Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Bromsfrågan vid spårvagnar.
Ing. Friebels inlägg "Bort med
kortslutningsbromsen vid spårvagnarna" i
Elektrotekniks septembernummer har som väntat
föranlett uttalanden från ett flertal håll,
vilka nedan återges i den ordning de
inkommit till redaktionen.
Till vad sålunda anförts må här göras
några kompletteringar.
Av praktiska skäl ströks i den av ing.
Friebel angivna rubriken tillägget "som
trafik- och säkerhetsbroms", enär rubriken
redan dessförutan var lång nog. Vi räknade
med, att den sakkunnige läsaren i varje fall
av uppsatsens innehåll skulle få full klarhet
om förf:s syfte. På ing. Friebels begäran
hava vi dock velat lämna detta förtydligande.
Vad beträffar den av Asea föreslagna
förbättringen av kortslutningsbromsen, som
närmare beskrives av ing. Äkerman,
förhåller det sig så, att den tillkommit efter
det ing. Friebels artikel insänts. Denna
artikel får därför icke betraktas som
innebärande ett ogillande av nämnda förslag,
vilket förf. är angelägen att få framhålla.
Till sist lämna vi i redaktörens eget
namn ett bidrag till diskussionen, avsett att
samtidigt utgöra en sammanfattande
avslutning.
Red.
Red. av Elektroteknik.
I diskussionen om driftssäkerheten hos
kortslutningsbromsar i spårvagnar — inledd genom ing. P. Friebels
uppsats i Tekn. tidskrift, häfte 36, 1941 — ber
undertecknad få göra följande inlägg.
Ing. Friebel anser med all rätt, att
kortslutningsbromsens svaghet ligger i, att remanensspänningen från
motorerna är ytterst ringa, innan uppmagnetisering
hunnit inträda och vid enstaka tillfällen otillräcklig för att
genombryta eventuell oxidbildning vid något av de
enligt uppgift 21 kontaktställen, som ingå i
kortslutningsströmkretsen. I sådana fall kan med hittills brukliga
anordningar någon bromsström icke uppkomma oavsett
på vilken punkt föraren inställer kontrollervalsen. In-
Fig. 1.
genjör Friebel föredrar av denna anledning
tryckluft-bromsar men nämner som alternativ en anordning
innefattande en extra, direktmatad fältlindning, vars
uppgift är att öka initialspänningen hos motorerna när
dessa skola fungera som generatorer. Denna
komplikation anses emellertid bli alltför kostsam.
Undertecknad ber härmed få föreslå en annan och
betydligt billigare utväg. Jag utgår från
förutsättningen, att det är övergångsmotståndet vid kontakterna
(speciellt de strömlöst manövrerade), som utgör den sjuka
punkten och att remanensen i och för sig alltid är
tillräcklig så länge strömkretsen är ordentligt sluten. Den
föreslagna anordningen går ut på, att man begagnar
nätspänningen med dess 600 voit för att vid bromsläge
skicka en svag ström genom flertalet kontaktställen
intill det ögonblick då bromskretsen blir helt sluten.
Anordningen framgår av ett schema, hämtat ur ing.
Friebels artikel och för ändamålet av mig kompletterat.
Motståndet R om förslagsvis 600 ohm är permanent
inkopplat mellan nedledningen T och
kontrollermotståndet Rt. När kontrollera, från noll föres över mot
bromsläge förutsattes dess justering vara sådan, att endera av
kontakterna b och c är den sista, som håller
strömkretsen bruten. Nätspänningen kommer då att genom
motståndet R söka sig fram till jord via motorerna och
banar härigenom väg för bromsströmmen, vilken sätter in
så snart både b och c slutit kretsen. Det blir sålunda
endast 3 kontaktställen, nämligen a, b och c, som med
denna anordning bli kritiska. En viss extra hjälp får
man dock även här genom att nätströmmen genom R
bidrager till att öka fältet i motorerna och härigenom
stegra initialspänningen från dessa. Anordningen kan
även innefatta en indikatorlampa, inkopplad mellan R
och jord, och som lyser upp så snart
kontaktmotståndet börjar bli för stort. — Man kan även tänka sig andra
anordningar för nedbrytande av kontaktmotstånd,
exempelvis användandet av en med nätström matad
impulstransformator i kortslutningskretsen.
A. Lenning.
Red. av Elektroteknik.
Av rubrikens kategoriska form förefaller det, som
om författaren avser, att kortslutningsbromsen skulle
slopas även på alla i drift varande spårvagnar och där
ersättas med tryckluftbroms. Den elektriska
kortslutningsbromsen i dess hittills mest använda form har
visserligen en del brister, men frågan är om dessa äro
så allvarliga, att man för den skull skall behöva helt
förkasta kortslutningsbromsen och ersätta den med
något annat, som också har sina nackdelar.
Det stora antal kontaktställen, som måste vara
fullgoda, för att den elektriska bromsen skall fungera är
givetvis en olägenhet, som endast kan kompenseras
genom ändamålsenlig konstruktion och noggrant
underhåll.
Med hänsyn till de många kontaktställena utgör
dock motorernas låga remanensspänning det största
osäkerhetsmomentet. De härmed
förbundna olägenheterna torde emellertid på ett
enkelt sätt kunna avlägsnas genom en av
Asea föreslagen anordning för
tillsats-magnetisering, varvid ström från
kontaktledningen över ett motstånd ledes genom
motorernas serielindningar. Lovande
försök härmed ha utförts vid Stockholms
spårvägar.
Risken för helt utebliven bromsverkan
på grund av direkta avbrott i kontakter,
ledningar, motstånd och motorer kan
minskas genom uppdelning av motorerna i två grupper
med var sina belastningsmotstånd, vilken åtgärd redan
i stor utsträckning genomförts på Stockholms
spårvägars vagnar. Vid nyare flerstegskontroller utföras
belastningsmotstånden i allmänhet uppdelade i ett
fåtal grupper, som i första bromsläget äro seriekopplade,
men som därefter bliva successivt parallellkopplade,
vilket minskar riskerna vid avbrott i någon del av
motståndet.
Den förnämsta av kortslutningsbronisens fördelar är
att den automatiskt ställer in sig på en lägre
bromskraft vid inträffad slirning. Vid en nödtvungen hastig
inbromsning kan man därför arbeta närmare slirninjjs-
186
1 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
