratagande av gasformiga produkter för
ekonomiskt nyttiggörande och för undvikande av
rökgasskador. Sthlm 1939. 4: o. 36 textsid., 2 fig. utom text.
Litteratu r
Bokanmälan.
Tekniska museets årsbok Daedalus 1941 har
utkommit i sin elfte årgång, i traditionell utstyrsel och med
samma gedigna och intresseväckande innehåll som
alltid.
Förutom redogörelserna över Tekniska museets och
Föreningens Tekniska museets verksamhet under det
gångna året innehåller årsboken sex större
avhandlingar. Professor E. Hurendick skriver om
"Gasgeneratorn förr och nu". Efter en kortfattad beskrivning
av gasgeneratorns princip övergår förf. till att lämna
en redogörelse för de tidigaste försöken i vårt land att
konstruera en dylik generator. Det var brukspatron
Gu.staf Ekman på Lesjöfors som för jämnt hundra år
sedan löste den uppgiften, varom står att läsa i
Jernkontorets Annaler av år 1843 där Ludvig Rinman
skildrar resultatet av Ekmans arbete med problemet.
Det är denna generator som senare i flera årtionden
under benämningen "Ekmans koltorn" har kommit till
användning vid svenska järnverk, fastän man först
för ungefär tjugu år sedan kom på idén att utnyttja
konstruktionen för drift av motorfordon. Om
"Christopher Polhems valsverk vid Stjernsunds
manufakturverk" skriva herrar Alfred Bjarme, Sven Sköldberg och
Lars Anbo. Det är närmast fråga om en
rekonstruktion av valsverket som har utförts vid Arboga
mekaniska verkstad, tack vare välvilligt tillmötesgående av
dess chef, direktör Sven G. Lind, och på grundval av
fil. dr Cakl Sahlins studier i valsverkens historia.
Arbetet är ett led i Tekniska museets strävan att bringa
klarhet i Christoffer Polhems verksamhet som
uppfinnare och konstruktör. Redaktör Georg Granmalm
skildrar bergsrådet Johan Erik Norbergs märkliga
öden och tekniska insats. Norberg som tydligen var
mycket spekulativt lagd och hade den möderne
ingenjörens blick för arbetsstudier och tekniska problem
misslyckades på sätt och vis hemma i Sverige men
hade så mycket mera framgång i Ryssland där han
förlänades finskt adelskap och utnämndes till marin-
14 juni 1941
26 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
