Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Viskoscelkill Acetat cellull
Fig. 8. Elasticitetsdiagram.
system, dà elasticitetsegenskaperna även äro
beroende av luftens relativa fuktighetshalt. Genom att
uppgöra dylika diagram vid olika relativa
luftfuktighetshalter får man emellertid en serie
elasticitetsdiagram, vilka så fullständigt som det är möjligt
återge fiberns elasticitetsegenskaper.
Att uppgöra dylika diagram är emellertid
fruktansvärt tidsödande och fordrar en stab av
assistenter. Vid Textilinstitutet bruka vi därför nöja oss
med tvådimensionella diagram och alltså eliminera
två av variablerna, nämligen tiden och
fuktighetshalten. Några exempel på dylika diagram finnas i
fig. 8. Fibern belastas vid 65 % relativ
luftfuktig-hetshalt 1 min., då töjningen avläses. Därefter
avlastas den, och den efter 1 min. kvarblivande
töjningen avläses. Belastningen stegras successivt, tills
fibern brister. Den streckade ytan i diagrammet
representerar den elastiska töjningen, den ostreckade
den kvarblivande töjningen.
En blick på diagrammen är tillräcklig för att
fastställa, hur överlägsen ullen är cellullen ur
elasticitets-synpunkt. Definierar man elasticiteten som
förhållandet mellan den elastiska och den totala töjningen,
så kan ullen för samma elasticitet utsättas för en
såväl avsevärt högre belastning som töjning. Man ser
emellertid vidare av diagrammen, att
acetatcellulosan har betydligt bättre elasticitetsegenskaper än
den vanliga viskoscellulosan.
Skillnaden i elasticitetsegenskaperna kanske
framträder ännu tydligare i diagrammen i fig. 9. Den
totala töjningen har här avsatts längs æ-axeln och
den mot denna svarande elastiska töjningen längs
y-axeln. Äro båda lika, dvs. är fibern fullständigt
elastisk, får diagrammet formen av en rät linje,
vilken bildar 45° vinkel med koordinataxlarna. Är
fibern fullständigt oelastisk, dvs. fullständigt
plastisk, kommer diagrammet att sammanfalla med ar-
axeln. Diagrammen i fig. 8 visa huru nära
viskos-cellullen ännu ligger det senare fallet och hur lång
väg man har att gå, innan man kommer fram till
en fiber med ullens elasticitetsegenskaper.
Skillnaden mellan ull och cellull blir ännu större, om man
använder Weltziens diagram och tager tidens
inflytande med i betraktande. Den elastiska efterverkan
är nämligen mycket mer utpräglad hos ull än hos
cellull, och man har funnit, att ullfibrer, vilka få
sammandraga sig under 3 veckor, äro fullständigt
elastiska intill 40 % total töjning. Hos cellullen
är däremot den elastiska efterverkan obetydlig.
Slutligen bibehåller ullen sin höga elasticitet även i
fuktigt tillstånd, vilket bl. a. är en av orsakerna till
yllebaddräkternas stora popularitet. Cellullens
elasticitet avtager däremot starkt med fuktighetshalten,
och elasticitetsdiagrammen förändras alltså till
cellullens förmån, oin fibrerna överflyttas till en torrare
atmosfär. Vid mycket låg relativ luftfuktighetshalt
bli cellullvävnader också tämligen skrynkeläkta.
Acetatcellullens bättre elasticitetsegenskaper ha
gjort, att man i stor utsträckning, särskilt i
Förenta staterna, börjat använda den som
ersättningsmaterial för ull. Den har emellertid vissa
nackdelar, bland annat är den svagare och mindre
slitstark än den vanliga cellullen. Som
ersättningsmaterial för bomull eller för inblandning i
bomullsvävnader är däremot acetatcellull mindre lämplig, då den
vid tvätt ej tål höga temperaturer eller alkaliska
tvättmedel.
Det räcker emellertid ej med att ett fibermaterial
är elastiskt, det måste även under vissa förhållanden
kunna formas, dvs. vara plastiskt. I annat fall
skulle ju veck och dylikt, vilka pressats in i plagg,
försvinna mycket fort. Töjer man en ullfiber och
utsätter den i utsträckt tillstånd för vatten av 90—
100° samt låter den sedan, fortfarande i utsträckt
tillstånd, torka, så blir utböjningen permanent, även
om fibern på nytt fuktas. Genom en dylik
behandling med kokande vatten kan man ge en ullfiber
strängt taget vilken form som helst, en egenskap som
ingen annan natur- eller konstfiber besitter.
Veck och dylikt, vilka pressas in i ylletyger, bli
därför bestående mycket länge, även om tyget
användes i en relativt fuktig atmosfär. Orsaken till
att de så småningom försvinna är blott den, att man
Fig. 9. Elasticitetsdiagram för några olika fibrer.
42
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
