- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
62

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

att beräkna produktpriset ej äro riktiga. De
procentuella påläggen bestämma nämligen storleken av
vinsten eller den eventuella förlusten, och de böra därför
icke givas något sammanhang med de rörliga
kostnaderna. De faktorer, som orsaka de rörliga
kostnaderna, äro normalt icke förenade med några
riskmoment. Från företagets synpunkt råder heller ingen
knapphet på dessa faktorer, ty de kunna normalt
anskaffas i önskad mängd för att tillgodose
kundernas efterfrågan. Priset på dem varierar givetvis med
efterfrågan, men detta berör ej företaget, annat än i
den mån marknadsläget ändras. Man tillser alltid,
att de rörliga kostnaderna täckas i det pris kunderna
betala. När sålunda både riskmomentet och
knapphetsmomentet saknas i de faktorer som orsaka de
rörliga kostnaderna, är det icke berättigat att låta
vinsten vara beroende av de rörliga kostnaderna.
Såsom särskilt typisk representant för de rörliga
kostnaderna kan det direkta materialet tjäna. Man bör
sålunda icke beräkna avsevärt större vinst på en
produkt, som tillverkas av ett dyrare material (t. e.
impregnerat virke) än en som tillverkas av ett billigare
material (t. e. oimpregnerat virke), om andra
omständigheter äro lika. Priset däremot måste
givetvis vara högre på den produkt som tillverkats av
det dyrare materialet dels genom materialets högre
pris, dels genom den högre räntekostnaden för det
dyrare materialet under bearbetningstiden.

Helt annorlunda förhåller det sig med samtliga de
faktorer som orsaka de fasta kostnaderna. Dessa
faktorer utgöras av företagets anläggningar,
inventarier, organisation, uppfinningar, förfaranden,
goodwill etc. Här äro alla riskmoment samlade, och
dessutom föreligger knapphet på dessa faktorer, ty de
kunna utnyttjas blott till den gräns som utgöres av
deras kapacitet. Då det dessutom ej kan råda någon
tvekan om att det är just genom dessa faktorers
verksamhet vinsten normalt uppkommer, bör vinsten och
även eventuellt uppkommen förlust sammanföras med
de fasta kostnaderna. Då kan ej annat godkännas
än att en till storleken bestämd mängd fasta
kostnader, härstammande från en eller flera av ett antal
likartade faktorer, skall ha ett visst med hänsyn till
marknadsläget bestämt pålägg. Med likartade
faktorer menas ett antal likartade maskiner, ett visst
rumsutrymme i en viss byggnad etc. Fullt konsekvent
genomförd måste nämligen denna tankegång fordra
ett större pålägg på de fasta kostnader som
härstamma från de maskiner eller de rumsutrymmen eller
andra faktorer, som i förhandenvarande
marknadsläge utnyttjas särskilt intensivt, och mindre pålägg
på de fasta kostnader som härstamma från de
faktorer, som äro sysselsatta i mindre grad. Detta
enligt knapphetsprincipen och för att företaget skall
kunna utnyttjas på bästa sätt. Äro de faktorer som
de fasta kostnaderna representera sysselsatta i lika
hög grad, bortfaller denna differentiering, och för att
förenkla framställningen förutsattes detta i det
följande. (En annan fråga är, att ett företag givetvis
kan ha flera beställningar samtidigt inneliggande, på
vilka olika stora pålägg räknats, därför att
marknadsläget vid de tidpunkter då de olika beställningarna
offererades voro olika.)

En ur teoretisk synpunkt riktig prissättning
erhålles därför genom att till de rörliga kostnaderna, som
under alla förhållanden måste täckas, lägga en viss

procent av de fasta kostnaderna. Storleken av detta
tillägg bestämmes med hänsyn till marknadsläget,
så att största avkastning erhålles. Kan denna
procentsats hållas högre än 100 %, erhålles vinst, men
är marknaden dålig, måste procentsatsen sänkas
under 100 %, varvid sålunda blott en del av de fasta
kostnaderna täckas. Ett visst tillägg måste alltid
finnas för att verksamheten skall kunna fortsätta.

Genom att bestämma produktpriset på sätt här
angivits, erhålles sålunda på en viss mängd fasta
kostnader alltid en viss bestämd vinst eller eventuell
förlust, vars storlek bestämmes av marknadsläget. Eller
annorlunda uttryckt, för varje del av företagets
kapacitet som tages i anspråk erhålles viss bestämd
vinst. Det tillses sålunda, att de faktorer som orsaka
de fasta kostnaderna utnyttjas, så att största vinst
eller minsta förlust erhålles oavsett uppbådet av
rörliga kostnader. Under bibehållande av denna princip
genomföres kalkylen, så att företaget får största
möjliga konkurrenskraft.

Gentemot tidigare prissättning erhållas följande
fördelar. Vid varje marknadsläge måste vid viss
mängd rörliga kostnader priset vid vanlig kalkylering
vara detsamma som vid kalkylering enligt
föreliggande uppsats. Ökas de rörliga kostnaderna, blir
vid vanlig kalkylering pålägget större, och därmed
även priset högre, med påföljande sämre
konkurrenskraft än vid kalkylering enligt föreliggande uppsats.
Minskas de rörliga kostnaderna, minskas även
pålägget, och priset blir lägre än vid kalkylering enligt
föreliggande uppsats. Konkurrenskraften ökar
sålunda men enbart på bekostnad av vinsten. Företag
tillämpande prissättning enligt gängse metod komma
därför i konkurrensen med företag som tillämpa
prissättning enligt föreliggande uppsats att få
beställningar på sådana produkter, vari de fasta
kostnaderna äro relativt höga och vinsten relativt låg.
Dessutom erhålles vid kalkylering enligt föreliggande
uppsats i motsats vid kalkylering enligt gängse
metod full klarhet hur prissättningen skall ske, även i
de fall då de fasta kostnaderna ej helt täckas.

Vid jämförelse med kalkylering med enbart rörliga
kostnader gäller även att vid ett visst
marknadsläge måste vid viss mängd fasta kostnader priset
vara detsamma vid kalkylering enligt föreliggande
uppsats som vid kalkylering med enbart rörliga
kostnader. Ökas de rörliga kostnaderna, ökas vid
kalkylering med enbart rörliga kostnader pålägget
mycket starkt med påföljande mycket sämre
konkurrenskraft. Minskas de rörliga kostnaderna, ökas
konkurrenskraften oerhört men endast på bekostnad av
vinsten, och mycket snart inträder det läge, då ingen
vinst erhålles, och då de fasta kostnaderna blott
delvis täckas. En prissättning med enbart rörliga
kostnader måste därför mycket kraftigt bidraga till
snedvridning av produktionen, ScL ätt företaget erhåller
order på sådana produkter, vari de fasta kostnaderna
äro mycket höga och vinsten låg.

Om sålunda pålägget räknas helt eller delvis på
de rörliga kostnaderna, kommer företagets kapacitet
att tagas i anspråk för framställning av produkter
med höga fasta kostnader, till vilka det tagits ingen
eller otillräcklig hänsyn vid prissättningen. Detta
medför, att företagets kapacitet utnyttjas för
framställning av mindre lönande produkter än
nödvändigt, och denna inriktning av företagets produktion

62

2 maj 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free