Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 21 juni 1941 - Några allmänna synpunkter på världslufttrafiken och de ekonomiska problem, som uppstå i samband därmed, av Carl Florman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tek.nisk.Tidsk.rift
nyttja materielen och erbjuda sina passagerare
ävensom postverken bättre förbindelser. Det blev ett
livsvillkor för företagen att söka för sig säkerställa ett
linjenät, på vilket de sedermera kunde grunda och
uppbygga den vidare utvecklingen.
Parallellt med denna tekniska och ekonomiska
utveckling av lufttrafiken i Europa, men i ett
långsammare tempo, började utbyggandet av
flygförbindelserna mellan Europa och de övriga världsdelarna.
Stora svårigheter mötte här till en början, då den
nödvändiga markorganisationen, flygfält samt
radio-och väderlekstjänst saknades. De första flygplan,
som kommo till användning på världsflyglinjerna,
voro ej heller vidare lämpliga för sitt ändamål.
Säkerheten var ej den bästa och någon betalande last
i större utsträckning kunde knappast medtagas, då
så gott som hela lastförmågan måste utnyttjas för
medförande av bensin. År från år gjordes dock
avsevärda framsteg, och vid tiden för krigsutbrottet
kunde man flyga praktiskt taget till alla världsdelar.
Från Europa till Indien, Australien och Kina gingo
holländska, engelska och franska flyglinjer. Restiden
1939 från Stockholm till Sydney i Australien
varierade mellan 9 och 11 dagar, beroende på vilket
flygbolags linje man använde sig av. Det holländska
flygbolaget KLM hade den snabbaste förbindelsen
med sina Douglas DC 3-flygplan. Engelsmännen
använde sig av flygbåtar, och färdtiden med deras linje
blev därför längre, men i gengäld erbjöds större
bekvämlighet. Det holländska bolaget, som trafikerade
sträckan från Amsterdam till Batavia och Australien
tre gånger i veckan, hade vid tiden för krigsutbrottet
1939 just planerat övergång från enbart dagflygning
på linjen till kombinerad natt- och dagflygning, vilket
skulle ha medfört en minskning av restiden på cirka
50 %. På mindre än tre dagar skulle man då ha
kunnat komma från Stockholm över Amsterdam till
Brittiska och Holländska Indien. Det tyska
flygbolaget Lufthansa hade året närmast före krigsutbrottet
påbörjat en flyglinje från Berlin till Teheran och
Kabul, och undersökningar pågingo för att utsträcka
förbindelsen från Kabul till Kina, där det tyska
bolaget sedan många år hade ett dotterbolag, Eurasia,
som bedrivit lufttrafik inom Kina. Med den tyska
linjen kunde man från Berlin på 2 dagar i augusti
1939 komma till Teheran. Den kortaste flygvägen
från Stockholm till Kina är och förblir emellertid
alltid över Sovjetunionen. Till Moskva går det ju bra
att flyga med Aerotransports och Aeroflots
gemensamma flyglinje.
Från Europa till Afrika flögo 1939 engelska,
franska och belgiska flygbolag. Restiden från London
till Kapstaden var 6 dagar.
På Sydamerika-routen samarbetade år 1939 tyska
och franska flygbolag, och italienarna förberedde vid
krigsutbrottet inrättandet av en egen linje till Rio
de Janeiro. Flygtiden år 1939 var från Frankrike
till Brasilien 3 dagar, till Uruguay och Argentina 4
dagar och till Chile 5 dagar. Sträckan över
Sydatlanten mellan Dakar i Afrika och Natal i
Sydamerika fick man under de första trafikåren
tillryggalägga med snabbgående postbåtar. Sedermera
ersattes postbåtarna med flygbåtar, och kort före
krigsutbrottet 1939 planerades övergång till
landflygplan, som skulle trafikera genomgående från
Europa till Buenos Aires. Hoppet från Afrika till
Sydamerika över Sydatlanten är cirka 2 900 km och
tillryggalägges med ett modernt landflygplan på
cirka 9 timmar.
Mellan Nord- och Sydamerika har sedan länge
reguljär trafik upprätthållits av Pan American
Airways. För närvarande finnas dagliga
flygförbindelser mellan Nord- och Sydamerika, dels längs
Sydamerikas västkust och dels till Rio de Janeiro och
Buenos Aires. Sträckan från Miami till Rio de
Janeiro tillryggalägges på l1/,. dygn och flyges
genomgående med landflygplan. Över Karibiska havet
går färden med de nya 4-motoriga s. k. stratoliners,
270
21 juni 1941
Fig. 1. De viktigaste världsflyglinjerna år 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
