Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
vaffen/ada a
Fig. 1. Dejektoranläggning.
Fig. 2. Genomskärning av dejektor (efter Steam Engineer).
enat med olägenheter att tillsätta trinatriumfosfat i
matarvattenledningen före pumpen, då i detta fall
pannstensliknande beläggningar bildas i rör och
ekonomiser, och därför bör trinatriumfosfat tillsättas
direkt i pannan. För dosering av
pannstensmotverkan-de tillsatser finnas speciella doseringspumpar. Yid
användning av dylika avlägsnas slammet vid
botten-blåsningen. Ett annat sätt för kemikaliedosering
utgör dejektorförfarandet, vid vilket dessutom slammet
delvis avlägsnas genom en särskild anordning.
Principen för dejektorförfarandet framgår av fig.
1 och 2. Från den lågt belägna vattenlådan a (fig. 1)
ledes genom ett ångmantlat lodrätt rör pannvatten
upp till två parallellkopplade luftkylda rör, därifrån
ned till dejektorapparaten och slutligen tillbaka till
pannan genom vattenlådan b. Genom värmningen av
stigröret och kylningen av den övriga kretsen
erhålles vattencirkulation genom dejektorn. I denna (fig.
2) sker kemikaliedoseringen i övre delen, som utgöres
av ett rum a, som står i förbindelse med det
cirkulerande vattnet genom en kanal b, försedd med en
ventil c. Genom denna kanal stiger vatten upp och
mättas med doseringsmaterial och sjunker sedan genom
sin ökade tyngd ned igen och blandas med det övriga
vattnet. Med ventilen kan doseringshastigheten
regleras. Slamavskilj ningen sker i dejektorns nedre del.
Vattnet ledes genom centralröret d till nedre delen av
rummet e och strömmar sedan i sick-sack i
huvudriktning uppåt mellan ett antal skärmar f, g osv.
Därvid utslungas större delen av slammet mot
rummets ytterväggar. Intill dessa är genom kylverkan
från omgivningen strömningen nedåtriktad, och
därigenom föras de utslungade partiklarna snabbt ned
till rummets botten. Denna del av dejektorn
tjänstgör alltså som ett antal seriekopplade
centrifugalav-skiljare, och genom den nedåtriktade
periferiströmmen, som för undan partiklarna, blir avskiljnings-
effekten hög. Med bottenventilen h kan slammet
avlägsnas.
Enligt fabrikantens anvisningar bör
cirkulationshastigheten genom dejektorn avpassas så att den
motsvarar 5—10 % av normala pannbelastningen. En
grafisk metod för beräkning av cirkulationen är
framlagd av Green och Goldstern.1
Med hjälp av dejektorförfarandet kan man alltså
utföra kemikaliedosering till pannvattnet och även
avskilja slampartiklar. I princip skiljer sig
förfarandet från användning av doseringspump genom att
det möjliggör nedbringande av slamhalten i
pannvattnet till ett lägre värde än det som erhålles vid
ordinär bottenblåsning, om samma vattenmängd
avtappas pannan. Av intresse är då att se, om detta
kan medföra några fördelar.
Slammet i pannvattnet kan tänkas vara skadligt
dels genom att öka skumningen och dels genom att
bilda avsättningar, som hindra värmeöverföringen
eller vattencirkulationen.
Skumbildningen är att hänföra såväl till
pannvattnets beskaffenhet som till pannans konstruktiva
utformning. Framförallt beror den emellertid på
förekomsten av förtvålningsbara organiska ämnen i
pannvattnet, som kunna införas genom förorenat
spädvatten eller med kondensat från ångmaskiner, som
smörjas med kompounderade oljor. Även
oorganiska salter kunna påverka skumningen, och
salt-halten bör därför ej överskrida 5—20 g/1.
Beträffande inverkan av uppslammade fasta partiklar på
skumningen äro meningarna delade. Joseph och
Hancock2 funno sålunda vid försök med en modell-
1 Green och Goldstern, The Steam Engineer, 9, s. 63—66
(1939).
2 Joseph och Hancock, J. of the Soc. Chem. Ind. 46, sid.
315 T (1927).
17 maj 1941
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
