Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 9
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
ELEKTROTEKNIK
Redaktör, JULIUS KÖRNER 5 SEPT. 1942
INNEHÅLL: Belastningsförmågan hos järnledningar, av Sven Lalander och Bertil Larsson. —
Sammen-ligning mellem transformatortyper, av K. Faye-Hansen. — Dimensionering av elektrodynamisk
konhögta-lare genom omvandling av den mekaniska kretsen till ett ekvivalent schema (Lang—Svedberg).
Belastningsförmågan hos järnledningai
Av SVEN LALANDER och BERTIL LARSSON.
Nuvarande världskrig har liksom fallet var 1914—
18 medfört en kännbar kopparbrist för vårt land.
Detta har medfört, att kopparn i kraftledningarna på
många håll måst ersättas med andra metaller. Här
i landet har framför allt järn kommit till användning
som ersättningsmaterial. Man liar då kunnat bygga
på de erfarenheter rörande järnledningar, som vunnos
förra kriget, och vilka till stor del finnas
sammanfattade i några av A. Gustrin3* författade uppsatser
i Teknisk tidskrift, Elektroteknik, häfte 2, 4 och 5
år 1918. Dessa uppsatser ha även publicerats som
ett särtryck: "Järnledningar för växelström."
Med hjälp av Gustrins undersökningar beträffande
motståndsfaktorn (dvs. förhållandet mellan
resistan-sen vid växelström och vid likström) för olika
järnmaterial och linkonstruktioner kunna många
värdefulla slutsatser dragas rörande valet av järnlina i det
aktuella fallet. Härvid får man dock beakta, att
järnlinornas egenskaper variera avsevärt även vid
mycket små förändringar i järnets kemiska
sammansättning, bearbetning och värmebehandling. Önskar
man erhålla exakta uppgifter om t. e. resistansen och
reaktansen hos en viss lina, måste därför mätningar
utföras på just denna lina.
Den viktigaste elektriska egenskapen hos en
kraftledningslina är dess belastningsförmåga med hänsyn
till dels resistivt och induktivt spänningsfall, dels
temperaturstegringen. För att bedöma linan i
elektriskt hänseende skall man alltså känna:
1) Resistans och inre induktans vid olika stationära
strömbelastningar.
2) Temperaturstegringen vid stationär ström.
3) Tillåten korttidsström.
4) Resistans och inre induktans vid
kortslutningsströmmar.
Den fjärde punkten har tillfogats, emedan det ofta
är av stort intresse att känna impedansen vid höga
korttidsströmmar. Denna (speciellt resistansen) kan
nämligen bli avsevärt större än vid normal drift tack
vare den stora temperaturstegringen. Detta har till
följd, att kortslutningsströmmen nedsättes, vilket ju
ofta är fördelaktigt, men vilket även kan förhindra
utlösningen hos reläer eller säkringar och på så vis
åstadkomma mera skada än nytta.
* Siffran hänvisar till nummer i litteraturförteckningen.
1. Resistans och inre induktans hos järnlinor vid
stationär ström.
a) Teoretisk beräkning.
En teoretisk beräkning av växelströmsimpedansen
hos en järnlina är mycket svår att genomföra exakt.
I det generella fallet torde problemet fortfarande vara
olöst. Genom approximativa antaganden kan man
emellertid för en tråd komma fram till vissa formler
för resistansen R och inre induktansen L{.
Försummas trådens järnförluster och antages
permeabiliteten fi konstant över hela sektionen erhålles
med hjälp av de Besselska funktionen följande
formler (obs. Giorgienheter).
X< 1
X> 1
R
Rc
(Q ■ Lj
R0
R
1 +
= X2 1
X4
X4
3
R = X + I + 64 X
CO ■ L j
11.
= X-
3 3
’ 64 X — 128 X2
(1)
där
X = 2\Jnfln
: likströmsmotståndet/längdenhet =
Ina2
a — trådens radie i m,
1— järnets el. ledningsförmåga i S/m,
† ■=. frekvensen i p/s,
ju= absoluta permeabiliteten e= fi’ ■ fi0
//.’ relativa permeabiliteten.
Yid järntrådar, som användas för telefoni och
telegrafi, kan man, i stället för att antaga konstant fi,
antaga, att tjockleken hos det strömförande skiktet,
ö, är litet i förhållande till trådens radie a.
Medtagas i detta fall även järnförlusterna
(hysteresis-och virvelströmsförluster) kan man härleda följande
formler (jfr Truxa7).
5 sept. 1942
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
