Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
servera proven med 10 % hexametylentetramin och
10 % toluol. Enligt våra försök innehåller mjölken
alltid lipaser. Det synes, som om lecitinhöljet runt
fettkulorna skulle hindra eller försvåra lipasernas
verkan, ty minskar man lecitinskiktets tjocklek,
vilket kan ske genom homogenisering, alltså söndrande
av fettkulorna, så att deras diameter är 1 ß eller
mindre, så sker lipolysen mycket kraftigare.
Till slut skall jag även nämna litet om fetthalt
s-bestämning i skummjölk. Vid separering av mjölken
är det givetvis viktigt, att fettet avskiljes möjligast
fullständigt. Skummjölkens fetthalt bestämmes enligt
Röse—Gottliebs metod. Man tillfogar ammoniak och
alkohol samt utlöser fettet med lika delar eter och
petroleumeter. Enligt denna metod innehåller en
välseparerad skummjölk ca 0,»5 % fett. Dessa
0,05 % äro dock ej rent fett, utan ca hälften är
fos-fatider etc., och man kan ej med säkerhet bedöma
separatorns renskumning enligt denna metod, ty
fosfatiderna äro vattenlösliga och kunna ej frånsepareras.
Mjölkens fosfatidhalt varierar dessutom, enligt våra
försök från 0,02 till 0,06 %, men skummjölk från
omse-parerad grädde kan innehålla ända till 0,16 % fosfatider.
I ett mejeri behandlas stora kvantiteter mjölk, och
redan en fettförlust på 0,01 % är kännbar. Om
50 000 kg mjölk behandlas, betyder 0,01 % mera fett
i skummjölken en förlust på 5 kg fett, motsvarande
6,2 kg smör eller ca 25 kronor per dag.
För att kunna bestämma den kvarblivna faktiska
fettmängden ha vi utarbetat tvenne metoder. Den
ena är kemisk, den andra mikroskopisk. Den förra
baserar sig därpå, att fosfatiderna, som i regeln lösa
sig i samma lösningsmedel som fett, bilda salt med
baser, och då äro de ej lösliga i petroleumeter men
väl i eter och en blandning av eter och
petroleum-eter. Bestämningen utföres precis som en Röse—
Gottlieb-analys, men etern bortlämnas. Den
mikroskopiska metoden är en omändring av Sugens
metod. Metoden baserar sig därpå, att räknandet
företages i en s. k. Buerkerkammare, som användes vid
räknandet av blodkropparna. Dennas djup är 0,1 mm
och bottnen har en rutindelning så, att det bildas
olika stora fält, det största är 1/26 mm2, det minsta
V16oo mm®’ Man får alltså avgränsat en viss volym
mjölk och man räknar de i denna volym befintliga
fettkulorna samt grupperar dem i storleksklasser.
Då man känner mjölkvolymen, antalet fettkulor i
denna volym och fettkulornas diameter, kan man,
genom multiplicering med vissa faktorer, uträkna
fetthalten. Vill man räkna även de minsta
fettkulorna, bör man använda 1000 X förstoring. I tabell 16
finnas anförda några resultat. Av tabellen framgår,
om man beaktar proven I—VII, att dessa två
väsentligt olika metoder, nämligen extraktion med
petroleumeter och mikroskopisk räkning, giva resultat,
som överensstämma väl, skillnaden är högst 0,006 %.
Proven VIII—X voro skummjölk från omseparerad
grädde. Även här överensstämma värdena
någorlunda, men differensen är större, beroende på
förekomsten av en icke närmare undersökt
petroleum-eterlöslig beståndsdel, som finnes i grädde.
Röse—Gottlieb-metoden, som ansetts vara en
standardmetod, ger högre värden, vilka ej löpa parallellt
med de värden de andra metoderna giva, detta på
grund av att i R—G-metoden fosfatiderna medtagas
och deras mängd varierar.
Tabell 16.
Prov Fetthalt enligt R—G % Fetthalt med petroleumeter % Mikroskopiskt räknad fetthalt %
i 0,080 O,050 0,050
ii 0,050 0,015 0,010
iii 0,050 0,015 O,0’09
iv O,070 0/015 O,0!09
v 0,055 0,010 0,007
vi 0,055 O,010 0,008
vii 0,060 O,010 0,010
viii 0,100 0,015 0,008
ix 0,140 0,020 0,007
x 0,200 0,035 0,015
Vid separering av mjölken avskiljas de fettkulor,
som äro större än 1 /i, men de, som äro mindre,
påverkas ej av centrifugalkraften. Då det gäller att
övervaka separeringen, är det enklast att
mikroskopiskt räkna fettkulorna, och härvid är det tillfyllest,
om man med 500 X förstoring räknar de fettkulor,
som äro 2 fi eller mera i diameter. Genom denna
metod kan man snabbt bedöma separeringen och
samtidigt kan man påvisa ev. helmjölks- eller gräddläcka
samt även kontrollera, att fettkulorna ej splittrats av
maskineriet. Denna mikroskopiska kontrollmetod
borde vara nyttig även vid andra separeringar resp.
centrifugeringar.
En hermetisk Alfa-Laval separator avskiljer fettet
så fullständigt, att i fettkulor större än 2 ß i diameter
finnes endast 0,0001—O,00ö9 % (enligt prov med 8 olika
separatorer). Detta är otvivelaktigt ett fint resultat.
Med detta tänker jag sluta föredraget. Jag har
närmast velat visa, att kemien är en mycket nyttig
vetenskap, även då det är fråga om mjölk och
mejeriprodukter, och jag hoppas Ni äro ense med mig, då
jag återkallar i minnet, att Eder berömde författare
Albert Engström en gån g sade "kemien är en mycket
underbar vetenskap", och jag ville tillfoga: även då
den tillämpas på rent tekniska frågor.
Tvättproblemen och
kristiden.
Av ROLF STÉENHOFF.
Den tekniska forskningen är nu i "var mans mun",
vilket betyder att vi erkänna, att utvecklingen
kräver lösandet av en mängd problem, som vi tidigare
i vårt relativa överflöd kunnat skjuta åt sidan. Ett
område, där slentrianen i hög grad fått råda, och där
förvaltningen av landets tillgångar i stor
utsträckning överlåtits i ganska osakkunniga händer, är den
vanliga våttvätten av hemmens textilier. Detta
spörsmål har visserligen sedan åtskilliga år bearbetats av
den med frivilliga krafter verkande föreningen
"Rationell textiltvätt", men dess upprepade kurser i
tvätteknik och dess publikationer kunna tyvärr
endast långsamt vinna resultat, som tränga igenom till
tvätterskor och husmödrar, och några nämnvärda
penningmedel för intensifiering av sin propaganda
har föreningen icke haft att räkna med. Frågan har
efter krisens inträdande upptagits till behandling
11 april 1942
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
