Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekimisk Tidskrift
Fig. 23. Schematisk bild av den linjära
förskiffringsstruk-turen i en gnejsgranit, sedd från hörnet av ett kubiskt
provstycke med främre ytan || linjärförskiffringen, övre J_
däremot och sidoytan || förskiffringsplanet.
manhang kan utföras.23 Nämnda gränszon är
emellertid även i tektoniskt avseende av allra största
intresse. Inom densamma framträder som nämnt
veck-axelbildningen oftast och med största tydlighet, och
det har framgått, att det varit veckningsrörelserna i
superkrustalkomplexen i zonens hängande, som
dragit med sig veckaxelbildningen i den närmast
underliggande, i regeln rätt flackt stupande gnejsgraniten.
Sträckningens orientering i fält. Under gången av
fältarbetena har jag samlat ett rätt stort antal
observationer över sträckningens orientering med avseende
på riktning och stupningsvinkel. Det bör anmärkas,
att företeelsen inom gnejsgranit- och
granitgnejsom-rådena framträder oregelbundet, så att den helt synes
saknas inom vissa delar av områdena, men med stor
tydlighet framträder i andra. På det hela är den dock
påvisbar inom alla delar av Södertörn och Roslagen,
där gnejsbergarter utgöra
berggrunden. Även inom
Stockholms genom
stockholmsgranitens uppträdande söndersplittrade
gnejsregion har den kunnat
påvisas på ett flertal
platser.
För att åstadkomma en
bekvämt översiktlig
sammanställning av
observationsmaterialet har jag valt
att insätta detta uti ett
enkelt koordinatsystem, däri
abskissan får utgöra
väderstrecksriktningen från N
till Ö, S, V och N eller
N 0°—360° och ordinatan
stupningsvinkeln, räknad
nedåt från 0°—90°. Det
blir då möjligt att utan vidare konstruktioner insätta
observationerna på sina platser i schemat liksom att
avläsa desamma och direkt se det regionala
sammanhanget. Resultatet av sammanställningen av
observationerna inom Stockholms kusttrakter visas i fig.
24. Den starka övervikten av östliga stupningen
faller vid betraktande av schemat genast i ögonen. Jag
har redan tidigare påpekat detta förhållande.
Asklunds och Sundius’ undersökningar på de geologiska
kartbladen i kusttrakterna av Södermanland och
Östergötland hava ådagalagt, att regionen med
likformig östlig sträckningsriktning fortsätter även till
dessa områden.
I hög grad anmärkningsvärt och intressant synes
ock det förhållandet vara, att
sträckningsobservationernas stupningsvinklar i de allra flesta fallen ligga
mellan 20 och 40° från horisontalplanet. Detta är så
mycket mer anmärkningsvärt, som de skiffriga
bergarternas, leptiternas och gnejsernas lagerställning, i
allmänhet visar brant sidostupning. Från Sandhamn
till Södertälje i östvästlig riktning liksom från
Norrtälje till Landsort i N—S finner man detta
förhållande statistiskt bekräftat, även om dock understundom
andra linjärstupningar anträffas. Det blev därför av
intresse att medelst liknande sammanställningar
undersöka, hur sträcknings- och fältstupningarna fördela
sig med avseende på väderstrecksriktning och
stup-ningsbelopp inom andra urbergsområden. Under de
senare 20 åren ha dessa företeelser i synnerhet i
malmfältbeskrivningarna alltmer beaktats, och det
har därför i flera fall varit möjligt att ur de däri
lämnade sifferuppgifterna och kartbeteckningarna
sammanställa liknande statistiskt material som för
Södertörn—Roslagen-trakterna.
Ur P. Geijers Norbergsbeskrivning och kartor ha
sålunda de uppgifter om fältstupning och
veckaxel-observationer hämtats, som sammanställts i det
grafiska schemat i fig. 25. Den för malmfältet
karakteristiska dubbelställningen av veckaxelriktningarna,
23 Av stort intresse är att
Hjelmqvist påvisat ett
liknande förhållande vid
kontakterna emellan gnejsgränit och
skiffrar, tillhörande
Larsbo-serien på kartbladet
"Smedjebacken". (S. G. U., ser. Aa,
nr 181, 1937.)
Fig. 24. Grafisk sammanställning av veckaxelns och linjärskiffrighetens stupning och
stupningsriktning i Stockholms kusttrakter.
94
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
