Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
men med fri nollpunkt ett minimivärde på
tänd-spänningen av 2,2—2,4 ggr nominella källspänningen
på nätet. Enligt amerikansk praxis går man vid nät
med jordad nollpunkt stundom ned till 1,3 X nominell
källspänning. I båda fallen blir tändspänningen
omkring 2,3 ggr (1,3* v/3= 2,3) den stationära
fasspänningen till jord vid jordfel.
Relationen mellan tändspänningen och
släckspän-ningen är ej normerad. Hos exempelvis Aseas
avledare är tändspänningen minst lika med dubbla
slä ckspänningen.
Gränsspänning vid standardstöt.
Gränsspänningen vid standardstöt står givetvis i
viss relation till tändspänningen vid nätfrekvens.
Genom lämpligt utformade gnistgap kan stötfaktorn9
hållas i närheten av eller lägre än värdet 1.
Jämförelse mellan avledare enligt, olika normer.
Omräkning till viss släckspänning.
Såsom förut framhållits har man genom att
fastlägga avledarens släckspänning i stort sett fastlagt
även dess övriga elektriska data. När det gäller
att jämföra olika avledare måste därför alltid
tänd-ocli avledningsspänningarna hänföras till en och
samma släckspänning.
Släckspänningen provas emellertid på olika sätt
enligt olika normer.
1. Enligt amerikanska normerna kontrolleras "the
maximum permissible line to ground voltage" genom
att avledaren utsättes för en växelspänning := 95 %
av "the maximum permissible line to ground voltage"
och bringas att tända 30 ggr i följd medelst, till det
för avledaren ogynnsammaste ögonblicket,
synkroniserade stötar om 750 A ± 20 %. Därvid får
följström-men sänka växelspänningen med 10 %.
2. Enligt schweiziska normerna kontrolleras "die
Löschfähigkeit" genom att avledaren utsättes för en
växelspänning <= 1,2 ggr märkspänningen och
medelst stötar bringas att tända 10 ggr i följd. Därvid
får följströmmen sänka växelspänningen med 15 %.
1 normerna nämnes intet om stötarnas synkronisering
eller om deras storlek.
3. Enligt tyska normerna utföres "Arbeitspriifung"
genom att avledaren utsättes för växelspänning och
slumpvis inträffande stötar om 300, 750, 1 500 eller
2 500 A i följd; vid "Typenprüfung" 30 st. och vid
"Stückprüfung" 10 st. Växelspänningen skall innan
avledaren tänt vara högst 1,3 ggr och sedan den tänt
minst 1,2 ggr märkspänningen. Eftersom
märkspänningen definieras såsom den spänning, som kan höjas
till 115 % med bibehållen säker släckverkan hos
avledaren, innefattar provet en viss marginal.
Den följström, som en avledare tar från ett nät,
sedan den tänt, torde ha högst ca 50 A toppvärde.
I många nät ger denna ström ett högst obetydligt
spänningsfall. Bästa överensstämmelse med
förhållandena i drift skulle därför erhållas, om spänningen
under arbetsprovet ej tillåtes sjunka under
släckspänningen. Den återvändande spänningen blir dock
i så fall högre än i verkligheten.
Den lägsta spänning som enligt olika normer
till-låtes under arbetsprovet är:
Enligt de amerikanska normerna 0,95 X 0,90 =
;= 0,853 ggr "the maximum permissible line to ground
voltage".
Enligt de schweiziska normerna 0,85 X ly2;=l,02
ggr märkspänningen.
Vid de tyska normerna 1,2 ggr märkspänningen.
Det torde emellertid knappast vara riktigt att
betrakta den lägsta spänningen under provet såsom ett
mått på den verkliga släckspänningen och att utföra
en motsvarande omräkning av övriga data. 1
U. S. A. har man t. e. sedan länge i praktiken med
gott resultat betraktat den av firmorna uppgivna
"maximum permissible line to ground voltage" såsom
den verkliga släckspänningen.
Den under A definierade "släckspänningen" kan
anses motsvara:
det amerikanska begreppet "maximum permissible
line to ground voltage",
tyska normernas 1,2 ggr "Nennspannung",
Aseas "högsta släckspänning".
Schweiziska normernas motsvarande storhet är ej
fullt känd.
Tändspänning vid stöt och avledningsspänning.
1. De amerikanska normerna göra ingen åtskill
nacl på olika slag av tänd- eller
avledningsspän-ningar men fordra oscillogram som skola vara
"arranged to show the rate of voltage rise prior to
the beginning of arrester discharge, the maximum
voltage permitted by the arrester to the beginning
of discharge, the rate of current rise thereafter, the
crest value of current, the crest value of voltage
during the discharge, and the duration or rate of
decay of current".
Att döma av publicerade oscillogram och
sifferuppgifter (General Electric och Westinghouse) synes
endast den högsta spänningen under tändförloppet
och den högsta spänningen under avledningsförloppet
avses. Ofta är avledningsspänningen högst, men en
viss spänningssänkning finnes dock alltid efter
tänd-spetsen. Var tändförloppet har börjat är däremot
ofta mycket svårt att se och saknar i stort sett
betydelse.
2 och 3. I de schweiziska och tyska normerna de
finieras följande begrepp:
a. "Ansprech-Stosspannung" är den spänning vid
vilken avledarens gnistgap börjar fungera.
b. "Anfangsspitze" (Schweiz) eller
"Ansprech-spitze" (Tyskland) är den högsta spänning som kan
uppnås innan avledningsströmmen blivit helt
utbildad. I schweiziska normerna uppges spetsen bero på
"Verzögerungserscheinungen des strombegrenzenden
Teils" (ventilmotstånden). I de tyska anges ingen
förklaring, men av Abb. 2 kan man möjligen få den
uppfattningen, att spetsen också kan bero på att
gnistgapet bryter samman successivt.
c. "Restspannung" enligt schweiziska och
"Be-grenzungsspannung" enligt tyska normerna är den
spänning som råder över avledaren "nach Abklingen
der Anfangsspitze" resp. "naoh Ablauf des
Wirkungs-verzuges", vilken senare definieras genom "Eintritt
der vollen Schutzwirkung".
"Anfangsspitze" resp. "Ansprechspitze" kunna
tydligen motsvara antingen tänd- eller avledningsspän
ningen enligt ovan föreslagna definitioner, beroende
på om toppen är att hänföra till tänd- eller
avledningsspänningen.
6 sept. 1941
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
