Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
taget. Det blir i första hand alla våra tiotusentals
löntagare, småsparare och pensionärer och alla de
många som ha strävat hela sitt liv för att ha något
att leva av på gamla dagar, som av inflationen komma
att ställas på bar backe och göras beroende av det
allmänna för sin existens. Svaret kan endast bli ett:
Skyddet av vårt penningväsen är just nu vårt folks
förnämsta uppgift. Det är vår viktigaste
beredskaps-åtgärd. Därför måste vi också stödja försvarslånen
med hela vår ekonomiska kraft. Detta är en allas
vår angelägenhet på ett helt annat sätt än som hittills
har kommit till uttryck i det första försvarslånets
teckningslistor. Hela antalet enskilda tecknare
uppgår nämligen icke till mera än högst en halv million,
alltså icke mera än en tolftedel av vårt lands
befolkning.
När vi teckna på försvarslånet skola vi ej inbilla
oss att vi utöva någon sorts välgörenhet mot staten
eller att vi göra oss förtjänta av någon tacksamhet
från det allmännas sida! Genom att teckna
obligationer och på så sätt deltaga i kampen mot inflationen
göra vi endast vad vi kunna för att trygga våra äldre
besparingar. Vi måste också hålla i minnet att det som
tages ut skattevägen representerar, privatekonomiskt
sett, en direkt förlust, medan teckningen av
obligationer ökar våra räntebärande tillgångar! Det är alltså
våra egna intressen vi gagna, då vi vår plikt likmätigt
ställa våra besparingar till förfogande!
Som jag redan har nämnt är det icke genom
konsumtion av färdiga varor, som vi ekonomiskt skola
försöka lyfta oss själva i håret, utan den enda
gångbara vägen är att öka produktionen av
nödvändighetsvaror. Det går alltså inte att sätta i gång med
vilka arbeten som helst bara för att "skaffa arbete".
När därför parollen "för försvar och arbete" har valts,
får man förutsätta att ansträngningarna att skaffa
arbete komma att följa så ekonomiskt sunda principer
som möjligt. Hur pengarna komma att användas
tillkommer ju för övrigt myndigheterna att bestämma.
Den saken behöver alltså inte diskuteras i det här
sammanhanget. Det viktigaste är att även det nya
lånet blir en verklig framgång. Just med tanke på att
ett av syftena med lånet är att bekämpa
arbetslösheten bör Andra försvarslånet ligga industriens män
särskilt varmt om hjärtat! Detta så mycket mera som
det faktiskt är en livssak för industrien att den
svenska kronan värnas!
r.
Företagsekonomisk forskning.
Av professor O. SILLÉN.1
I en på 1850-talet i Paris utkommen bok, som
behandlar vissa ekonomiska problem inom
affärsföretag, med titeln "Traité des Entreprises industrielles,
commerciales & agricoles", säger förf. J.-G.
Courcelle-Seneuil, bl. a. följande:
"När man tar i betraktande vilken mångfald av
egenskaper, som är nödvändig för att göra någon till
en skicklig företagare, förvånas man över att antalet
dåligt planlagda och skötta företag inte är större.
Men vid närmare undersökning finner man, att
praktisk utbildning, erfarenhet och tradition inom varje
affärsgren grundlägga och vidmakthålla speciella
principer och lagar, som utgöra en tillämpning av
allmänna principer. Även om erfarenheten inte skapar
uppfinnare, männen som finna nya vägar, är den dock
ägnad att förekomma fel och varsko om de farligaste
blindskären."
"Om man emellertid å andra sidan betänker vilken
vittomfattande underbyggnad den dagliga praktiken
skänker alla affärsmän, blir man förvånad över att
antalet dåligt planlagda och skötta företag är så
stort."
De svårigheter att tillgodogöra sig praktikens rön,
som Courcelle-Seneuil åsyftar, ha icke blivit mindre
under de mer än 80 år som gått sedan hans arbete
skrevs. Affärslivets mekanism är mera komplicerad,
affärsföretagen ha vuxit i storlek och antal, nya
företagsformer ha tillkommit, produktion och
distribution intensifierats.
För exceptionella affärsbegåvningar blir det säker-
1 Föredrag hållet vid Teknologföreningens avd. för
industriell ekonomi och organisation samt Företagsekonomiska
■föreningens sammanträde den 29 oktober 1940.
ligen även i framtiden möjligt att bli framstående
företagare utan s. k. teoretisk underbyggnad och till
synes med enbart praktik såsom underlag. Detta är
dock undantag, som framdeles bli allt sällsyntare och
som förklaras av en säregen kombination av väl
utnyttjad praktik med intelligens och intuition, fantasi
och sunt omdöme samt en god portion tur.
För det stora flertalet blir det allt svårare att finna
sig tillrätta i praktikens snårskog av ständigt
växlande företeelser. Alltför många låta vilseleda sig av
ensidiga erfarenheter, tillkomna under helt andra
förhållanden än dem, som råda då de skola träffa
viktiga avgöranden. Praxis kan leda fel.
Det är säkerligen också detta förhållande, som
åsyftades, då Disraëli — Lörd Beaconsfield — en gång
reagerade mot det ofta hörda talet om betydelsen av
erfarenhet och tradition och emot de s. k.
praktikernas ovillighet att acceptera nya och bättre metoder
genom att säga: "the practical man is the man who
continuès to practice the errors of his forefathers".
Praktiken bör uppenbarligen kompletteras med en
för ändamålet anpassad teoretisk utbildning, vilken
är baserad på forskningsarbete, bedrivet inom de
områden, som äga betydelse för affärslivet och
företagaren.
Det är som bekant speciellt handelshögskolorna,
som tagit upp en sådan teoretisk utbildning och
forskning på sitt program.
Men fastän den första handelshögskoleartade
institutionen grundades redan på 1880-talet i U. S. A.
(Wharton School of Finances and Commerce i Phil:a)
och de första handelshögskolorna i Tyskland
tillkommo omkring år 1900, dröjde det ända till framåt 1910
2
4 jan. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
