Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 9.
tippas upp och ned för att snabbt kunna avlägsna
kolet. Detta framgår av fig. 8. På figuren synes
även en tratt, som är avsedd för att vid tömning av
kol ånyo påfylla kolet i säckar.
Fig. 9 visar transportanordningar från
gengasgården till verkstäderna i och för reparation. Fig. 10
visar en ändrad busstyp, som försetts med
gengasaggregat och omgjorts till kolvagn. Fig. 11 visar
tillverkning i jiggar av gasledningar i verkstäderna
vid Hornsberg.
Förutom vad som hittills nämnts ha vi försett
generatorerna med rasplåtar för att underlätta kolets
nedrasning i ugnsschaktet. Anordning för tillsats av
vattenånga har bortkopplats, emedan dess fördelar
vid stordrift med trafikkörningar i staden icke kunna
utnyttjas. Vidare ha vi experimenterat med olika
grovrenare och kylare med grövre rör och
rengöringsmöjligheter, förstärkning av spärrfilter samt större
sotlåda under filtret m. m.
Planerade anordningar för ökad drift.
Då bussarna efter slutad trafik för dagen anlända
till garageanläggningen vid Hornsberg, köras de
genom tvätt- och justeringshallen såsom pilarna på fig.
12 visa med generatorn påkopplad för att därstädes
få den städning, smörjning och annan tillsyn, som
erfordras efter den dagliga trafiken, varefter bussarna
parkeras i den nya generatorhallen med generatorn
ut i körbanan. Personalen på nattskiftet börjar sitt
arbete med att frånkoppla
generatorerna och
transportera dem till
gengasstationen, där de påkopplas
transportbandet. Första
etappen efter påkopplingen
är slaggningsstationen (fig.
13), där generatorerna
rensas från slagg och sot,
vilket nedfaller genom galler i
under stationen befintliga
uppsamlingskärl. Omkring
denna station är anordnad
en kraftig utsugning, för att
koloxid och damm ej skall
skada eller irritera
personalen, som är sysselsatt med
detta arbete. Nästa
station är påfyllning av kol.
Arbetet vid varje station
beräknas taga 6 à 8 minuter, varefter bandet sättes i
rörelse, så att vid samtliga 3 stationer 5 släpkärror
åt gången förflyttas framåt till nästa station. För-,
flyttningen beräknas ske nied en hastighet av ca 0,4 ni
i sek. När släpkärrorna nå bandets slut, avkopplas
dessa automatiskt och omhändertagas av personal,
som för dem till deras parkeringsplatser intill
gengasstationen. I god tid före dagens utryckning
igångsattes uppeldningen av generatorerna, antingen
genom att den på generatorn befintliga fläkten
igångsattes av ett extra transportabelt batteri eller genom
att en särskild sugfläkt tillkopplas generatorn intill
den öppnade slaggluckan. Vagnarnas transport från
garaget till gården sker medelst startbränsle, om
detta kan erhållas, i annat fall måste vi använda
metangasdrivna truckar för utbogsering av bussarna,
varefter den färdigställda generatorn påkopplas och
bussens motor omedelbart startas.
Denna anordning, som kostar en hel del pengar,
beräkna vi ha inbetald på kortare tid än ett år. Hur
länge vi äro nödsakade att fortsätta med gengasdrift
är svårt att spå, men även om fred inom den
närmaste framtiden skulle slutas, torde behovet av
flytande bränsle ej kunna fyllas så snart, och i varje fall
torde priserna med tanke på kvarstående krigsrisker
hålla sig höga, samt kommer dessutom den nuvarande
tilläggsskatten förmodligen att bibehållas en tid
framåt. Ävenså kan man tänka sig att, när det
flytande bränslet blir tillgängligt för privatbilisten och
Fig. 10.
Fig. 11.
12
15 febr. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
