Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 23 aug. 1941 - Sandöraset, av K. A. W. - Om arbetarskyddsfrågor ur yrkesinspektionens synvinkel, av L. André
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
hans senare utredning påvisad väsentlig skillnad
mellan de båda ställningshalvornas rörelser.
Styrelsen har för bedömande härav tillkallat professor T.
Rubin, som i sin utredning kommit till det resultatet,
att en sådan skillnad, ehuru till sin storlek avsevärt
mindre än vad Fagerholm funnit, kan hava varit för
handen. Ifrågavarande omständighet kan, säger
styrelsen, tyda på att någon svaghet förelegat i
ställningen, vilken svaghet kan hava berott på ett
materialfel. Det torde dock icke vara berättigat att på
denna grundval draga någon sannolikhetsslutsats i
frågan.
Beträffande jordskalv som olycksorsak har
styrelsen vidtagit en förhållandevis grundlig undersökning
och kommit till det resultatet, att ett jordskalv av
ifrågavarande slag, dvs. som varken registrerats i
Uppsala eller Abisko, likväl i Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län kan förväntas hava en
förhållandevis stor inverkan på ställningar av här
ifrågavarande slag, emedan de äro jämförelsevis
känsliga för skakningar, särskilt som ställningen
därigenom blir utsatt för osymmetrisk åverkan.
Därest ett jordskalv av nämnd storlek ägt rum,
kan detsamma, enligt vad entreprenören påvisat,
således hava orsakat ställningsraset, säger styrelsen.
I fråga om sabotage som olycksorsak föreligger
från styrelsen intet offentligt uttalande.
Ben Kungl, kommissionens utlåtande har i aili
väsentligt citerats.
Sammanfattningsvis må dock anföras att kommis-
sionen i fråga om beräkningsmässigt påvisbara
rasorsaker väl icke kommit till något entydigt resultat
men på flera punkter funnit mindre
säkerhetsmarginaler än kommissionen ansett tillbörliga.
I fråga om materialfel har kommissionen ej kommit
till något resultat utöver vad styrelsen anfört och
sak samma gäller i fråga om bristfälligheter i
utförandet.
Kontrollen vid bygget synes ej giva kommissionen
anledning till annan anmärkning än förut citerade
avseende teodolitmätningarna.
Vad slutligen jordskalv och sabotage som
olycksorsak beträffar hyser kommissionen uppenbarligen
den uppfattningen, att sannolikheten för denna första
orsak är helt obestyrkt, medan i fråga om sabotage
intet utöver tidigt i pressen löst framkastade
påståenden framkommit, som kan anses giva stöd för någon
misstanke i denna riktning.
Teknisk tidskrift måste med beklagande konstatera,
att problemet rörande orsakerna till broställningens
instörtande ehuru väl ventilerat likväl, trots alla med
detsamma engagerade parters ansträngningar, synes
vara olöst.
Detta är att beklaga, främst ur den synpunkten att
ett problem av denna art ej bör få stå olöst. Med
den goda sakkunskap varöver vårt land förfogar i
ärendet borde starkare sannolikhetsskäl för
olycksorsaken än de presterade hava kunnat framkomma.
K. A. W.
Om arbetarskyddsfrågor ur yrkesinspektionens
synvin kel.
Av yrkesinspektör L. ANDRÉ.
Individen och maskinen.
Liksom alla frågor eller problem kan även
arbetarskyddsfrågan reduceras till några få enkla
faktorer. Driver man reduceringen tillräckligt långt,
återstår av hela problemet egentligen endast två
faktorer, nämligen individen och maskinen. Då
maskinen är en produkt av individen, skulle man måhända
även kunna eliminera maskinen, men detta går tyvärr
icke, bl. a. av den orsaken, att industriens
mekanisering och rationalisering har gått avsevärt snabbare
än utvecklingen av individen.
Dessa förhållanden ha medfört nödvändigheten av
en förändring i arbetet med förebyggande av
olycksfall och ohälsa. Då skyddsåtgärderna tidigare måste
inriktas på förskyddande och inskyddande av de
maskinella anordningarna, kräva de nuvarande
förhållandena, att arbetet mer inriktas på själva
arbetskraften, vilken bör bringas upp i en nivå, som
motsvarar den nuvarande teknikens ställning och krav.
Det torde vara ett välbekant faktum, att de
svårare olycksfallen successivt minskat under de gångna
åren, medan å andra sidan de olycksfall, som ej
inträffa vid maskinella hjälpmedel, i avsevärd grad
ökats. Praktiskt taget förorsakas 75 % av alla
olycksfall numera utav förhållanden som samman-
hänga med transporter, reparationer m. m. och som
sist men icke minst ha de samband med rent
personliga faktorer. Det är just på denna olycksfallsgrupp
(på dessa 75 %) som förebyggandet av olycksfall nu
måste inriktas. Det är också inom detta område som
arbetskraftens inställning till skyddsproblemen måste
förbättras och utvecklas.
Arbetsledareils ansvar.
I lagen om arbetarskydd preciseras vissa
skyldigheter för såväl arbetsgivare som arbetare. Dessa
skyldigheter äro i allmänna ordalag angivna i denna
lags 3 §, där vi ha en bestämmelse, som säger, att
arbetsgivaren är pliktig iakttaga allt, som i avseende
på arbetslokaler, maskiner och redskap eller eljest
med hänsyn till arbetets natur skäligen kan anses av
nöden för att skydda hos honom sysselsatta arbetare
mot olycksfall och ohälsa i arbetet. I samma
paragraf åläggas även arbetarna att iakttaga tillbörlig
försiktighet och jämväl i övrigt i vad på dem ankommer
medverka till förekommande av olycksfall och ohälsa
i arbetet.
Som Ni alla veta har ju yrkesinspektionen till
uppgift att övervaka de olika hithörande
bestämmelsernas efterlevnad. Antag nu att yrkesinspektören just
348
13 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
