Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1941 - Till Patentverkets 50 år, en återblick av Henrik Gustaf Tisell - Uppfinnareverksamheten 1920—1939, av Henrik Gustaf Tisell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
1858, genom vilket den statistiska
tabellkommissionens ena avdelning, den "statistiska beredningen"
fick i uppdrag "att oaflåtligen öfvervaka införandet
i den officiella statistiken af alla de förbättringar, som
af odlingens framsteg och samhällslifvets utveckling
erfordras".
I avseende på nyhetsgranskningen ansåg 1877 års
kommitté såväl som Högsta domstolen och Kungl.
maj:t att förprövningsförfarandet vore det principiellt
riktigaste, men finge man av kostnadsskäl nöja sig
med en kombination med uppbudsförfarandet med
till-lägg, att en uppfinning, som uppenbarligen ej vore
ny, icke finge beviljas som patent. Detta blev även
riksdagens beslut.
I fråga om lokal för det nya verket bestämdes, att
registreringsmyndigheten skulle tillsvidare anordnas
som byrå i kommerskollegium, som denna tid var
beläget i gamla posthuset, Lilla Nygatan, där 4 rum
upplätos åt densamma. Den utgjordes första året av
en tillförordnad byråchef, en teknisk ledamot, en
amanuens samt 3 tekniska biträden med
kommerskollegiets president som chef.
Huru uppfinnareverksamheten vuxit under den tid
ämbetsverkets arbete varit förlagt till de olika
lokalerna, Lilla Nygatan, Brunkebergstorg 18, Birger
Jarlsgatan 7 och slutligen från år 1921
Valhallavägen 136, framgår av följande tabell.
Tabell 3.
Är Patent- Inv. per patent Inv’ ’)er
ansökningar ans. patent
1886 ........... 604 7 781 464 10130
1890 ........... 873 5 475 605 7 900
1906 ........... 3 002 1771 1463 2 283
1921 ........... 4 469 1321 2 329 2116
1939 ........... 6 551 966 3 237 1954
Redan i ovanstående lilla tabell skönjer man den
kommande utveckling, för vilken redaktör Hedlund
från Göteborg gjorde sig till tolk. då han i riksdagens
andra kammare år 1901 yttrade, att patentväsendet
vore något som av sig självt utvecklades. Det vore
alldeles tydligt, yttrade han, att detta år efter år —
möjligen med något tillfälligt undantag — måste gå
framåt, eftersom uppfinningsväsendet i vårt land
liksom i hela världen ginge framåt.
Framsyntheten i redaktör Hedlunds yttrande visar
sig på ett slående sätt, om man närmare undersöker
huru uppfinnarverksamheten utvecklat sig hos oss
och i andra länder under den tid som gått, och en
sådan undersökning vittnar även om det för det
allmänna som för den industriella utvecklingen
utomordentligt värdefulla arbete, på vilket Patent- och
registreringsverket kan blicka tillbaka, då det nu kan
fira 50-årsdagen av sin tillvaro som ett självständigt
statens ämbetsverk.
Uppfinnarverksamheten 1920—1939.
Världskriget ställde för första gången fram i
blixtbelysning uppfinningarnas betydelse för folkens liv,
icke blott deras betydelse ur krigföringssynpunkt,
utan även deras betydelse för nationernas inbördes
konkurrens efter kriget.
Företedde uppfinnareverksamheten före kriget en
relativt långsam och jämn tillväxt, visar densamma
efter kriget en hastigare sådan, men också en ännu
tydligare framträdande överensstämmelse med
konjunkturernas växlingar, än vad tidigare varit fallet.
Först med S. A. Andrées uppsats i Teknisk tidskrift
"Om uppfinningarna åren 1870—1884" tvingar sig en
klarare uppfattning fram om uppfinningarnas
betydelse för konjunkturväxlingarna — tidigare hade man
i allmänhet bortsett från någon sådan — men länge,
och ännu ofta, ser man i uppfinnareverksamhetens
och de patentstatistiska siffrornas variationer endast
funktioner av de ekonomiska konjunkturernas
växlingar, av goda och dåliga tider, eller ser man i
bästa fall i uppfinningarna konjunkturerna
tillfälligtvis och utifrån påverkande krafter. Härtill bidrog
väl även svårigheten att åstadkomma någon statistik
över uppfinnandet; man nöjde sig med att såsom
sådana konjunkturerna utifrån påverkande krafter taga
hänsyn till allenast de mera påtagliga
uppfinningarna, såsom Auerljuset och uppfinningarna inom
ace-tylengasindustrin, velociped- och bilindustrin. Jämte
de endogena konjunkturteorierna, som taga hänsyn
allenast till sådana förändringar, som kunna
förklaras ekonomiskt, framträdde de exogena teorierna,
som förutsätta på konjunkturerna inverkande yttre
störningar, såsom skördar och uppfinningar, såsom
orsaker till konjunkturväxlingarna.
Väl är uppfinnandet i viss mån beroende av
konjunkturerna och av förändringarna i den serie av
samverkande faktorer, som, icke alltid samverkande
i samma kombinationer, påverka konjunkturerna,
men under och uppbärande alla konjunkturer och all
konjunkturväxling ligger dock ytterst
förvärvsbegäret och den av detta framdrivna
uppfinnareverksamheten.
Jämför man kurvorna för antalet under samma tid
i olika länder ingivna patentansökningar eller
beviljade patent eller de tal, som angiva deras förhållande
till folkmängden i resp. länder, så finner man, att de
i allmänhet i sina rörelser utomordentligt väl följa
varandra; de återgiva icke blott
uppfinnareverksamhetens tillväxt, utan även utvecklingen av
teknik, yrkesutbildning och organisation, dessa
uppfinnareverksamhetens uppbärande krafter, och deras
inverkan på de ekonomiska konjunkturernas växling
och böljegång över världen.
Liksom uppfinnareverksamheten kan orsaka denna
böljegång genom att giva uppslaget till övergång från
dålig tid till god, kan den även genom den
utrensning, som en bärkraftig uppfinning gör bland andra
konkurrerande, men mindre bärkraftiga industrier,
själv giva anledning’ till en efterföljande depression,
i vilken den dock slutligen kan jämte andra själv
bliva indragen, ett förhållande, som särskilt tydligt
13 dec. 1941
515
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
