- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Industriell ekonomi och organisation /
63

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

blir alltmer påtaglig ju mer vinstpålägget blir
beroende av de rörliga kostnaderna.

Det ovan sagda kan lätt åskådliggöras med några
förenklade exempel. Antag att två med samma
förutsättningar arbetande företag skola offerera ett antal
av två skilda produkter, som vardera vid
produktionen taga företagens hela kapacitet i anspråk. För
det ena arbetet (produkten A) äro de rörliga
kostnaderna 100, för det andra (produkten B) äro de 200,
och vardera företagets totala fasta kostnader uppgå
till 100. Påläggen i exemplen äro valda så, att i
varje fall de två jämförda företagen få en beställning
vardera, vilket är lämpligt för den förenklade
jämförelsens genomförande. Detta motsvarar
verkligheten mycket nära, då, oberoende av vilken
prissättningspolitik som användes, de olika företagen måste
sänka sina pålägg så, att god sysselsättningsgrad
upprätthålles.

Om sålunda priset bestämmes på vanligt sätt och
vinstpålägget utgör exempelvis 10 % av totala
kostnaden, erhålles följande

Fast kostnad Rörlig kostnad Pris Vinst

Produkt A ..... 100 100 220 20

Produkt B ..... 100 200 330 30

I de fall då priset bestämmes enligt de principer som
angivas i föreliggande uppsats och tillägget till de
rörliga kostnaderna utgör exempelvis 125 % av fasta
kostnaderna, erhålles följande

Fast kostnad Rörlig kostnad Pris VinBt

Produkt A ..... 100 100 225 25

Produkt B ..... 100 200 325 25

Det framgår sålunda, att vid gängse kalkyl blir
konkurrenskraften störst för produkt A, varvid 20
erhålles i vinst. Yid kalkylering enligt föreliggande
uppsats blir konkurrenskraften störst för produkt B,
och 25 i vinst erhålles. Är det konkurrens om två
leveranser, erhålla de båda företagen var sin order,
men det företag som kalkylerar enligt föreliggande
uppsats erhåller större vinst.

En jämförelse mellan den vanliga
kalkyleringsme-toden och kalkylering enligt föreliggande uppsats för
det fall de fasta kostnaderna endast delvis täckas,
kan ej göras, då den gängse kalkylen ej lämnar klara
anvisningar för hur priset i detta fall skall bestämmas.

En förenklad jämförelse mellan prissättningen
enligt föreliggande uppsats och då priset uträknas
enbart med hänsyn till de rörliga kostnaderna kan lätt
utföras med samma exempel.

Om priset bestämmes enbart med hänsyn till de
rörliga kostnaderna och utgör exempelvis 210 % av
dessa erhålles

Fast kostnad Rörlig kostnad Pris Vinst

Produkt A ..... 100 100 210 10

Produkt B ..... 100 200 420 120

Som ovan visats bli priserna vid kalkylering
enligt föreliggande uppsats, om priset bestämmes
genom att till de rörliga kostnaderna lägga 125 % av
de fasta kostnaderna, 225 för produkt A och 325
för produkt B med 25 i vinst å båda produkterna. Är
det sålunda konkurrens om två leveranser, erhålla
de båda företagen var sin order. Det företag, som
kalkylerar enligt föreliggande uppsats, erhåller 25 i
vinst men det andra företaget blott 10.

En jämförelse mellan prissättningen enligt
föreliggande uppsats och när priset bestämmes enbart
med hänsyn till de rörliga kostnaderna kan lätt
genomföras, även om de fasta kostnaderna blott
ofullständigt täckas, ty bägge förfaringssätten för prisets
bestämning lämna fullt klara besked om hur
prissättningen skall ske även i detta läge. Yid studium av
ovan givna exempel synes, att om verksamheten
nedlägges vardera företaget drabbas av en förlust av
100 på de fasta kostnaderna. Så länge de rörliga
kostnaderna och en del av de fasta kostnaderna
täckas, skall därför rörelsen fortsättas, dvs. så länge
en mindre förlust än 100 erhålles.

Om i det fall då de fasta kostnaderna blott
ofullständigt kunna täckas, priset bestämmes enbart med
hänsyn till de rörliga kostnaderna och uppgår till
exempelvis 125 % av dessa, erhålles följande

Fast kostnad Rörlig kostnad Pris Förlust

Produkt A ..... 100 100 125 75

Produkt B ..... 100 200 250 50

Om priset bestämmes enligt de principer som
anförts i föreliggande uppsats och tillägget till de rör-

Fig. 1.

F = fast kostnad, R = rörlig kostnad, Pim, P^m och Psm äro
procentsatser, som bestämmas med hänsyn till marknadsläget.
Linjen A visar priset, när det bestämmes enbart med hänsyn
till de rörliga kostnaderna = P±m ■ R. Linjen B visar priset,
när det bestämmes enligt gängse metod = P21» • (P + R).
Linjen C visar priset, när det bestämmes enligt föreliggande
uppsats = Psm ■ P + R. Linjen D visar totala kostnaderna =F +
+ R. Linjen Fj visar de fasta kostnaderna = P.

liga kostnaderna utgör exempelvis 40 % av de fasta
kostnaderna erhålles

Fast kostnad Rörlig kostnad Pris Förlust

Produkt A ..... 100 100 140 60

Produkt B ..... 100 200 240 60

Vid konkurrens om två leveranser erhålla företagen
var sin order. Det företag, som kalkylerar enligt
föreliggande uppsats, erhåller en förlust av 60 på
produkten B, under det att företag, som kalkylerar med
enbart rörliga kostnader, drabbas av en förlust av 75
på produkten A.

En mycket förenklad grafisk framställning- av de
tre olika metoderna för prissättningen visas i fig. 1.

2 maj 1942

63

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942i/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free