Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1941 - Uppfinnareverksamheten 1920—1939, av Henrik Gustaf Tisell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
det år 1935 utbrutna Abessinienkriget och politisk
oro inför Tysklands inkorporerande år 1938 av
Österrike, Slovakien och Polen.
Storbritanniens kurva följer under hela perioden en
fortfarighetsgräns för invånareantalet per
patentansökan av 1 800; samma gränsvärde når Sveriges
kurva år 1938.
Tysklands kurva för invånareantalet per inländsk
uppfinning stiger under depressionstiden 1921—1923
för en fallande uppfinnareverksamhet, sjunker ånyo
följande år 1924 och den stigande
uppfinnareverk-samheten uppbär nu de år 1925 inbrytande goda
tiderna, som vara till den över världen gående stora
bilkrisens inbrott år 1929. Den livliga
uppfinnareverksamheten fortsätter visserligen ännu de två första
åren av depressionstiden men faller ånyo med
Kreüger-krisen våren 1932 och når ett bottenläge år 1934, året
före Abessinienkriget och den rustningskonjunktur,
som detta föranledde. Den efterföljande stigningen i
inländsk uppfinnareverksamhet är kort och obetydlig,
kurvan för invånareantalet per inländsk uppfinning
stiger ånyo år 1938, året innan Tyskland inkorporerar
Österrike, Slovakien och Polen med världskriget som
följd år 1939.
Som fortfarighetsgräns för invånareantalet per
inländsk patentansökan i Tyskland kan man betrakta
siffran 1 000, även om rådande politisk oro under
senare åren föranlett en tillfällig höjning av denna siffra
till 1 500.
Schweiz har under perioden sett sin inländska
uppfinnarverksamhet följa synnerligen nära Tysklands
och nå samma gränsvärde för invånareantalet per
uppfinning som detta land nått, men har sett detta
gränsvärde höjas under de sista åren i samma grad,
som detta lands, på grund av politisk oro.
Sveriges kurva i fig. 4 för antalet invånare per
patentansökan visar en hastig stigning under de
ekonomiskt ogynnsammare åren efter 1920 års kris och
således därunder en avtagande uppfinnareverksamhet,
som dock med 1925 års inbrytande högkonjunktur
övergår i en nära nog oavbrutet stegrad
uppfinnareverksamhet, oberörd av den i utlandet rådande stora
bilkrisen år 1929. Gränsvärdet för invånareantalet
per patentansökan kan anses vara 1 800 liksom det
för Storbritannien gällande. I de stora
industriländerna, Frankrike, Storbritannien och Tyskland, synes
däremot uppfinnareverksamheten under de senare
åren hava haft svårt att hålla jämna steg med
folkmängdens tillväxt.
Även det från utlandet kommande tillskottet av
patentansökningar är av betydelse för den
industriella utvecklingen; ju mera allmänt utlandet söker
skydd för sina uppfinningar i ett annat land, ju högre
uppskattar det detta lands industri och dess konsum-
Fig. 5.
Fig.
tionsförmåga, och ju mera kommer landet i beröring
med de nyaste riktningarna för uppfinnandet i
utlandet.
I fig. 5 visas antalet årligen i vissa länder från
utlandet kommande patentansökningar; här som i fig. 6
avses emellertid för Frankrike och Schweiz åt
utlänningar beviljade patent och icke från utlandet
kommande patentansökningar.
Av fig. 5 framgår att till de stora industriidkande
staternas patentverk tillströmningen av uppfinningar
från främmande länder är nära nog till siffran
densamma, såsom fallet är för Tyskland och
Storbritannien samt under senare delen av perioden även för
Frankrike, för vilka länder fortfarighetsgränsen för
tillväxten synes ligga vid 8 000.
För de mindre staterna, Schweiz och Sverige, vilkas
kurvor likaledes nästan sammanfalla, ligger
fortfarighetsgränsen något lägre; de ha bägge hela tiden
följt samma gränsvärde om 2000 uppfinningar
årligen från utlandet.
För samtliga kurvor i fig. 5 gäller det, att de
ansluta sig till konjunkturernas växlingar, särskilt
framträder detta tydligt för Tysklands och Storbritanniens
kurvor, vilka bägge visa en sjunkande
uppfinnare-verksamhet under de närmaste, ekonomiskt
ogynnsamma åren efter 1920 års kris; bägge förbereda den
kommande högkonjunkturen, som inbryter år 1926,
genom sin stigning — det är nu bilfabrikationen, som
uppbär högkonjunkturen — och bägge sjunka de
under andra året efter den stora bilkrisens inbrott år
1929. Storbritanniens kurva höjer sig visserligen
snart ånyo, men Tysklands och Frankrikes kurvor
sänka sig alltfort till nära hälften av de för år 1930
gällande siffrorna. Jämför man, såsom framgår av
fig. 6, denna sänkning med medelfolkmängdens
tillväxt i resp. länder, framträder detta förhållande ännu
tydligare.
Att kurvorna i fig. 5 gruppvis följas åt beror
givetvis på att industrierna i resp. länder nått ungefär
samma höjd, så att möjligheten för uppfinningarnas
utnyttjande i dem synes lika; ju mera vårt gränsvärde
närmar sig det för de större industristaterna gällande,
desto högre skattas vår industri och vår
konsumtionsförmåga i utlandet. Någon gemensam
fortfarighetsgräns för alla länder kan givetvis ej väntas, en del
13 dec. 1941
519
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
