Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
isolatorer har efterträtts av hängande linor, uppburna
av häng- eller spännisolatorer, i varje fall vid
spänningar över 50 kV. Vidare söker man skilja ställverken för
upp- och nedspänningarna helt åt med
transformatorerna uppställda däremellan. Tal. visade åtskilliga bilder
från äldre och nyare anläggningar, som åskådliggjorde
denna utveckling.
Tillkomsten av mobila transformatorer för att hastigt
kunna överföra transformatorreserv vid kritiska
tillfällen har satt en viss prägel på de med sådana
transformatorer utrustade stationerna, där man måste ha lika
många transportspår som antalet transformatorer,
lämpligen dragna vinkelrätt mot ställverkets samlingsskenor.
Allt större hänsyn tages till brandfaran, som
ingalunda är oväsentlig i ett utomhusställverk. Man försöker
få stort avstånd mellan transformatorerna och planera
anläggningen så, att man för en revision kan komma åt
halva anläggningen åt gången. Eventuellt brinnande
olja måste omedelbart kunna oskadliggöras i rymliga
oljegropar. Transformatorerna förses med särskilda
slutna bräddavlopp från expansionskärlen för att oljan
ej skall pressas ut på marken på grund av värmen från
en närbelägen eldhärd. Oljeströmbrytare placeras ej på
järnstativ utan på betongfundament för att en oljebrand
på marken ej skall komma brytaren att störta.
Tal. berörde även en hel del skyddsåtgärder mot
luftanfall, dels för att göra anläggningen mindre skönjbar
från luften, dels för att minska verkningarna av
bombnedslag.
Ing. Johan Edström tog som exempel på modern
svensk teknik ifråga om inomhusställverk det av Asea
utförda, nya ställverket i Norrköpings elverk. Tal. gav
en orientering av ställverkets planering och utrustning,
där luftskydds- och brandskyddssynpunkter särskilt
beaktats. Det originella kontrollrummet och vissa
intressanta detaljer berördes närmare. Tal. ville särskilt
betona värdet av ett gott samarbete med arkitekten och
byggmästaren redan på ett tidigt stadium. Vidare
pläderades för fabrikstillverkade standardutrustningar för
att minska montagearbetet på platsen. En annan
synpunkt, som tal. särskilt framhävde, var värdet av
kapslade kopplingsskåp i facken för manöverledningarna, så
att omkopplingar kunna göras utan att facket behöver
göras spänningslöst.
Ing. A. Billström beskrev bl. a. den långt drivna
standardisering av inomhusställverken som AEG
genomfört i samband med utvecklingen av de oljelösa
högspän-ningsbrytarna. Man arbetade med i huvudsak 3 element,
som efter eventuella modifieringar kunde kombineras
på olika sätt, så att varje i praktisk drift förekommande
sammanställning kunde erhållas. Ställverk upp till 30
kV utföras öppna, ehuru med särskilda anordningar för
att bli ljusbågssäkra. Vid spänningar över 50 kV äro
utomhusställverk vanligare men i speciella fall utföras
även inomhusställverk upp till 130 kV.
Dr C. Granborg visade några nya svenska
stödisolatorer av porslin för hög isolationsnivå, vilka hade en
metalliserad skål överst för att få låg spänningsgradient.
Genom att anordna skenorna som en fyrkantig låda kan
motståndsfaktorn sänkas till hälften mot den eljest
vanliga, vilket möjliggör en besparing av koppar. Slutligen
visade tal. några reläkopplare med god brytförmåga i
luft. Idén till dem hade enligt tal. lånats från den
vanliga klädknipan.
Ing. K. Almström visade några bilder av ställverk, som
Siemens planerat och utfört i Sverige under senare år.
För öppna inomhusställverk hade utbildats ett
standardfack, där den inkommande kabeln slutar i en lindad,
massalös box. över kabelfrånskiljaren och
porslinsiso-lerade ström- och spänningstransformatorer går
strömvägen till expansionsströmbrytarens undersida och
vidare över nya frånskiljare till skenorna. Såväl skåpet som
skenorna ha ljusbågssäkra skyddsväggar. I skåpet och
på dess svängbara dörrar placeras manöverdon,
instrument, reläer och mätare, vilket i många fall sparar
särskild instrumenttavla.
