Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
dens åtgärder göra det omöjligt att ögonblickligen
upprätta telefon- och teleprinterförbindelse.
För detta ändamål användas olika sändare, därav
två mindre för 5 W respektive 100 W och två större,
en kortvågssändare för 1 kW och en långvågssändare
för 1,5 kW. Som mottagare användes en
ryggsäcksmottagare, en allvågsmottagare, en kortvågsmottagare
och en långvågsmottagare. Dessutom kunna de två
nedannämnda flygradioanläggningarna även användas
för stationärt bruk.
Med tillhjälp av dessa anläggningar kan
stridsledningen blixtsnabbt ge order till hundratals enskilda
kampgrupper, och inte ens den minsta enhet behöver
annat än under mycket kort tid stå utan förbindelse.
Sin största betydelse har givetvis radion som
förbindelse mellan marken och flygplanen i luften.
Flygradioanläggningarna ha standardiserats till två olika
typer, de kombinerade sändare och mottagare "FuG
III aU" och "FuG X". Dessa jämte andra
special-anläggningar ge stridsledningen på marken eller i
luften möjlighet att ständigt stå i förbindelse med
flygplanbesättningarna, samtidigt som
förbandscheferna kunna stå i förbindelse med varje maskin i
förbandet genom telefoni eller telegrafi.
Utöver dessa anläggningar ha givetvis flygplanen
pejlmottagare som hjälpmedel för navigeringen.
Dessutom ge blindlandningsmottagare i förening med
in-flygningsradiofyrar och sättfyrar på marken möjlighet
till säker landning vid dåligt väder.
Flygsignalistens svåra arbete understödes för övrigt
av en omfattande markorganisation med
flygfältbelysning, flygradiofyrar, markpejlstationer m. fi.
Därutöver finnas givetvis en hel del specialanläggningar,
vilka än så länge måste förbli hemliga, liksom för
övrigt alla detaljer om de ovan nämnda. För övrigt
befinner sig hela detta område i rask utveckling,
vilken efterhand snabbt tillgodogöres för militära
ändamål. (Telegraphen-Praxis, januari 1942.) sah.
Kombination av elektrisk och tryckluftbromsning.
Vid bandrift med likström användes med stor fördel den
elektriska bromsningen, i det man låter maskinerna
arbeta som generatorer. På moderna fordon finnes
alltid även tryckluftbroms. Denna ger nämligen en av
hastigheten oberoende bromskraft, vilket ej är fallet
med den elektriska bromsen. Genom reglering av
motståndet, som belastar maskinen, kan en korrigering ske,
men fullständig kan denna ej bliva, då bromskraften vid
stillestånd är noll.
Den elektriska bromsningen har obetydligt slitage och
kan lätt upptaga stora effekter. Man har därför strävat
efter att åstadkomma en kombination av de bägge
systemen. En dylik antydes i uppsatsen.
Manöverarmen för bromsning påverkar både den
elektriska och den luftstyrda bromsen. För varje bromsläge
finnes en viss inställning av de bägge bromsarna. Det
gäller nu åstadkomma att den luftstyrda bromsen ger så
mycket större bromskraft vid sjunkande hastighet, att
minskningen i den elektriska bromsningen kompenseras.
Detta löses på så sätt, att bromsströmmen får påverka
en magnetventil. Vid stor strömstyrka är
magnetven-tilen stängd och luftbromsen arbetar sålunda ej, vid
låg strömstyrka öppnas ventilen av en fjäder och
luftbromsen ger den bromskraft, som motsvaras av det
inställda läget på manöverorganet.
Anordningen har den fördelen att det ej är
nödvändigt att dimensionera luftbromsarna så, att de kunna
upptaga de vid stora hastigheter avsevärda
energimängderna. Vidare blir bromsningen behagligax-e än
vid enbart elektrisk bromsning, i det att de snabba
ändringarna i bromskraften bortfalla (Greppi,
L’Blettrotec-nica, Aug. 1939/E1 Bahnen, september 1940.)
E. L.
Litteratur
Kriget och tidskrifterna. STF och KTH beteckna,
att ifrågavarande tidskrift finnes att tillgå på Svenska
teknologföreningens resp. Tekniska högskolans
bibliotek med åtföljande nummerbeteckning för resp.
hyll-fack.
Glasers Annalen (KTH 217).
Neues Werkstoffdenken in der Elektrotechnik 1941,
h. 20, s. 265.
Edison Electric Institute Btdletin (KTH 651).
Electrical Living in Defense Housing 1941, h. 10, s.
416.
The Journal of the Institute of Electrical Engineers
(KTH 650, STF 224).
Fire Detection Devices, With special Referense to the
Detection of Incendiary Bombs, h. 2, s. 88.
Das Licht (STF 22:8).
Die Lichttechnik der Gegenwart in ihrer technischen,
wirtschaftlichen und sozialen Bedeutung 1941, h. 12,
s. 233.
Die Grundlagen der Luftschutz-Verdunkelung von
In-nenräumen nach dem Sperrfilterverfahren und
Brfali-rungen aus der praktischen Anwendung 1941, h. 12,
s. 239.
ETZ Elektrotechnische Zeitschrift (KTH 203, KTH
703).
Elektrisch betriebener Måssengüter- und
Fernsclmell-verkehr im. europäischen Grossraum, h. 3/4, s. 33.
Bin neues Dreispannungssystem, h. 7/8, s. 85.
Nickelarme und nickelfreie Widerstandswerkstoffe,
h. 7/8, s. 89.
Die zweckmässige Schaltung von
Notbeleuchtungs-anlagen, h. 7/8, s. 93.
ETT Elektroteknisk Tidsskrift (STF 208).
Elektrisk utvinning av olje direkte av jorden, h. 2,
s. 11.
Aluminiumkurser i Vestfold, h. 3, s. 30.
Elektrotekniker en (STF 221, KTH 674).
Fluorescensrørenes Udvikling og nuværende
Ståndpunkt, h. 1, s. 15.
Elektricitetsproduktion og Fjernopvarmning, h. 2,
s. 46, h. 5, s. 113.
Mørklægningen, h. 4, s. 105.
Retningslinier for Forholdsregler til Indskrænkning af
Materialforbruget i elektriske Installationer, h. 6, s. 172.
Elektrotechnik und Maschineribau (STF 2:22, KTH
702).
Das Hafergut-Schweissverfahren für
Dünnblecli-schweissung, h. 1/2, s. 15.
Elektrizitätswirtschaft (STF 225).
Das neue Materialbeschaffungsverfahren zur
Umstel-lung landwirtschaftlicher Betriebe auf elektrischen An
trieb, h. 2, s. 41.
Die Beleuchtung von Kraftwerken im Kriege, h. 5,
s. 108.
Bulletin Schweizerischer Elektrotechnischer Verein
(STF 205, KTH 649).
Luftkraftwerke in Russland und den Vereinigten
Staa-ten, h. 1, s. 17.
Forschungslaboratorium für Hochspannung und
Hoch-leistung der Maschinenfabrik Oerlikon, h. 2, s. 34.
Ueber die Möglichkeit des Betriebes schweizerischer
Nebenbahnen mittels Akkumulatoren-Triebfahrzeugen,
h. 3, s. 68.
Neues tragbares elektrisches
Universal-Scheiiiwerfer-geräth, h. 4, s. 99.
Fahrleitungen aus Aluminium, h. 4, s. 102.
Teknisk ükellad (STF 105, KTH 254).
Steriliseringslamper, h. 4, s. 32.
F. H.
94
6 juni 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
