Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig-. 2. Detalj av fig. 2.
struktionerna m. m. Man får slå pålarna på
lämpligaste sätt. Sådana pålar förhindra glidning till allra
största delen genom de krafter, som de kunna upptaga
i sin längdriktning.
Vi tänka oss den mark, på vilken vägbanken i fig. 3
vilar, förstärkt med pålar slagna på enligt ovan
lämpligaste sätt. Den farligaste glidytans läge blir nu icke
densamma som utan pålning.
Det möter icke någon som helst svårighet att
förstärka leran med pålar så att påkänningen i leran
aldrig uppnår brotthållfastheten. Någon glidyta B,
O eller A uppkommer således ej. Det kan då inte
heller bli tal om något område, inom vilket glidning
kan ske efter vilken glidyta som helst. Något
"glidskikt" torde således icke uppstå. Pålarna kunna
alltså upptaga tvärkrafter. Inverkan av dessa
tvärkrafter på hela stabiliteten är emellertid olika allt efter
glidytans belägenhet. Vid djupt liggande glidytor
bliva tvärkrafterna av oväsentlig betydelse i
jämförelse med övriga krafter. Vid grunt liggande
glidytor ha de större betydelse.
Fig. 1 och 2 visa schaktningsarbetena till ett av
landfästena till järnvägsviadukten för spåret till
Sannegården över försänkta gatan till Götaälvsbron i
Göteborg. Leran är här av mycket lös beskaffenhet,
vilket förstås därav, att slänterna till gatan måste
utföras i lutning ca 1 : 7 (om jag minnes rätt). Vid
ovannämnda schaktningsarbeten var slänten förstärkt
med pålar. Vid ett skred (av mindre omfattning och
tack vare pålarna utan betydelse för arbetena),
varifrån bilderna äro tagna, hava pålskallarnas
rörelser i skredriktningen varit större än markytans
rörelse. Pålarna, som från början voro vertikala, luta
märkbart utåt. Detta måste tyda på att pålarna ha
en ganska god förmåga att upptaga tvärkrafter.
Man finner ofta vid stabilitetskontroll av utförda
konstruktioner, att man måste taga hänsyn till
tvärkrafter i pålarna för att få teori och verklighet att
stämma överens.
Svårigheterna att bestämma tvärkrafternas storlek
torde vara uppenbar. Att emellertid helt försumma
dem är icke riktigt. Det måste bli en
bedömningsfråga för varje särskilt fall.
Bror Fellenius.
För att spara på TT:s utrymme kommer jag att
fortsätta diskussionen med kapten Asplund och
civilingenjör Fellenius brevledes och muntligen. Diskussionens
eventuella resultat kommer att tillställas tidskriften.
W. Kjellman.
Föreningar
Fig.
i ing. Kjellmans inlägg 1940/11.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst hade
julsammanträde med damer lördagen den 14 december
1940 i föreningens lokal, Brunkebergstorg 20.
Sammanträdet var besökt av ett 70-tal personer. Sedan
ordf., kapten Törd Lindblad, hälsat de närvarande, och
särskilt damerna, välkomna, valdes till justeringsmän
för dagens protokoll civilingenjörerna Walo Finné och
Sune Ewerdahl. I avdelningen inträdde genom egen
anmälan civilingenjörerna E. Gustav Bergström,
Stockholm, Lennart Blomberg, Malmö, och Gustav Tage
Poring, Stockholm.
Till VV:s representant i biblioteksnämnden nyvaldes
civilingenjör Erik A. E. Blomkvist efter civilingenjör
Fr. Schütz, som innehaft befattningen i tre år.
För husbyggnadstekniska kommittén omvaldes till
ordf. överingenjör G. Chatillon-Winbergh och till övriga
ledamöter valdes byrådirektör Nils Royen, byggmästare
Olle Engkvist och civilingenjörerna Sven Nycander,
Tor Stenport, Evert Strokirk, Åke Grauers, Erik
Forslind och Harry Bernhard.
Dagens föredrag hölls av flottningschef Au
Holmström över ämnet: Bland svarta i
Sumatras inre. Föredragshållaren, som på
uppdrag av holländska staten år 1939
studerat floderna på Sumatra, lämnade
en fängslande skildring av
infödingarnas liv. Särskilt var det Gajofolket
som föredragshållaren hade intresserat
sig för, men även Batakerna uppehöll
han sig något vid. Det inte minst av
damerna livligt uppskattade föredraget
illustrerades av utmärkta ljusbilder och
en smalfilm i färg, i vilken man fick
en god uppfattning av infödingarnas
egendomliga danser, färgglada
festdräkter etc. Föredragshållaren avtackades
av ordf. som därefter framförde
avdelningens tack till de vid årsskiftet av-
14
25 jan. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