Ing. H. Nerman visade exempel på helt oljelösa
ställverk från BBC, där utom brytaren även ström- och
spänningstransformatorerna voro utförda utan olja, de
sistnämnda isolerade med tryckluft vid 14,5 at. För att öka
bryteffekten utföras tryckluftbrytare även med
ljusbågs-släckning i två steg, eventuellt med motståndskoppling.
Tal. berörde även tryckluftmanövreringen i ställverket
och de faktorer som inverka på dess riktiga funktion.
Den efterföljande fria diskussionen berörde
huvudsakligen frågan, om det kunde anges någon bestämd
spänningsgräns, över vilken utomhusställverk bli
ekonomiskt fördelaktigare än inomhusställverk. Den allmänna
uppfattningen, var att en sådan gräns varken kunde eller
borde fixeras, särskilt som många andra synpunkter, t. e.
isolationsgraden, omkopplingsmöjligheter och
luftskyddsfrågor, spela roll för valet av ställverkstyp. i
diskussionen härom deltogo prof. Sten Velander, ing. E.
Sten-kvist och inledarna.
Sammanträdet, som lockat 160 deltagare, fortsatte
som vanligt med supé och samkväm under övliga
former, där ceremonimästarens skändning av
föredragshållarna som alltid blev ett uppskattat inslag. Mm
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, sammanträdde den 7
november under ordförandeskap av civilingenjör T. A.
Lundell,. Att jämte ordföranden justera dagens
protokoll utsagos överingenjör H. Thorelli och förste
byråingenjör G. Swedenborg. I föreningen invaldes
civilingenjörerna G. Bengtsson och T. Paradis samt med.
lic. R. Elmquist, varjämte civilingenjör L. Elfström
inträdde genom anmälan.
Ordf. meddelade att föreningens högskolekommitté
avlåtit en skrivelse till "1940 års sakkunniga för den
högre tekniska undervisningen", i vilken
högskolekommittén tillstyrkt vissa förslag till ändringar i
undervisningen vid Chalmers tekniska högskola, vilka
framställts av rektorn för högskolan samt likaledes
tillstyrkt vissa förslag om lösande av vissa
utrymmesfrågor vid högskolan.
Aftonens föredrag — Hög spänning slikriktare för
läbo-ratoriebruk — hölls av civilingenjör Abel Bergqvist, som
gav en översikt över de olika likriktarkopplingar, som
kunna användas för högre spänningar vid mycket smä
belastningsströmmar. Föredragshållaren uppehöll sig
speciellt vid de krav som ställas på strömventilerna
och lämnade beskrivning på svenskbyggda sådana.
Sedan ordförànden tackat föredragshållaren utspann
sig en livlig diskussion. Ing. Järnh opponerade sig mot
ett yttrande ’i föredraget, enligt vilket provspänningen
för filterkondensatorerna i förhållande till
driftspänningen skulle ligga onödigt högt och att detta skulle
medföra onödigt dyra kondensatorer. Ing. Bergqvist
vidhöll, att åtminstone för de för röntgenbruk
avsedda likriktarna icke krävdes så stor
säkerhetsmarginal. Ing. Thorburn undrade om icke
torrlik-riktare kunde användas för högspänningsaggregat i
stället för elektronventiler, då det föreligger många
svårigheter att tillföra glödeffekten till dessa i
kopplingar, där katoderna antaga höga spänningar i
förhållande till jord. Föredragshållaren meddelade härtill
att i USA konstruerats ett högspänningsaggregat för
400 kV med torrlikriktare.
i föredraget nämndes det egendomliga förhållandet,
att högspänningslikriktarna ännu ej kommit till
praktisk användning för fjärröverföring av större effekter.
Ing. Lamm påpekade att samma förebråelse tidigare
riktats till tillverkarna av större likriktare. Frågan
om lösningen av problemet om kraftöverföring med
högspänd likström beror dock ej endast på konstruk-
6 sept. 1941
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
