Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Inspänning :
Fig. 15.
Krymp-skrift med
mul-titrack-amplitud-förfarande.
Noiseless
åstadkommes genom
att plocka bort
flera tonband då
ljudet blir
svagare. Samtidigt
måste
förstärkningen ändras för
tonfrekvensen till
oscillografen.
att den icke linjära distorsionen, då ett halvt tonband
täckes för, blir omärkbar.
Minskning av brusnivån genom kompression-expansion.
Det är klart, att systemet kompression—expansion
är lika användbart vid uppteckning av ljud på film
som vid varje annat system. Generellt menar man
med kompression, att förhållandet i styrka mellan en
stark och en svag signal minskas, då signalen
passerar kompressionsförstärkaren. Vid expansion ökas i
stället förhållandet.
Antag att den från mikrofonförstärkaren
kommande tonfrekvensamplituden vid upptagningen har en
dynamik1 av 70 dB. På filmen kan endast ljud med
en dynamik av ca 35 à 40 dB upptecknas, utan att
bruset blir störande. Genom att begagna en linjär
kompressionsförstärkare med gradationen 1 :2 kan
originalljudet inrymmas inom en dynamik av 35 dB.
Med en linjär kompressionsförstärkare förstås en
förstärkare, som inom ett visst arbetsområde ändrar
förstärkningen proportionellt mot logaritmen för
in-spänningen. Jag har föreslagit att kalla
expansions-och kompressionsförstärkare med ett gemensamt
namn för gradationsförstärkare.
1 Dynamik = förhållandet mellan starkaste och svagaste
signal.
Fig. 16. Amplitudkarakteristikor för gradationsförstärkare.
Man ritar sambandet mellan in- och utspänning i logaritmiskt
mått. Lutar karakteristikan mer än 45° har man expansion
och lutar den mindre än 45° har man kompression. A bilden
visas även en i praktiken använd amplitudkarakteristik.
’eglering
Fig. 17. Principiell anordning av gradationsförstärkare. Man
kan använda såväl framåt- som bakåtreglering. Det senare
är vanligast. Regleringsorganet är ofta ett par förstärkarrör
med variabel branthet, kopplade i push-pull.
De grundläggande sambanden vid
gradationsförstärkare.
För den lägsta inspänningen gäller
V0 — F0E0 där: V0 — utspänningen,
F0 = förstärkningen,
E0 = inspänningen.
och för godtycklig högre inspänning
V— FE
Härur ’ —|*
V F E
log–= log +log-r.
v o L o o
Om gradationen är /, erhålles
V . E
log – = y log
v o o
För att detta skall vara möjligt måste
log — = ke lo,
EF V
ff - eller log - = k„ log —
^ n " a ’ n
och y — 1 + ke eller y ■■
1
där ke och kv äro konstanter. Detta visar, att om
gradationen skall vara konstant, måste
förstärkningsändringen i dB (logaritmiskt mått) vara proportionell
mot in- eller utspänningen i dB.
Gradationsförstärkaren är i princip uppbyggd enligt
fig. 17.
Ett regleringsorgan bestående av ett rör med
variabel branthet, en brygga av kopparlikriktarelement
eller en annan anordning med variabel impedans till-
Fig. 18. Fletcher & Munsons hörselkurvor. Kurvorna visa
huru ljudtrycket varierar med frekvensen vid konstant
ljudstyrka, dvs. så att örat uppfattar de olika tonerna, som om
de vore av samma styrka.
Smärtgräns
5000 tO000 P/s
102
4 juli 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
