Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Principen för
pejling med akustisk
kompensator. En
ljudvåg infaller
under sned vinkel mot
mottagarna Mi och
Observatören,
som har huvudet
inskjutet mellan ö„ och
0h (jfr fig. 2),
inställer luftsträckan
dl så att han känner
ljudet komma rakt framifrån, dvs. så att han hör en impuls
exakt samtidigt med båda öronen. Då ljudets hastighet i
vatten är 4,3 ggr större än i luft följer härav att = 4,3 di,
varav infallsvinkeln kan beräknas.
Fig. 3. Pejling med
hjälp av elektriska
fördröjningsfilter.
Fig. visar
utvecklingen från fig. 1.
Observatören lyssnar "
här på summan av
impulserna från de
båda elektriska
mikrofonerna Mi och
Mj. Han varierar ’’
konstanterna i de
elektriska fördröjningsfilterna F så att maximum av
ljudstyrka erhålles i telefonen. Ur de elektriska data kan
fördröjningstiden och därmed ljudets infallsvinkel beräknas i
analogi med fig. 1.
komma faslikhet i hörselimpulserna från de båda
mottagarna (dvs. höra ljudet rakt framifrån) och
sedan ur fördröjningsanordningens inställning kunde
beräkna ljudvågens verkliga infallsvinkel. Fig. 1
anger närmare principen, och fig. 2 visar liur
apparaten tog sig ut i praktiken. Den kallades
kompensator, emedan man med den kompenserade
fasskillnaden i ljudet från de båda mottagarna.
De akustiska fördröjningsanordningarna voro föga
praktiska, emedan de gåvo anledning till talrika
resonanser och togo upp störningar från omgivningen.
Införandet av elektriska fördröjningsanordningar blev
nästa stora steg framåt. Principen (fig. 3) är i
huvudsak densamma som förut. Från mottagarna,
som i detta fall äro elektriska mikrofoner, föras
impulserna över elektriska fördröjningsfilter och en
hörtelefon till lyssnaren. Man kopplar härvid
hörtelefonen så, att man lyssnar med båda öronen på
båda mottagarna och ställer in
fördröjningsanordningen på maximal ljudstyrka i hörtelefonen. Det
är givetvis även möjligt att göra kopplingen Sclj Bitt)
man liksom vid radiopejling ställer in på Ijudmini-
stik = y ^ ohm (där L — en spoles induktans ut
mum, men då de ljud man lyssnar på (propellerljud
från främmande fartyg) ofta äro ytterst svåra att
urskilja i den allmänna störningsnivån, är
maximalmetoden att föredraga i detta fall.
De elektriska fördröjningsfiltren utgöras i
allmänhet av vanliga lågpassfilter (fig. 4) bestående av en
rad seriekopplade induktansspolar och med
kondensatorer i shunt. Ett dylikt filter har en
karakteri-!’L
C
tryckt i henry och C c= en kondensators kapacitet
uttryckt i farad). Det har ingen dämpning för
frekvenser väsentligt lägre än 1 p/s. Det viktiga
ti \JL C
i detta sammanhang är att fördröjningen från en
länk i filtret till nästa för en elektrisk impuls är
\jL C sek. Genom att koppla in olika delar av filtret
kan man alltså åstadkomma tidsfördröjningar
proportionella mot antalet inkopplade filterlänkar.
Det är tydligt, att en lyssningsanordning med
endast två mottagare har en riktningskarakteristik
med många maxima och minima, som försvåra
pejlingen. En ändring av ljudets infallsvinkel med så
stort belopp, att det ändrar vägskillnaden för
ljudvågens front mellan de båda mottagarna med en
ljudvåglängd, medför ju ingen ändring av hörselintrycket
Fig. 4. Fördröjningsfilter. Som fördröjningsfilter användes
ett vanligt lågpassfilter. Spänningsimpulser med frekven-
1
ser som äro väsentligt lägre än
islLC
fortplanta sig med
oförändrad storlek med en hastighet av _____ länkar/s.
\JL C
Fig. 2. Akustisk kompensator i användning.
R =
länkar/s,
\lLC
t =\lLC s/länk.
82
4 juli 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
