Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
REDAKTÖR: NILS GUSTAFSSON
HÄFTE 9 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 20 SEPT. 1941
INNEHÅLL: Tyska synpunkter pä förbättring av vedgasgeneratorer. — Notiser.
Tyska synpunkter på förbättring av
vedgasgeneratorer.
De tyska myndigheternas intresse för
gengasen har under kriget blivit mycket
stort, och man har för gengasen bl. a.
organiserat en forskningsanstalt
"Gasschlep-per-Entwicklung" med dr-ing. H. Lutz som
chef. Nedan refereras i korthet några av
denne i ATZ publicerade synpunkter och
rön. De röra uteslutande
vedgasframställ-ning, vilket ej utesluter, att artikeln kan
ha intresse även när det gäller kolgas.
De bästa gengasverken av nuvarande standardtyper
ge med furuved av 15 % fuktighet en gas med
värmevärdet ca 1275 kcal/m3, varvid
bränsle-luftblandningens värmevärde blir omkring 610 kcal/m3.
Detta är avsevärt mindre än motsvarande värde för
drift med gängse flytande bränslen och förklarar det
lägre medeltrycket vid vedgasdrift. Det är
naturligtvis önskvärt att höja gasens värmevärde och därmed
medeltrycket i motorn.
1. Teoretiska synpunkter på gasvärmevärdets
förbättring.
Moderna vedgasverk arbeta tillfredsställande med
ved från praktiskt taget alla våra trädarter, om den
är lämpligt styckad och tillräckligt torr. Detta
senare är mycket viktigt. F. n. ligger hos de bästa
vedgasverken övre gränsen för tillåten fuktighet vid
ca 30 %, men redan från 20 % inträder en med
fuktigheten snabbt växande försämring av gasens
värmevärde och därmed motoreffekten. En höjning av
gränsen för tillåten fuktighet är från praktisk
synpunkt önskvärd, därför att man ej alltid kan räkna
med att få vältorkad ved och inga praktiskt
användbara metoder att snabbt bestämma fuktigheten finnas.
Fuktighetens inverkan på förgasningen.
Vattnet i veden har mycket stort inflytande på
för-gasningens förlopp. Det måste förångas med hjälp
av värme från förbränningszonen. Värmebehovet U1
pr kg bränsle för denna förångning kan
approximativt uttryckas genom formeln:
Uj = 6,25 • † kcal, (1)
där † är vedens fuktighet i %.
Den i vedmagasinet bildade ångan passerar
förgas-ningszonen, och det är en ganska allmänt utbredd
missuppfattning, att ångan därvid till största delen
spaltas i väte ocli syre. Man tror t. o. m. på sina håll,
att mycket fuktig ved på detta sätt skall kunna ge
gas med särskilt högt värmevärde, dvs. hög
motoreffekt. Spaltningen av vattenångan fordrar
emellertid en viss reaktionstid för att nå en mera betydande
omfattning. Fig. 1 — efter Clement och Adams —•
ger upplysning härom. Som synes fordrar i närvaro
av träkol en spaltning av blott 20 % (dvs. ett mycket
dåligt förhållande) ångans uppehåll i högtemperaturen
zonen 0,5 sek. vid 1100° temperatur. Kontakttiden
är emellertid i en fordonsgenerator betydligt kortare;
1 m3 gas passerar t. e. i Imbertgeneratorn
förbränningszonen på 0,2 sek. Siffran gäller hela
förgas-ningsrummet; i den starkt hopsnörda
högtemperatur-zonen med dess höga gashastighet är reaktionstiden
alltså betydligt kortare. Förhållandena äro därför
mycket ogynnsamma för genomförandet av
spaltningen.
För att belysa dessa förhållanden har
forskningsanstalten undersökt de mest framträdande tyska
vedgasgeneratorernas funktion vid olika vedfuktighet.
Fig. 2 visar resultaten från tre sådana typer.
Tendensen hos de tre kurvorna är genomgående, att
bränsle-luftblandningens värmevärde sjunker med
ökad fuktighet hos veden. — Kurvpunkterna visa
19 april 1941
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
