Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
0,5
Fig. 2.
ty
efter sin storlek till en varaktighetskurva får man
en trappstegsformig kurva, som nära ansluter sig till
en varaktighetskurva av normalform (fig. 2).
Längden av varje mätperiod kalla vi Ay. Om
exempelvis varaktighetskurvan gäller för ett helt
år (8 760 tim.) och mätperioden är 1ji tim., blir
Ay =
1
4 • 8 760
Vi antaga, att belastningen under en lång följd av
tidsperioder (år) förblir oförändrad till sin karaktär
och att vi för varje sådan tidsperiod rita upp
trappstegskurvan fig. 2. De erhållna kurvorna bli
naturligtvis icke exakt lika. Nivån för ett visst trappsteg
(steget vid ett visst y-värde) har olika höjd under
olika perioder (år) beroende på tillfälligheternas spel.
Om vi emellertid bilda medelvärdet av varje
trappstegs höjd och sedan rita upp varaktighetskurvan, får
man en trappstegskurva, som bättre än delkurvorna
ansluter sig till normalformen. Nivån på det sista
trappsteget till höger är det sannolikaste värdet på
P0. Man kan nu bevisa, att detta sannolikaste P0 är
m -(- x-värdet vid y — 1 — 0,45 Ay.
(Beviset utelämnas av utrymmesskäl.)
Denna sats leder till följande /Vvärden för olika
längder Ay på mätperioden.
För Ay — 0,00002 P0 = m + 3,01 a
,, „ 0,00005 „ —m-j-2,87 a
„ „ — 0,0001 „ = m -(- 2,76 a
„ „ = 0,0002 „ —m-1-2,65 a
„ „ = 0,0005 „ —m-j-2,48 a
„ „ = 0,001 „ — wi -J- 2,33 a
„ „ = 0,002 „ = m 4- 2,21 a
„ „ — 0,005 „ = m -j- 2,01 a
„ „ = 0,01 „ = m + 1,85 a
Är t. e. mätperioden 1/4 tim. och den undersökta
belastningsperioden 1 års helgfria dagar under
arbetstid, ca 3 000 tim., blir
zl2/=4TyöÖÖ=0’000083
Genom interpolering i tabellen ovan finner man
2,79 a
Om man i stället hade mätt timvärden, skulle man
få Ay = 0,000833 och
Po csa m -f 2,56 a
Till undvikande av missförstånd bör emellertid
sägas, att den normalkurva, som ansluter sig till
timvärdena, blir en annan än den som ansluter sig till
kvarttimmesvärdena. Den senare kurvan ligger över
den förra (för belastningar över medelvärdet ni), och
bildar man en varaktighetskurva av
momentanvärdena, så ligger denna allra högst. Detta innebär, att
man har att räkna med olika a-värden i de tre fallen.
Om vi beteckna a-värdet för en varaktighetskurva
bildad av timvärdena för a15 för en bildad av
kvarttimmesvärdena Oi och för varaktighetskurvan bildad
av momentana belastningar för a0, så gäller att
a0> ax> av
4
Någon bestämd relation mellan värdena ifråga kan
icke givas. Den saken beror nämligen i hög grad på
huru mycket belastningen varierar under
kvarttimmes- resp. entimmes-mätperiodema.
Ijedningsförlusterna.
Ledningsförlusterna äro i varje ögonblick
proportionella med strömstyrkans kvadrat. Strömstyrkan
beräknas ur belastningen, den aktiva och den
reaktiva. Enligt en bekant lag kan man beräkna
förlusterna på grund av aktiv och reaktiv effekt var för sig
och sedan addera dem. På så vis sönderfaller
beräkningen i två delar, en för den aktiva och en för den
reaktiva belastningen. Om varaktighetskurvan,
bildad av de momentana belastningsvärdena, för
vardera slaget förutsattes vara känd, tillgår beräkningen
i övrigt på principiellt samma sätt i båda fallen. Som
det här blott gäller att redogöra för metoden,
behandla vi endast de aktiva belastningarna.
Då den aktiva strömmen är nära proportionell med
belastningen P, kunna vi skriva effektförlusten i ett
visst ögonblick
Pf—c• P2
Konstanten c beräknas ur överföringens data på
känt sätt.
0.5
Fig. 3.
ty
146
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
