Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
att korrigera föraren och hjälpa honom till rätt kurs
igen.
Med användning av flera pejlanläggningar kan man
på vanligt sätt ta bäringar på flygplan för att
bestämma deras låge. Flera indikatoranordningar kunna
anslutas till samma pejlmottagare om indikering på
flera håll önskas. (Electr. Commun., nr 1, 1941.)
sah.
El-torkning av gräs. Schweiz har liksom alla andra
europeiska länder kännbart drabbats av
inskränkningen i kraftfoderimporten. Vid inventeringen av sina
tillgångar har man funnit, att stora näringsvärden gå
till spillo vid skördandet av det inhemska fodret.
Metoden att konservera gräs genom torkning till hö är
som bekant mycket oekonomisk, i det upp till 40 %
av fodrets näringsvärde går förlorat, varjämte
förlusten särskilt drabbar de så viktiga äggviteämnena.
Problemet har angripits även här i Norden, där
finnarna gått i spetsen vid införande av AlV-metoden.
I Schweiz har den elektriska torkningen av gräset
börjat vinna insteg. Man erhåller en produkt, som för att
skiljas från hö kallas "torrgräs (Trockengras)". Den
har så hög äggvitehalt, att den är jämförbar med
kraftfoder.
Växande gräs innehåller ungefär 80 \% vatten och
torrgräs 10 %. Nästan hela vattenmängden skall
alltså borttagas. Tidigare försöksapparater för torkning
förbrukade ungefär 1 000 kalorier per kg borttaget
vatten. Nya apparater ha nu utförts, vilka arbeta med
värmeåtervinning, varvid man kommit ned till
omkring 700 kalorier/kg. Kostnaden beräknas bli 14—
18 Schweiziska Fr. per 100 kg räknat med en
utnytt-ningstid av 1 000 t och ett pris per kWh av 2 Rp. Ett
sådant pris kan konkurrera med fredspriset för
importerat kraftfoder, som håller sig omkring 15 Fr.
Principen för grästorkaren framgår av skissen fig. 1.
Torkaren är delad i två delar, ett värmeåtervinnings-
Fig. 1. Princip för torkning
med värmeåtervinning. 1,8
torkrum. 2
uppvärmningsanordning. 3 återföring av
torr luft. 4,7 friskluftintag.
5,9 vattenånga + luft. 5 a
kondensvatten. 6 anordning
för återvinning av värme.
Fig. 2. Grästorkare. Den rörliga plattan upptill är en
sänk-bar transportör, varpå gräset lägges. Den övre mindre delen
av lådan är värmeåtervinningssteget.
6 sept. 1941
steg och ett steg med elektrisk uppvärmning. Den
ånga, som bildas i det senare steget ledes till en
särskild apparat där kondensation sker. Den så erhållna
värmemängden användes för upphettning i det första
steget. Ungefär hälften av värmeinnehållet i ångan
kan tillgodogöras. Försöksapparaturen hade många
brister, dålig isolering, ingen sluss för uttagande av
gräset m. m., men gav likväl så goda resultat som ovan
angivits.
Anslutningseffekten hos försöksapparaten, fig. 2,
var 650 kW. Med en medelbelastning av 150 kW
lämnar apparaten 40—50 kg torrgräs per timme vid en
tillförd gräsmängd av 250 kg. Torrgräset pressas till
balar.
(Enligt referentens mening skulle en värmepump
vara lämplig i ett sådant fall. I kombination med
något uppvärmningsproblem vintertid fick man en god
utnyttningstid för värmepumpanläggningen.)
[Bull. SEV, nr 3, 1941, Brown Boveri Mitt., nr 4/5, 1941.]
E. L.
Föreningsmeddelanden
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, sammanträdde fredagen
den 3 oktober under ordförandeskap av civ.-ing. T. A.
Luhdell.
Sedan till justeringsmän för dagens protokoll
utsetts civilingenjörerna O. Bager och F. Lindgren
invaldes i föreningen professor H. Alfvén och
civilingenjörerna Pär Gierow och Gotthard Björling.
Civ.-ing. S. överby redogjorde därefter för
"Kvartskristaller och deras användning inom teletekniken".
Efter en kort orientering över piezo-elektriska
fenomenens upptäcktshistoria demonstrerade ing. överby
den kristallografiska byggnaden av en kvartskristall
och definierade det axelsystem, som användes som
referens vid tillskärning av svängningskristaller.
Av kristaller, som användas för elektriskt bruk, kan
man särskilja tvenne huvudtyper, nämligen de som
användas vid styrgeneratorer och de som komma till
användning för filter. De förra användas huvudsakligen
inom radiotekniken och de senare inom
telefontekniken. Av styrkristallerna begär man i regel, att
temperaturkoefficienten skall vara låg, dvs. deras
egenfrekvens får icke märkbart variera med temperaturen.
Temperaturkoefficienten får vara högst några
milliondelar per grad C, åtminstone inom ett begränsat
temperaturområde. Av filterkristallerna fordras återigen
frihet från sekundära resonanser inom ett frekvensband
kring arbetsfrekvensen och samtidigt vissa värden på
ekvivalent induktans och kapacitet. I det senare
fallet måste man släppa fordran på låg
temperaturkoefficient. Det är ej möjligt att kombinera den med övriga
önskemål.
Med temperaturkoefficient menar man vanligen den
relativa frekvensändring, som kan konstateras i en
viss oscillatorkoppling då kristalltemperaturen
varieras. Häri ligger emellertid icke en exakt definition,
ty man har ej fixerat någon absolut bestämd punkt på
kristallens reaktanskurva som karakteristisk för
temperaturegenskaperna. Reaktanskurvan har tvenne
mycket nära varandra belägna resonanspunkter, en
serieresonans och en parallellresonans, mellan vilka
reaktansen ändras mycket brant. Vid oscillatorkopp-
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
