Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1941 - Patent- och registreringsverket femtio år, av Nils E. Avelius - Till Patentverkets 50 år, en återblick av Henrik Gustaf Tisell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 1.
Utbildade som A n a 1
1910 1919 1929 1941
Mekanister ........ 14 17 19 19%
Skeppsbyggare ..... 3 3 7’ 5
Elektriker ......... 11 13 20 29
Väg- och vattenbyg-
gare ............. 3 6 5 4
Kemister ......... 10 9 15 20%
Bergsmän .......... 5 9 7 7
Arkitekter ......... 1 1 1 —
Summa 47 58 74 85
Anm.: I den mån någon genomgått två fackskolor, har
hälften uppförts på vardera.
märkas S. A. André, Nils Rahm, Curt Landin och
Fredrik Söderlund.
Ett rätt stort antal av de tidigare anställda hava
sedermera ägnat sig åt lärarverksamhet, däribland
professorerna Oscar Andersson, G. A. Sellergren, Fr.
Lilliehöök, Svante Lindström, Bror Markman, Evert
Norlin och Erik Löfgren samt nuvarande
myntdirektören Alf Grabe.
Ett flertal hava övergått till andra statliga verk,
därav ett tiotal till Statens järnvägar, 4 hava blivit
yrkesinspektörer osv. Ej mindre än ett trettiotal hava
blivit industriingenjörer eller affärsmän.
En särskild grupp utgör det tjugotal, som gått över
till patentombudsverksamhet och därigenom
bibehållit en nära kontakt med verket. Hit höra bl. a. Thure
Wawrinsky, August Hagelin, J. A. Markman, Alfons
Hedberg, Axel Hasselrot, Fr. Stenhagen, Nils
Wal-dinger och Bengt Avellan-Hultman. Även de som
efter sin anställning bedrivit uppfinnarverksamhet,
hava givetvis ej heller förlorat kontakten med verket.
Slutligen må några ord ägnas åt föreningslivet inom
patentverket. Den första sammanslutningen torde
hava varit en skytteförening, som ägde bestånd ett
par år efter sekelskiftet. I mitten av 1910-talet
uppkom klubben Patentkamraterna ("PK"), som ordnade
åtskilliga samkväm för sina manliga medlemmar. År
1918 framtvang krisen den första
tjänstemannaföreningen för tillvaratagande av de manliga
tjänstemännens intressen. Föreningens verksamhet var
mycket livlig under vissa perioder. Som en följd av den
nya förhandlingsordningen för statens tjänstemän
bildades i dec. 1937 "Patent- och registreringsverkets
personalförening" med verkets såväl manliga som
kvinnliga personal som medlemmar. Föreningen har
förhandlingsrätt gentemot patent- och
registreringsverket. Den gamla tjänstemannaföreningen
ombildades nu till "Patentverkets tjänstemannaklubb", som
ordnar samkväm med föredrag och diskussioner m. m.
Inom verket finnes dessutom en understödsförening,
som förvaltar en verkets egen "blomsterfond".
Den som är intresserad av utförligare uppgifter
om patentverkets öden under de gångna årtiondena
ber jag få hänvisa till patentverkets minnesskrift.
Denna kan erhållas efter rekvisition under adress
Patentverket, Minnesskriften, Stockholm 5, till ett
pris av 10 kr. häftad. Inbundet exemplar betingar
ca 3 kr. högre pris.
Till Patentverkets 50 år.
En återblick av HENRIK GUSTAF TISELL.
Uppfinnareverksamheten är industriens livsnerv,
betydelsefullare i samma mån som omgivande
grannländer stå högt i industriell utveckling och
avsättningssvårigheterna ökas; nya uppfinningar skola allt
framgent skapa nya behov, nya
avsättningsmöjligheter och nya industrier.
Patenträtten, i våra dagar en viktig del av
rättsordningen, har endast långsamt utvecklat sig och
ofta under häftiga strider från de hos oss i början
på 1600-talet av regenten utdelade privilegierna, av
vilka de s. k. "privilegia exclusiva", sedermera
"patenten", medförde uteslutanderätt att inom riket
eller en del av detsamma under 30 år eller på kortare
tid driva viss fabriks- eller hantverksrörelse.
Privilegiernas hemland är England, där regenten
utdelade sådana redan på 1500-talet. Genom 1623
års "Monopolakt" upphävdes under konung Jakob den
förste denna kungliga rättighet, men den bibehölls
för utdelandet av patent, som skulle kunna beviljas
åt den verklige eller förste uppfinnaren av någon ny
eller i riket icke förut utövad tillverkning för
drivandet av densamma, förutsatt att den icke vore
skadlig för handeln genom att framkalla
prisförhöjning eller eljest vore stridande mot lag. Akten gav
uppfinnaren skydd under 14, högst 21 år.
I Sverige voro ännu vid 1600-talets mitt
privilegierna blott yttringar av kunglig nåd; så erhöll
greve Hugo Hamilton den 30 januari 1654 av
drottning Kristina privilegium på att framställa pottaska
enligt en metod, som icke förut vore i riket
utövad.
Under det att man i England länge nöjde sig med
kung Jakobs monopolakt, började hos oss
patentskyddet att långsamt växa fram. År 1662
bestämdes, att den kommissarie, som skulle utöva tillsynen
över rikets hantverkerier, också skulle ägna sin
uppmärksamhet åt nya uppfinningar och bestämma de
villkor, under vilka nya, i riket icke förut kända
manufakturer eller i gång varande hantverkerier
finge drivas.
Förordningen av den 18 september 1668, "Kungl.
Maj:ts privilegier, giffne Handtverkshuusen, som här
och där i Rijket inrättas skola", är vårt första
allmänna stadgande om uppfinnareskydd.
Hantverkshusen skulle inrättas på vissa orter med större
avsättningsmöjligheter, och om någon sökte ett
privilegium på "något Arbete eller Manufaktur, som anten
af honom sielf wore inventerat eller uppfunnit, eller
elliest här tilförende intet practicerat, uthan ifrån
fremmande Land hijt skole införas", skulle han hän-
512
13 dec. 1941 512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
