Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
*
FACKAVDELNING
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
HÄFTE 6
Redaktör< NILS GUSTAFSSON
20 JUNI 1942
INNEHÅLL: Användning av cellull i renardukar för kolgasgeneratorer, av civilingenjör Birger Norlin. —
Något om hjulets mekanik, av civilingenjör Ingemar Schwalbe. — Notiser.
Användning av cellull i renardukar för
kolgasgeneratorer.
Av civilingenjör BIRGER NORLIN.
I gengasverk, som användas på bilar och söm drivas
med träkol finrenas gasen nästan undantagslöst
medelst filter bestående av bomullsduk.
Med den omfattning gengasdriften tagit förbrukas
årligen en avsevärd mängd bomullsduk för detta
ändamål, uppskattningsvis beräknad till 100 à 200
ton.
Då denna förbrukning i hög grad minskar vår
tillgång till bomull för andra ändamål har det varit av
intresse att undersöka om en blandning av cellull
och bomull eller eventuellt enbart cellull skulle kunna
användas i stället.
För att belysa denna fråga har jag på uppdrag av
Statens bränslekommission, gengasbyrån, utfört
nedan relaterade prov med tyg av tre olika kvaliteter,
anskaffat genom statens industrikommission.
Dessutom har tygernas antändlighet provats på Statens
provningsanstalt. Vidare relateras resultat av
försök, utförda hos AB Yolvo, vilka välvilligt ställts till
förfogande.
Praktiska körprov.
Vid dessa prov användes tyg av tre olika
kvaliteter, som anskaffades genom Statens
industrikomissions försorg.
Tygkvaliteterna voro följande:
Tabell I.
Varuslag Garner Trådtal pr dm vikt pr m2 g
varp inslag varp inslag
100 % bomull 18 24 428 266 209
33 % cellull,! 67 % bomull ..... 18 18 428 229 240
100 % cellull 18 24 453 268 220
vända i samband med cellullstyger än den förra. På
grund av dessa tygers stora mjukhet kunde man
nämligen befara, att renarduken under drift skulle sugas
in mot dukskiljaren så kraftigt att anliggningsytan
skulle bliva onormalt stor med motsvarande höjning
av genomgångsmotståndet.
Dukramar med dukar sattes fast i två ramhållare
passande till en Svedlunds renare, 6 st. med
dukskil-jare av veckad plåt i den ena och 6 st. med
dukskil-jare av spiraler i den andra. De 6 dukarna i varje
sats bestodo av 2 st. med 100 % bomull, 2 st. med
33 % cellull och 2 st. med 100 % cellull med föl
jande ordningsföljd från ena sidan till den andra:
100 % bomull.
33 % cellull,
100 % cellull,
33 % cellull,
100 % bomull,
100 % cellull
för att i största möjliga utsträckning eliminera
felaktigheter, som kunde tänkas uppstå på grund av
olikformig avkylning och ojämn gasfördelning.
Före och efter varje provkörning uppmättes
tryckfallet i varje duk
medelst en startfläkt.
Tryckfallet i de olika dukarna mätt i mm
vattenpelare framgår av följande två tabeller.
Tabell 11. Dukavskiljare av veckad plåt.
Dukarea 27,5 m’2. Genomsugen luftmängd 34 1 per minut
och dm- dukarea.
när luft sögs genom densamma
Av materialet tillverkades renardukar passande till
dukramar av två olika typer, dels med dukskiljaren
bestående av en veckad plåt, dels med dukskiljaren
utförd som en matta av sammanflätade
ståltrådsspiraler.
Anledningen till att två olika typer provades var,
att man önskade få klarlagt, om den senare
dukskil-jartypen möjligen kunde vara fördelaktigare att an-
100 % bomull 33 °o cellull 67 o/a bomull 100 % cellull
Duk nummer
1 2 1 2 1 2
Rena 12 16 16 12 20 12 mm vp
Efter 10,5 tim. körning .. 20 22 20 18 22 20
29,0 „ 3§ 34 36 32 38 32 n )i
„ renborstning och 20,o
tim. körning .... 38 38 38 32 38 30 n »
18 april 1942
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942am/0043.html
