Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1941 - Uppfinnareverksamheten 1920—1939, av Henrik Gustaf Tisell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
/^bMnr&nsàÅn/ngar / förenta Stor
7ys/r/e7r?c/
» –-
* ^yan/rr/^e–
» J3e/c?’en –-
» Z~/a/ier7 —-•
" 5cht>iSe/z –-
’ Siser/øÆ -
Fat.ans. itl/senra/.
Fig. 1.
givit sig tillkänna i Förenta staternas ekonomiska
konjunkturer.
Jämte det att de patentstatistiska siffrorna belysa
konjunkturutvecklingen, giva de även vid handen
tillvaron av en viss fortfarighetsgräns för
uppfinnandet i olika länder.
I Statsvetenskaplig tidskrifts extrahäfte för år
1907 framhöll förf., att i de större industriidkande
staterna patentantalet syntes närma sig en viss gräns,
för att sedan endast tilltaga i samma mån som
folkmängden ökades. Huruvida något land redan nått en
sådan fortfarighetsgräns, kunde icke då med
säkerhet avgöras, men det föreföll, som om Belgien redan
år 1896 nått sin, 1 000 invånare pr beviljat patent,
ett värde, som även Schweiz uppnådde år 1903.
Frankrike, Förenta staterna, Storbritannien och
Sverige följde sedan år 1901 nära liggande
gränsvärden om 2 900—3 000 invånare pr beviljat patent,
under det att Tyskland syntes närma sig ett något
högre gränsvärde om 6 000 invånare per beviljat
patent.
Ovan angivna gränsvärden hava under de första
20 åren efter världskriget ytterligare sjunkit och
sakta närmat sig varandra. Belgiens invånareantal
per beviljat patent har under denna period allt
fortfarande följt samma siffra, 1000 invånare per beviljat
patent, som sitt gränsvärde, men med avvikningar från
denna siffra i lägen mellan 1 374 invånare per patent
år 1923 och 824 år 1931; Schweiz livligare
uppfinnare-verksamhet har nått ned till nära 500 invånare per
beviljat patent med avvikningar från denna siffra
till 937 invånare per patent år 1920 och till 526 år
1934; Sverige har nått siffran 2 000 med avvikningar
från denna siffra till 3 134 invånare per patent år
1925 och till 1 893 år 1938; Storbritannien, Frankrike
och Förenta staterna siffran 2 500; för Tyskland har
siffran varit nere på 2 400, men steg år 1937 till
4 700 invånare per patent.
För de större industristaterna, Tyskland, Frank-
rike och Belgien, gäller, att invånareantalet per
beviljat patent under de sista åren av denna period
har klart markerad benägenhet att stiga; för
Storbritannien bibehåller sig antalet jämnare; för Italien,
Schweiz och Sverige visar det tendens att alltfort
sjunka.
Siffrorna för antalet invånare per beviljat patent i
olika länder har emellertid icke sjunkit rätlinjigt mot
något gemensamt gränsvärde, utan sänkningen går i
en böljegång, som nära sammanfaller med växlingen
i dålig tid och god; så stiger det exempelvis i
Tyskland och Förenta staterna under bilkrisen åren 1925—
1929 och under förra hälften av 1930-talet.
Då i de olika länderna antalet beviljade patent
utfaller helt olika allt efter närvaro eller frånvaro av
nyhetsgranskning och efter granskningens
beskaffenhet, torde det vid jämförelse länderna emellan vara
lämpligare att utgå från antalet patentansökningar.
Vill man undersöka efter vilka vägar uppfinnandet
framväxer och vilka gränsvärden eller
fortfarighetstillstånd som möjligen kunna skönjas för detsamma,
kan man således lämpligast undersöka det totala
patentansökningsantalets tillväxt i olika länder
såväl som dess fördelning på inländska och utländska
uppfinningar och dess förhållande till det egna
landets folkmängdstillväxt. Givetvis är det även av
stor betydelse att kunna närmare känna till, i vilken
riktning det från utlandet kommande tillskottet i
patentansökningsantalet hittills framvuxit och huru
det i framtiden kan förväntas komma att röra sig.
Huru patentansökningsantalet varierat i olika
länder framgår av kurvorna i fig. 1, där till större
tydlighets vinnande kuvorna utritats från och med åren
närmast före värdskrigets utbrott år 1914.
Världskrigets utbrott år 1914 medförde en hastig
sänkning av patentansökningsantalet i de
krigförande länderna Tyskland, Frankrike, Storbritannien,
Belgien och en mindre sådan i Italien; de neutrala
länderna, Schweiz och Sverige, hade i sin
uppfinnareverksamhet föga känning av kriget.
Angiver man sänkningens storlek i % av antalet
patentansökningar år 1913 finner man för
ovanstående länder och för år 1915 följande siffror:
Belgien ..........................92,0 %
Tyskland........................57,5 %
Frankrike ......................54,2 %
Schweiz ..........................44,3 %
Storbritannien .......39,5 %
Italien ............................38,4 %
Sverige ..........................29,0 %
Förenta staterna..........1,4 %
I Förenta staterna var 1914 ett depressionsår och
patentansökningsantalet upphörde att växa; först med
Staternas deltagande i världskriget uppstår år 1918
en mindre sänkning. Åren 1915—20 voro alla goda
år i Staterna; före fredsslutet rådde
rustningskonjunk-tur, efter detsamma inträdde en livlig
uppfinnareverksamhet. Från år 1923 gjorde sig en prissänkning å
industrivaror gällande till följd av
produktionskostnadernas minskning; den allmänna prisnivån blir
stabil eller fallande trots den begynnande
högkonjunkturen, som inleddes med stora
fondbörsspekulationer åren 1925—1928.
Under denna högkonjunktur är det
automobilindustrien som bär uppsvinget, liksom det därav beroen-
516
13 dec. 1941 516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
