- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Automobil- och motorteknik /
43

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tygerna av cellull och med cellullinblandning visa
här fullt ut lika goda siffror som de rena
bomullstygerna.

Hygroskopiska egenskaper.

En viss uppfattning om de olika materialens
hygo-skopiska egenskaper erhölls genom att dukarna lades
i vatten under så lång tid, att de blevo fullständigt
genomfuktade, varefter överskottsvattnet
avlägsnades genom kraftig skakning. Skillnaden i vikt före
och efter fuktningen uppmättes och noterades.

Resultatet av provet (tabell VII) visar att de olika
tygerna även i detta avseende äro likartade.

Tabell VII.

Automobil-och Motorteknik

UTer per min. och dnf

Duk nr Material Viktökning gr/dm2
1 Twills-Satin ................. 2,8 1,3 1,3 2,2
2 Oblekt bomull ..............
3 30 !% vistra
4 70 % bomull /................ Vistra .......................


För att få ett mått på genomsläppligheten för
gaser i fuktigt tillstånd uppmättes tryckfallet i duk av
100 % bomull, resp. 100 % cellull före och efter
fukt-ning, varvid luft medelst en startfläkt sögs genom
dukarna. Det visade sig därvid, att tryckfallet för
ren bomullsväv ökade från 20 mm vp till 74 mm vp
under det ren cellullsväv uppvisade siffrorna 18 och
248 mm vp. Cellullstyget blir alltså i det närmaste
ogenomträngligt vid fuktning, vilket emellertid i
praktisk drift icke torde medföra större olägenheter
än om bomull användes. Dukarna ha nämligen
alltid ett mer eller mindre tjockt sotlager, som vid
fuktning snabbt uppnår stor täthet, varför man redan av
denna anledning alltid måste tillse, att man håller
renardukarna torra.

Iteningsförmäga och luftmotstånd före och efter
tvättning.

Reningsförmågan uppmättes genom att
sotpartiklar < 100 ß vid högt vakuum och med kraftiga
luftstötar blåstes mot duken, varvid procenthalten
genomsläppt sot uppmättes. Luftmotståndet mättes
vid konstant tryckfall före och efter tvättningen.

Tabell VIII.

(Se även fig. 2.)

Duk nr Material [-Genomsläpplighet-] {+Genomsläpplig- het+} för sot i %
otvät-tad tvättad Ändring i
luftmängd
1 Twills-Satin .............. 2,9 2,9 — 2
2 Oblekt bomull ........... 6,0 3,7 — 20
3 30 ’% vistra | 70 i% bomull] ............ 1,7 3,4 + 1
4 Vistra ................... 6,5 17,5 + 61

Oblekt bomull blir tätare efter tvättning och renar
bättre, under det att det rena cellulltyget blir
glesare och förlorar en stor del av sin reningsförmåga
genom tvättningen. Detta torde bero på att tyget

Fig. 2. Motståndet

J 4 mm H20

Tryckfall i filferduk

olika filterdukar före och efter
tvättning.

innehållit en viss mängd appretur, som försvunnit vid
tvättningen.

Då man på grund av de anmärkningsvärt höga
siffrorna på genomsläpplighet för sot och luft hos det
tvättade cellullstyget kunde befara att cellulltyg
genom tvättning skulle bliva så glest att
användbarheten som reningsdukmaterial minskades, gjordes
praktiska körprov med det från
Industrikommissionen erhållna materialet, varvid följande iakttagelser
noterades:

Tabell IX. "Praktiska körprov.

Undertryck före
renaren i mm He;
Material
vid 40 vid 50
km/tim km/tim
100 °/o bomtill:
Rena dukar .................. 12 mm 20 mm
Efter 30 tim. körning ........... 32 „ 50 „
100 % cellull:
Nya, rena dukar .............. 14 „ 20 „
Tvättade dukar ............... 12 „ 20 „
D:o efter 40 tim. körning........ 12 „ 20 „

Efter 30 resp. 40 mils körning undersökning av
rörledningar efter renaren samt av spärrfiltret.
Kondensering av fuktighet i rörledningen mellan
spärrfiltret och biandaren i båda fallen. Ingen
sotbeläggning i spärrfilter eller rörledning."

Om någon nämnvärd sotmängd trängt igenom
duken hade någon del av detta fastnat i
fuktbeläggningen på rörets väggar, varför man säkerligen kan
våga den slutsatsen, att reningsförmågan även i
fråga om det tvättade cellullstyget varit fullgod.

20 juni 1942

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942am/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free